Den sjösjuke kaptenen

Peter Högberg fångar idag något som jag funderat en del på. Att i den vänstervind som blåser just nu, och som blåser rätt igenom Socialdemokraterna, så motiveras valet av Miljöpartiet, Feministiskt initiativ och Vänsterpartiet med att en rödgrön regering då får lite grönare, mer rosa eller mer rött i sig. Inte för inte funderar jag på hur dessa personer tänker. Lite mer av miljöparti och vi har inget mänskligt liv kvar norr om Dalälven, lite mer av Feministiskt Initiativ och vi har feminist-politruker i varje klassrum som ska se till att inga värdegrunder förutom F! Egna slår rot och lite mer av Vänsterpartiet så överges stabiliteten i de offentliga finanserna. Jag undrar hur de tänker, de som ser en röst på något av MP, F! eller V som en röst på Stefan Löfven som statsminister. För en sådan röst, precis som Peter Högberg är inne på, kan mycket väl skrämma bort ännu fler väljare som sneglar socialdemokraterna från att rösta på just socialdemokraterna.

Jag fick frågan om vilka som skulle vara mest skadliga i en socialdemokratisk regering, MP eller F!. Jag kan konstatera att jag fortfarande inte har något svar på den frågan. Ju mer jag läser in mig på dessa partiers politiska program och valplattformar, desto mer anar jag en katastrof för det Sverige vi känner. F! Politiska förslag skulle dränera statsbudgeten på runt 20 procent av intäkterna samtidigt som förslagen på utgiftssidan skulle ligga på runt 200 miljarder kronor. En politik de menar allvar med får man anta men som på rekordtid kommer föra oss till en Grekisk situation. Men F! väljare vill se Löfven som statsminister men lite mer av detta. Är det rimligt?

Jag är socialdemokrat. Jag kommer ge Stefan Löfven min röst i höst. För att jag vill se honom, inte F! och inte MP politik vid det finansiella rodret. Men. Vore det inte för att jag är partipolitiskt aktiv skulle jag, som Högberg implicit pekar på, faktiskt börja tveka. För oron finns där inom mig. Om hur mycket och vad som en regeringsförhandling med dessa resulterar i. Om nu F! och MP går som tåget och Löfven ska basera en regering på dessa så kan det vara så att den ansvarstagande mittenväljaren börjar fundera på att ifrågasätta ett och annat. Det kan inte uteslutas alls att vinden vänder under sommaren. Att just F! och MP politik kan vara det som omintetgör socialdemokratins drömmar om nycklarna till Rosenbad en gång för alla. Jag är inte alls lika entusiastisk som min partikamrat Marita Ulvskog över F! intåg i den socialdemokratiska partigruppen i Bryssel. Inte på något sätt. Med vänner som F! och MP är det inte säkert att vi vinner något på sikt. Alls. Om nu väljaren inser vad deras finansiella politik tar oss så kan den, mycket skrämmande, bilden göra att vi istället driver vinden tillbaka till moderater, folkpartister, centerpartister och en och annan hallelujaropande kristdemokrat.

Jag ser en sommar framför mig inte bara med vänstervindar. Det kan komma att bli rätt byiga vindar framöver och mig veterligen har vi rätt risiga segel uppe. Vindarna blåser igenom dem. Frågan är dessutom om vi har någon som ens vet hur man seglar i byiga vindar. Och felet? Allas. Blockpolitiken håller på att slita isär Sverige och jag hoppas att Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund och Annie Lööf en dag inser hur deras sossehat förblindat dem så till den milda grad att ansvarstagande över blockgränserna omöjliggjorts, trots Löfvens inbjudningar. Deras hat och oförsonlighet kan mycket väl leda till en helt bisarr situation i svensk politik som sliter sönder landet ännu mer än vad det redan är.

Då står vi där med våra trasiga segel. Och förmodligen några sjösjuka kaptener som helst inte vill vara med längre.

 

Ab, Antonsson, SvD,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se