Vuvuzelapolitik

  • Söndag 18 Maj 2014 2014-05-18
E-post 0

Dagens Nyheter rapporterar om den första maj i Köpenhamn. Den första maj skulle Danmarks socialdemokratiska statsminister hålla tal i Köpenhamn. Men talet dränktes i en  kakofoni av oljud – demonstranter blåste för allt vad tygen höll i sina visselpipor. I det efterföljande radioprogrammet valde journalisten och programledaren att driva hej vilt med den mest framträdande aktivisten genom att först ställa frågan varför hon valde att störa ut statsministerns tal för att sedan blåsa i visselpipor i flera minuter tills aktivisten gav upp och lämnade studion. Förnedrad får man anta.

Detta ställer faktiskt frågan på sin spets. Den moraliska frågan som inte täcks in i dagens lagstiftning. Vår yttrandefrihet ger oss den unika rätten att säga vad vi tycker och vad vi vill utan att behöva vara rädda för represalier så länge det inte innebär en brottslig handling som anstiftan till brott eller hets mot folkgrupp. Informationsfriheten innebär också att vi har rätt att ta del av i praktiken all form av information i samma anda med vissa undantag. Men om vi nu ser till nyckelskramladet och visslingarna, är det rätt att göra intrång i annans rätt att såväl uttrycka som ta del av budskap de tycker är viktiga? Vari ligger det demokratiska i det?

Artisten Sebbe Staxx ser sig som ett språkrör för underklassen. För honom representerar Revolutionära Fronten underklassens vrede.

–    Jag förstår varför de har valt att mobilisera sig och kämpa mot orättvisan. Revolutionära Fronten existerar av en anledning. Det är att de andra existerar. Svenskarnas parti, SMR. Det kommer alltid finnas motpoler, precis som att det finns AIK så finns det Djurgården.

Och där fick vi en förklaring till fotbollsvåldet. För Staxx är livet och världen och samhället bara kamp och motpoler och Alliansen är i hans värld legitimt mål för ootodoxa metoder om vi får tro honom. De är inte demokratiska eftersom de gick till val som ett mittenalternativ men som sedan utvecklades, enligt Staxx, i annan riktning. Då spelar inte någon roll att folket valde Alliansen. Vi ska även hålla en annan tanke i huvudet när det gäller Staxx. Han tar sig rätten att beväpna sig och använda narkotika. Han anser uppenbarligen att han med jämna tillfällen står ovanför lagen. Som beslutats av en folkvald församling. Hans försvar, att han mådde dåligt just då, duger inte då vi alla faktisk – i sann demokratisk ordning – är lika inför moder Justitia. Eller borde vara. Staxx ger i sina mer eller mindre sammanhängande tirader få eller inga ledtrådar om hur hans drömsamhälle skulle se ut. Allt blandas med hans hat mot allt och alla som går honom emot. Synen på yttrandefrihet, informationsfrihet och allmänna val är något som borde intressera hans svans.

Så. Handen på hjärtat: Är det rimligt att vi ska börja tillåta oss själva att störa ut varandras politiska budskap? Vad tror ni Fredrik Reinfeldt skulle tycka om jag tog med mig ett fotbollslag eller två med vuvuzelor till Almedalen och parkerade mig mitt i publiken? Vad tror ni Annie Lööf skulle säga om det tilltaget på sin dag om jag valde det i stället? Och vad tror ni publiken, de som kommit dit för att faktiskt lyssna? Lyssna kanske för att börja ta fram motargument som biter bättre och hårdare? De som hänger sig till Vuvusela-politik försvårar faktiskt för de som tror på en annan väg. De tar sig den rätten helt enkelt. Utan att fråga sin omgivning. I något som de motiverar som sann demokratisk anda.

Det finns anledning att ifrågasätta såväl omdöme som demokratiskt synsätt på de som hänger sig till nyckelskrammel och vuvzelapolitik. De tar sig rätten att censurera det offentliga rummet efter eget gottfinnande och för oss andra definiera vad som eventuellt är demokrati för dagen och med vilka medel de ska försvaras. En definition som förändras med hur de råkar må för stunden.

Blir 2014 års Almedalsvecka en konsert med vuvuzelor eller blir det en demokratisk manifestation? Som debatten utvecklas, och klimatet med det, så finns det en risk att vi alla åker hem med tinnitus istället för en klar bild om vad de politiska partierna egentligen vill. I varje fall om vänsteraktivister som Sebbe Staxx får råda. Och sannolikt då sätta oss i våra vandaliserade fordon som högern då försett oss med.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se