Utblick nummer två: Molnen vid horisonten

  • Söndag 9 Feb 2014 2014-02-09
E-post 0

Veckans utblick kommer att stanna kvar i den förra veckans i viss mån. Jag har tidigare, på förra bloggen, resonerat i termer vad som kan tänkas bli ”Faktor X” i valrörelsen och fler och fler tecken tyder på att det kommer bli så. Rasifiering, migration, integration, islamofobi, afrofobi – allt detta – samma andas barn, blir mer och mer tydliga i debatten.  I Dagens Arena staplas stigmatisernade och polariserande debattartiklar på hög. Nu börjar det talas om ”vita normer” samtidigt som det reses krav på att ställa partierna till svars för den systematiska diskrimineringen från Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund och som har aviserat att han kommer driva denna fråga i valrörelsen. Lägger vi sedan på Jimmie Åkessons senaste utspel, att möjliggöra för fler än samebyarna att bedriva renskötsel, och som fått till följd att Samer nu utpekat honom för att ha rasbiologiska idéer så förstår alla och envar hur polariserande debatten nu utvecklas. I Metro i veckan som var uttalade sig en statsvetare om läget i den svenska inrikespolitiken som jag bedömer fler bör ta del av som idag sliter med valplaner och annat. Ju mer lika de politiska partierna blir om de viktigaste frågorna, vård – skola – omsorg och jobb, ju viktigare kommer marginalfrågorna bli. Om väljarna anser att de viktigaste frågorna är i praktiken lösta, oavsett blockvinst, kommer frågor som rankas lägre fälla avgörandet. Och i det fallet kommer SOM-undersökningarna från Göteborgs Unversitet ge oss ledtrådar om vilka frågor som då kommer fälla avgörandet. Frågor som hitintills inte haft något genomslag i de två statsbärande partiernas retorik.

Miljön och invandringen.

Dessa, och vänsterpartiets explicita vinstförbud i välfärden, är de frågor där tre partier sticker ut och trots att dessa frågor ligger längre ner på SOM-institutets ranking av viktigaste frågor så, vinstfrågan undantagen då den är kopplad till vården, så kommer då främst miljö- och invandringsfrågan få ökad vikt. Att så sker i olika former är om inte annat det initiativ som någon tycks ha tagit kring islamafobi. Angeles Bermudez-Svankvist, den förtidavgångne generaldirektören från Arbetsförmedlingen, avslöjar i en intervju att hon fått och accepterat att leda runda-bordssamtal i ämnet under våren. Vem uppdragsgivaren är? Oklart. Och jag ställer mig frågan om relevansen i ämnet faktiskt. För det handlar inte om islamofobi, det är ett felaktigt sätt att skära frågan. Det handlar mer om att vända ut och in på tidigare begrepp och börja närma sig andra strukturer i de nyanländas förutsättningar för integration. Vi talar då om familje-, stam- och klanstrukturer som, anser jag, är starkare än religionen. Fobi är en yttring av något vi inte förstår och islamofobi är ett för vitt begrepp. Precis som rasbiologi, afrofobi och xenofobi. Vi har förlorat problemformuleringsinitiativet till SD och är på väg att förlora lösningen också. Den rumänske ambassadören Raduta Madaces debattartikel i DN har även den höjt temperaturen i den svenska debatten. Det vi sett är fördömanden från det officiella Sverige men den spelar på känslor i folkdjupet. Inte bara i “den obildade underklassen med sina vita kränkta män” utan även den välmående pendlande medelklassen i storstäderna.

Det som kanske ändå är allvarligast i debatten är arbetarrörelsen passivitet. Tobias Baudin var ett under av klarhet vid LO:s valkonferens i torsdags men vi tar inga steg. Beröringsskräck kallas det för. De enda som är aktiva, moderaterna har nämligen samma skräck som vi, är tankesmedjan Timbro som, bedömer jag, kommer komma med fler rapporter i ämnet. I detta ligger en mycket stor risk eftersom Timbro utgör ett rött skynke för arbetarrörelsen och det finns en reptilreflex att avfärda allt som kommer därifrån. Visst, ”Ljusets Fiender” kunde ha hållit en högre kvalitet och Ivar Arpis debattartikel kunde ha varit bredare och tagit upp hur även moderaterna har problem men det finns korn, ibland hela brödstycken, av nog så viktig information vi måste kunna ta till oss. Och. Att ensidigt och okritiskt bara fördöma allt som kommer med Timbros logotyp är farligt, det kan leda socialdemokratin in i en situation där vi reflexmässigt tar alla –ismer i försvar utan att vi tänker oss för. Och då sitter vi helt plötsligt och kanske försvarar företeelser som har allt annat än en demokratisk agenda.

Veckan som kommer? Den kommer fortsatt präglas av en del höga ord och borgerlig irritation kring LO och dess initiativ kring valfrågor men underliggande ligger ett behov från väljarkåren att få en högre konfliktyta mellan alternativen och de frågor som den ligger på ligger som sagt längre ner på valstrategernas prioriteringslistor. Hur det ser ut närmaste månaden? Ungefär på samma sätt, ekonomin kan få en skjuts med USA:s återkommande budgetproblem och beroende på vinkling så kan den komma att få nationalistiska övertoner hos oss. Att vi ska sluta oss från omvärlden.

För egen del så kommer jag leda ett frukostseminarium i Stockholm den 7:e mars med titeln

”Hur man omvänder en Sverigedemokrat”.

Detaljer om detta och i vilken kontext kommer jag återkomma till. Men molnen hopas vi horisonten, än finns det ljus som bryter igenom om än knappt.

 

Dagens Arena 1, Dagens Arena 2,  DN,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se