Trygghet under järnhälen eller frihet i anarki?

  • Måndag 3 Mar 2014 2014-03-03
E-post 0

Temperaturen höjs i Ukraina i allt snabbare takt. Den interimsvalde premiärministern Arsenij Jatsenjuk låter förstå att Ukraina aldrig kommer ge upp Krimhalvön till någon. Hur Jatsenjuk förhåller sig till den lagtiftning som diskriminerar rysktalande, i majoritet på Krim, är osäkert men han har inte kommit med något uttalande som gör den gruppen medborgare tryggare. Att Krims befolkning ställt sig bakom en lokala regeringens vädjan om ryskt skydd är ingen slump och torde resa frågan om varje nationalitets rätt att skapa en egen statsbildning. Lika kriminellt som Putins agerande är i förhållande till folkrätten, lika kriminellt är Ukrainas parlament i förhållande till den rysktalande befolkningen.

Situationen är dock på god väg att hamna i ett läge utom all kontroll. I sociala medier är informationsflödet massivt, på bloggen STB Captain rapporteras att anställda på säkerhetsföretagen Blackwater respektive Greystone nu börjat anlända till Kiev. Säkerhetsföretag som har kapacitet att föra väpnad strid upp till kompanis storlek samt som även förfogar över helikoptrar för flygunderstöd. Andra informationskällor pekar på Ukrainska oligarker som uppdragsgivare. Ledarsidorna.se vill dock poängtera att än så länge är denna information inte bekräftad men informationsintensiteten, och mängden källor som pekar i samma riktning, tyder på att det finns en viss, men osäker, substans bakom detta. Men skulle informationen stämma så pekar det på att Ukraina är på väg in i en situation där valet för det ukrainska folket kommer bli enklare och enklare för varje minut eftersom EU och Nato är såväl beslutsobenägna som att de saknar resurser att sätta in inom överskådlig tid. EU visar med all önskvärd tydlighet på att de inte är dimensionerade för att föra en gemensam säkerhetspolitik. Och valet för det ukrainska folket?

Att leva i trygghet men under ett ryskt förtryck eller att leva i en anarki, gränsande till statskollaps, men med EU:s stöd. En anarki som bygger på den starkes och rikes rätt, den som har råd att köpa sig trygghet på världsmarknaden för legosoldater. För EU själva kommer inte inom överskådlig tid, månader i detta fall, kunna skicka annat än en och annan observatör. En fluktare som på knastrig telefonlina kommer kunna ge bara sporadiska ögonblicksskildringar.

Vi skall inte bli förvånade om oblast efter oblast antingen väljer att organisera egna, oligarkfinansierade, stridskrafter eller att de hellre ser en rysk järnhäl, med den relativa trygghet det innebär, än en total anarki.

 

SR, SBT Captain,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se