Järvafältet – en kränkt och förlorad värld?

Fyrtio procent av det dödliga våldet i Stockholm under 2015 hade koppling till Järva-området. 16 personer har mördats i Järva det senaste ett och ett halvt året, enligt polisen. Majoriteten av dem på öppen gata. Bara 2016 har fem personer förlorat livet i det eskalerande gatuvåldet i området. Men vill Järvafältet bli en del av Sverige igen? Det finns en del som tyder på motsatsen.

Enligt polisen beror det på att många unga män hanterar konflikter med våld. Enligt polisen är kriminaliteten i området relativt oorganiserad med löst sammansatta nätverk, utan tydliga gängstrukturer. Något som leder till fler dödsfall. Såväl fler civila poliser och uniformerad förstärker nu i Tensta, Hjulsta och Rinkeby, efter senaste tidens dödsskjutningar, för att arbeta med de aktuella utredningarna.

Järvaområdet – med Rinkeby, Tensta, Hjulsta, Kista, Husby, Akalla och en del av gamla Spånga – är ett av de mest utsatta områdena i Stockholms län. I en polisrapport beskrivs hur områdenas arbetslöshet, etniska segregation, stigmatisering och trångboddhet ligger bortom polisens kontroll och hur ungdomsgrupper med utländsk bakgrund känner sig marginaliserade.

Kahin Ahmed uttalar i Nyheter24 något som bäst kan liknas vid en Fatwa över riksdagsledamoten Hanif Bali. Ahmed är, i likhet med Bali, aktiv moderat och engagerad i Moderaterna i Rinkeby / Kista. Ahmed uttalar följande om sin partikamrat:

Han skyr inga medel för att utsätta muslimer för grovt kränkande behandling genom att kalla profeten Mohamed för pedofil. Han gjorde ett avskyvärt övertramp mot de mänskliga rättigheterna samt brott mot internationella konventioner genom att kränka en minoritets trosbekännelse. Istället skulle han kunna agera utifrån den etiska moralkompassen som ansvarsfull riksdagsledamot.

Religion, våld och förtryck är i allra högsta grad dominerande på Järvafältet. Och att hela tiden ha nära till ordet kränkt samt gömma sig bakom en religion. Blasfemi är, vilket Ahmed torde vara väl medveten om, inte straffbart över huvud taget i stora delar av västvärlden.

Kahin Ahmed är en av dem som  tidigare reagerat och tyckte förorten svartmålades. Debattinläggen om det ökande kvinnoförtycket i förorten uppfattade han som kränkande och att det bara kunde handla om ett fåtal kvinnor. Kahin Ahmed menar att fokusering på muslimska fundamentalister bara gynnar Sverigedemokraterna och att roten till problemen är arbetslösheten.

En god vän till mig, vi kan kalla honom Karl, har bott på Järvafältet i 17 år. Dagarna före jul blev han uppsökt på Rinkeby Torg av två somalier och en afghan. De upplyste honom om att det var dags för honom att ge sig av nu. Att Rinkeby inte längre en plats för kristna vita. Hans närvaro, ens som besökare, är inte önskvärd längre. Trots att han född i Sverige och bott i Rinkeby i 17 år är han inte välkommen. Hans brott: Han är kristen. Han är vit.

En kvinna, vi kan kalla henne Disa, som jag intervjuade för två år sedan sade följande:

“Mina föräldrar flydde från det religiösa förtryckets Iran till Sverige och räddade våra liv. Nu vill även jag rädda mina barns liv och fly till Sverige. Varför vill inte Sverige komma och rädda oss”?

En högst rimlig begäran. Rinkeby är fortfarande formellt en del av Sverige. Hennes bror som vi kan kalla Ali har nu flytt till Hässelby, där upplever han att han för närvarande är fri från religiöst förtryck. Men att han ser det komma även där. Ali, shiamuslim, förklarar för mig:

Har du en gång flytt, som vi, från religiöst förtryck så lämnar du religionen bakom dig. Jag lämnade min när vi lämnade Teheran. Jag kommer aldrig ta den åter. Det finns ingenting gott i ett religiöst förtryck. Allra minst om du är i minoritet som vi shiamuslimer i förhållande till majoriteten här som är sunni”.

Går Järvafältet att återta? Vill majoriteten av de som bor där att det blir en del av Sverige igen? En del av Sverige religionen inte är dominerande i vardagen och där mäns och kvinnors lika värde respekteras? Där gängkriminaliteten möts tidigt med repressiva åtgärder. Där Fatwas inte uttalas, ens av imamer och allra minst av folkvalda. Där frihet från religion samt frihet från de religiösa vanföreställningar som Kahin Ahmed (M) ger yttryck för dominerar gatubilden och samtalet. Inte lättkränkthet och religiösa påbud samt tvingande klädkoder och gängkriminalitet.

Järvafältets är idag en farlig mixtur mellan religiösa vanföreställningar och nya klaner som baserar sin livstil på kriminalitet. En mixtur som sprider sig.

Järvafältet – en kränkt och förlorad värld.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.