Vad är det SvD egentligen vill dölja?

  • Onsdag 15 Jan 2014 2014-01-15
E-post 0

Sanna Rayman, SvD, går i onsdagens tidning till hårt angrepp mot den turné som LO:s ordförande Karl Petter Thorvaldsson och Socialdemokraternas Stefan Löfven genomförde till Tranås. Rayman anför som argument att

” Visst röstar många LO-medlemmar på S (enligt 2010 års vallokalsundersökning runt 50 procent), men allt fler av dem har under åren blivit alliansväljare (26 procent i Valu 2010).”

Till att börja är det ett slarv med siffrorna, det faktiska resultatet 51 procent och de senaste undersökningarna från SCB talar ett tydligt språk, att Alliansen – främst moderaterna – nu tappar kraftigt bland annat till förmån för socialdemokraterna.

Är detta möjligen ett uttryck för avundsjuka? Hon ser ingen anledning till varför LO skulle understödja S i valrörelsen 2014, trots att hon som ledarskribent borde vara medveten om att socialdemokraterna i grunden är och förblir LO:s politiska gren.  Rayman visar upp högst rudimentära, eller medvetet censurerade, historiska kunskaper och upprörs över det släktband som organisationerna har sedan mer än 100 år och som hon aldrig har en tanke att vara del av utifrån ideologiska skäl.

Det skulle kunna stanna där men det intressanta med Raymans position finns i den kontext hon kommer ifrån. Hon är inte på något sätt att betrakta som neutral med en egen bakgrund i de neo-liberala kretsarna kring Magasinet Neo präglas hennes återgivning av en viss urskiljning av vilken information som hon anser vara mogen att nå  läsarna. Utöver att SvD, hennes nuvarande arbetsgivare behöver ett presstöd från skattebetalarna om drygt 40 miljoner kronor per år för att överleva så utelämnar hon hur socialdemokraternas motståndare finansierar och bedriver motsvarande verksamhet.

Arbetarrörelsens tankesmedja presenterade 2009 en rapport som i stora drag fortfarande är aktuell i hur de politiska partierna bedriver sin insamlingsverksamhet och vars innehåll Rayman bör vara fullt medveten om. Ur den kan den politiskt intresserade läsa hur bland annat hennes nuvarande chef, Tove Lifvendahl, och stora delar av det svenska näringslivet genom köp av dyra annonser i tidskrifter med förvånansvärt små upplagor, slussar in likvida medel i det moderata valmaskineriet. Om detta, och annat, är det tyst från Rayman om vilket – i beaktande av vilken kontext hon finns i – sannolikt inte är så förvånande. Det som kanske borde förvåna den genomsnittlige läsaren mest är däremot hennes klagan över bidragen från LO, som inte belastar skattebetalare i gemen, trots att just Raymans arbetsplats existens är beroende av en viss frikostighet från skattebetalarnas sida genom presstödet till tidningar som inte klarar sig på egen hand.

Om detta nämner hon intet. Och man kan ju alltid fråga sig varför.

Dagens Opinion (Santesson), Medievärlden (Presstöd), Arbetarrörelsens Tankesmedja,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se