Historien om den politiske konsumenten

  • Måndag 9 Jun 2014 2014-06-09
E-post 0

Eva Franchell, Aftonbladet, står idag för den enda riktigt läsvärda ledartexten. Vi går in i sommaren nu och de politiska partierna laddar nu upp för Almedalsveckan. En orgie i rosévin och just de snabba tweets och simpla utspel som kännetecknar den kvartalspolitik som Franchell nämner. Detta föranleder mig att teckna ner ett minne.

Det var, om jag inte missminner mig, våren 2010. Vi var på Väddö Folkhögskola på valutbildning. Vi fick ”finbesök” från partidistriktet som redovisade det nya synsätt som skulle råda på väljaren. Väljaren, den politiske konsumenten av snabbrörliga frågor. Taktik och paketering var ledorden, mindre av ideologi och långsiktigt samhällsbygge. Politiska åsikter som liknades vid snabbrörliga konsumentprodukter. Fler dagisplatser slogs in på samma sätt som nytt tandkrämsmärke. Whistles and bells och mycket bling-bling men framför allt så genomsyrades hela dragningen av att vara taktiska. In i mitten, triangulera och fånga de politiska konsumenterna.

Jag vill minnas att jag blev rätt förbannad och tog ton mot finbesöket. Vill minnas att jag var rätt ensam om min reaktion då finbesöket är en av våra absolut mest framträdande företrädare. Det finns de som ville se den personen som partiledare efter Mona Sahlin så det är inte en person utan makt. Personen är känd för att vara en skicklig politisk taktiker. Taktik, kvartalspolitik och snabba kast var framgångsreceptet då och ingenting har förändrats sedan dess.

Men det är där vi står nu i varje fall. Socialdemokrater och moderater betalar nu priset för att ha taktiker i ledningen och som fokuserat för mycket vid trianguleringen medans järnvägar och vårdkedjor förfaller. Få kan idag tydligt redogöra för skillnaderna och att det är taktiker som sätter dagordningen i partierna märks. Men dessvärre har dessa taktiker en rätt begränsad väljarkontakt och exemplen på att tweets och kvartalspolitik är normen för dagen är det som råder är det ingen tvekan om.

Veronica Palms utspel om att kriminalisera sexistisk reklam härom veckan nöp en och annan rubrik samt fick säkert instämmande nickar från de som balanserar till Feministiskt Initiativ men reder inte upp de problem polisen har med allt färre uppklarade vardagsbrott som misshandel och stölder. Ska polis och åklagare nu även utreda reklamblad från den lokale däckverkstaden så förstår ni själva hur illa det kommer gå. Men det är ett bra exempel på taktik. En eller ett par rubriker, några gillande nickningar från radikaliserade feminister men inte en tanke på de stora samhällsutmaningarna. Hur vi ska skydda de 29 procent av våra exportinkomster som basindustrin utgör som annars skulle raderas ut av Miljöpartiets energi- och skattepolitik. Taktiken tar överhanden. Och det finns ett lågt muller av missnöje nu. Vinner inte S regeringsmakten kommer det bli nya konvulsioner i ett redan rätt sargat parti. Nödtorftigt ihoplappat för att klara sig fram till 14 september men gamla sår visar nu tecken på att gå upp igen.

I moderaterna är stämningsläget, enligt säkra källor, i det närmaste i något som kan liknas vid upprorsstämning med liknande historier. Det enda som gör att Fredrik Reinfeldt kan sitta kvar är att han rensat ut alla som kan utmana honom. Det finns idag, förutom möjligtvis Anders Borg, inte någon som kan axla den manteln.

Det mullrar nu. Det är fullt hörbart i moderaterna, i socialdemokraterna får du lyssna in lite längre men det finns där. Mullret. Och längtan efter en samhällsbärande idé. Men just detta behov begriper presschefer och taktiker i det två stora inte alls när de sitter med sina spread-sheets med de senaste underöskningarna framför sig. Varför de inte begriper detta? Enkelt, det skulle fordra en väljarkontakt de inte vill ha. Då är det enklare att ringa United Minds, Demoskop eller något annat institut för att få de senaste åsikterna till livs. Väljare, det är läskigt folk. Som dessutom bara är konsumenter av snabbrörlig politik om vi får tro partitaktikerna.

Och under tiden? Så går Sverige sönder sakta men säkert.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se