Vilken färg har rasismen?

  • Måndag 17 Mar 2014 2014-03-17
E-post 0

Om vi vill vara trovärdiga i arbetet för människors lika rättigheter måste vi våga argumentera mot SD:s retorik, inte okritiskt anamma den och blanda ihop korten när det kommer till rasism, skriver Yasri Khan i sin replik till Robert Hannah och Simona Mohamsson – bägge FP – artikel i DN idag där de två senare menar att även rasism mot etniska svenskar måste fördömas och bekämpas.

Yasri Khan är förbundsordförande och arkitekten bakom fredsrörelsen Svenska Muslimer för Fred och Rättvisa (SMFR) och är en del av det muslimska studieförbundet Ibn Rushd. Robert Hannah å andra sidan är en människorättsjurist, svenskfödd med irakiska föräldrar men något så ovanligt som öppet homosexuell. Bägge debattörerna har med andra ord en tung meritlista att falla tillbaka på samtidigt som de, var och en för sig men kanske som mest i kombination, bidrar till att fördumma debatten ännu mer. Yasri Khan säger sig inte känna igen de beskrivningar som Hannah och Mohamsson ger om hur svenska unga kvinnor finna sig i att bli kallade ”svennehora” samtidigt som Hannah och Mohamsson i viss mån förstärker integrationsdebattens stora problem just nu. Att den handlar om hudfärg och etnicitet. Värst ut är dock Yasri Khan som implicit menar att eftersom Hannah och Mohamsson låter som Sverigedemokrater så bör de exkluderas i debatten. För att vara diplomerad av statschefen för sitt arbete för fred så är det inte långsökt att faktiskt ifrågasätta såväl statschefens som Khans kompetens i fredsarbetet. Att, explicit eller implicit, kalla någon för Sverigedemokrat är att sakta driva debatten sakta men säkert i deras hägn och vittnar om att argumentationen sakta börjar tryta. När samtidigt, jag har flera nära exempel, blonda blåögda unga kvinnor drar sig för att röra sig i miljonprogrammens centrumområden så måste jag ställa mig frågan om vilken värld Khan lever i. Att som etnisk svensk röra sig i vissa områden i Landskrona är utöver detta förenat med stor fara för egen hälsa. Khan känner inte igen sig i detta påstår han och förklaringen är lika enkel som uppenbar. Han är inte etnisk svensk och upplever inte det som en kaukasier upplever i dessa områden. Ingen av debattörerna förmår heller ta upp den utbredda internrasism som finns bland nyanlända och förklaringen är enkel. Ingen av dem är av somaliskt ursprung, den grupp som står längst ner på hackordningen. Den grupp som har den svagaste postionen. Varför? Att den somaliska gruppen har den sämsta utbildningen är väl känt och med den sämsta utbildningen står de längst bort från såväl samhälle som arbetsmarknad. En fråga om klass helt enkelt.

Den av debattörerna som jag vänder mig mest mot är Khan som förminskar många av de problem som faktiskt upplevs och som inte är isolerade företeelser. Han säger att han inte känner igen beskrivningar som dessvärre många har upplevt själv. Han lägger sig dessutom på en makronivå där han anklagar hela samhället för att i sin struktur vara rasistiskt. Det är troligt – till och med sannolikt – att det finns en strukturell diskriminering som i Khans ögon blir rasistisk men han blandar ihop begreppen så till den milda grad att diskriminering är liktydigt med rasism. Khan, och de övriga, bidrar aktivt till polariseringen i den svenska debatten där den i grunden borde handla om diskriminering, exkludering och inkludering istället för en etnificierad rasistisk debatt. Den enda som hamnar rätt är professorn i Konstvetenskap, Jeff Werner, som menar att denna debatt måste inkludera en klassanalys, annars hamnar debattörerna fel vilket de, anser jag, gjort.

Men. Vare sig jag eller Jeff Werner kommer att släppas in i denna debatt av sådana som Khan. Varför? Enkelt. Vi är bägge vita medelålders män. Och som etniskt vita medelålders män så vet vi, enligt Khan et concortes, ingenting om rasism. Oavsett om våra söner och döttrar blir utsatta för trakasserier på grund av sitt etniska ursprung eller ej. Som vit får du inte uttala dig om rasismen vilket är ett tecken på hur fel, och galet, debatten utvecklats. En debatt som borde haft sitt ursprung i klassanalysen och integrationens villkor körde snett någon gång. Undrar när, och vilka krafter som låg bakom den utveckling som nu såväl Khan som Hanna och Mohamsson nu förstärker.

 

 

DN, DN, DN,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se