En fråga om resurser

  • Onsdag 12 Mar 2014 2014-03-12
E-post 0

Susanna Birgersson, DN, blir föremål för granskning av dagens ledartext. Hon levererar välförtjänt kritik och välkommen folkbildning där hon klär av samtliga partier in på benen när det gäller satsningarna på lärarnas lönesättning. Det är, som Birgersson konstaterar, inte någon av partiledarna eller ens mininstrarna som sätter lönerna åt någon grupp. Arbetsmarknaden fungerar inte på det sättet utan varje yrkesgrupp har sin respektive motpart. För lärarna är det Sveriges Kommuner och Landsting. Som oftast i full enighet pressar tillbaka lönekraven då de har sina huvudmän, just alla kommuners och landstings ekonomier att förhålla sig till Ett ingrepp i den förhandlingsordningen skulle strida mot själva grundprincipen, det regionala och kommunala självstyret.

På samma sätt förhåller det sig med kritiken mot delade turer inom äldrevåden och hemtjänsten. Delad tur, det vill säga ett par tre timmars längre obetald rast mitt på dagen, upplevs av många som ett gissel på arbetsmarknaden men här är det nästan ännu mer prekärt. Där är det de lokala, kommunala, äldreboendena som berörs. Där är det kommunernas förhandlingsdelegationer eller pesonalchef som är motpart till det lokala facket. De har som uppgift att mjölka ur så mycket effekt från varje skattekrona det går och så länge inte våra äldre ska gå och lägga sig förkvällen vid 15-tiden är det så här det blir. För små kommuner, med svag skattebas, är detta extra viktigt.

Birgersson höjer sig därmed ett snäpp över sina kollegor på DN, hon sätter fingret på fler ömma punkter:

  • Var går gränsen för statlig intervention i det regionala och lokala självstyret?
  • Skall staten få intervenera i det som åligger arbetsmarknadens parter?

Samt

Det blir tydligt att det är en fråga om resurser. Våra offentliga resurser, som till hör hos alla, är begränsade. Ingen stat (möjligen då USA undantaget för tillfället), landsting, region eller kommun har vare sig sedelpress eller ymnighetshorn. På något sätt måste vi få resurserna att räcka till eller öka och att kritisera något som den enskilde partiledaren eller ministern från början vet inte går att rätta till, som lön eller delad tur, är att, om inte agera djupt bedrägligt, fara med ett stort mått av osanning.

 

DN,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se