Statistiskt säkerställda problem

  • Måndag 3 Feb 2014 2014-02-03
E-post 0

SvD, representerad av Maria Ludvigsson, skriver idag om den så kallade Laffer-kurvan. Lafferkurvan är det begrepp som används av nationalekonomer för att beskriva den punkt när höjt skattetryck inte ökar statens skatteintäkter utan blir improduktivt. Den punkt som leder till sänkt skattemoral och därmed sänkta intäkter för staten. Diskussionen är inte ointressant och i en internationell kontext kan Grekland tjäna som exempel.

Diskussionen är ständigt återkommande och nog så angelägen för alla partier men Ludvigssons påstående om att statens inkomster ökat under Alliansens tid tål att ifrågasättas. Hon menar

“Tack vare sänkt skattetryck (och höjd tillväxt) har skatteintäkterna alltså ökat”.

Närmare 60 procent av de totala skatteintäkterna kommer från skatt på arbete, framför allt inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Ungefär 30 procent utgörs av skatter på konsumtion. Resterande del, dryga 10 procent, utgörs av skatt på kapital. Totalt uppgick skatteintäkterna år 2012 till 1 570 miljarder kronor. Ur Ludvigssons perspektiv blandar hon ganska friskt mellan begreppen för hon far inte med osanning alls när hon hävdar att skatten sänkts i både absoluta och relativa tal, det kan den arbetande delen av väljarkåren konstatera. Men det är inte hela sanningen.

Under 2013 ökade den genomsnittliga totala kommunalskatten för 31,73 till 31,86 procent. Den primärkommunala genomsnittliga skattesatsen ligger på 20,65 procent (en ökning med 0,04 procentenheter) och den landstingskommunala på 11,20 procent (en ökning med 0,09 procentenheter). På grund av avrundning blir summan av skattesatsen till kommun och landsting inte exakt samma som den totala. År 1960 uppgick den för landet genomsnittliga totala kommunala skattesatsen till cirka 15 procent för att tio år senare ha stigit till 21 procent. År 1980 var den genomsnittliga skattesatsen drygt 29 procent. Varför det ser ut på detta sätt har fler förklaringar, en åldrande befolkning med ökade kostnader för äldre- och sjukvård är en, ett ökat ansvar för nödvändiga infrastruktursatsningar för primärkommunerna en annan. Kort sagt, tidigare åtaganden som staten svarat för har under mandatperioderna vältrats över på landsting och kommuner. Värt att notera är att sedan 1990 har Sverige haft borgerliga regeringar under hälften av tiden.

Ludvigsson har med andra ord kroniska problem med nationalekonomisk statistik och koppla den till verkligheten och vad som egentligen levereras och av vem. Hon far inte med osanning när hon säger att skatten har sänkts och skatteintäkterna ökat om hon menar den arbetande delen av befolkningen. Men hon tar inte in den höjda kommunalskatten i sitt resonemang, det skattetryck som drabbar den del av befolkningen som inte är i arbete som pensionärer bara för att ta ett exempel. Men vem vet? De kanske inte räknas in i SvD statistiska underlag. SvD har i varje fall numera statistiskt säkerställda problem med sin tolkning av nationalekonomisk statistik.

SvD, SCB, SCB,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se