Var är det stora språnget?

  • Måndag 30 Jun 2014 2014-06-30
E-post 0

Just visionerna är något som bägge de två stora partierna saknar för närvarande. Vad är nästa samhällsbärande idé? Finns det någon? Var är det stora språnget in i framtiden? Det var mina tankar efter att ha lyssnat på Stefan Löfvens tal igår. Han har börjat täta mot vänster nu, markeringen att stärka det militära försvaret var tydligt och sannolikt inget som vare sig MP, F! eller V jublade över och det kom en försiktig formulering som skulle kunna tolkas som om att basnäringarna skulle vara fredade. Men den var så pass inlindad att det sannolikt var svårt att tolka som avgjort. Talet var ett steg i rätt riktning men var det tillräckligt? Får socialdemokratin upp tempot nu?

Spurten är Socialdemokraternas obotliga svaghet. Det brukar svenska valforskare framhålla. Med några undantag som bekräftar regeln har partiet kunnat räkna med att tappa väljarstöd under valrörelsens upplopp menar dessutom DN Ledare idag. Ledaren är en för Stefan Löfven svidande kritik mot att socialdemokratin saknar en större statsbärande idé och i detta har DN:s ledarredaktion rätt. Stefan Löfven är en politiker som är sprungen ur fackföreningsrörelsen och det speglar hans handlag. Här och nu, möjligtvis med en planeringshorisont som ligger maximalt fyra år bort, ungefär som ett löneavtal, men där stoppar det. Hos två av de övriga i ledarkvartetten är det lika illa ställt, Magdalena Andersson har ungefär samma tidsperspektiv och Mikael Damberg är den som kanske bäst representerar en politikertyp där synen på väljaren baseras på att denne är en konsument på en marknad av snabbrörliga åsikter det vill säga ännu mer av korta tidsperspektiv. Dessvärre ett synsätt som nu präglar partiet, sannolikt som effekt av att Stockholms Läns Partidistrikt så totalt dominerar staben och vissa nyckelpositioner. Partiledningen med staber domineras av visionslösa taktiker och då blir det som det blir. Damberg är en skicklig sådan men lik väl tämligen visionslös. Frågar du någon socialdemokrat om var Mikael Damberg står ideologiskt och vilken bild han har av framtiden så får du sannolikt inget vettigt svar. Ingen vet det och ibland så undrar jag om han vet själv. Men taktiker, det är han. En av de bästa. Skicklig på att reagera på motståndares utspel och snabba förändringar i samhällsbilden men tämligen tom på idéer om vad ett stort språng in i framtiden skulle innebära. Och utan dessa idéer så går det ut över taktiken, vi kan torrt konstatera att S missat att hissa seglen i den vänstervind som blåser nu. Vi guppar oroligt på vågorna medans MP och F! går för fulla segel. Med en klar idé om framtiden där MP vill kasta oss in i ett samhälle som är oroväckande likt Pol Pot´s med noll-tillväxt i ekonomin för att ta ett exempel och F! vill införa polygami och månggifte.

Det är sannolikt detta som nu kommer avgöra valrörelsen. Vem som kan formulera idéer kring en framtid som attraherar väljarna. En idé som dessutom känns attraktiv och det samhälle vi lämnar över till barn och barnbarn. Där är inte Stefan Löfven, Magdalena Andersson eller Mikael Damberg. Alls. De är här och nu, eventuellt klarar de mentalt ut att vara halvvägs in i nästa mandatperiod och det enda som räddar socialdemokraterna kvar på siffror över 30 procent är att moderaterna faktiskt är två eller tre snäpp sämre. Deras perspektiv är inte ens nästa mandatperiod, de klarar knappt ut att se vad som skall ske fram till nästa vecka.

Vi går in i en valrörelse som blir märkligare och märkligare och som det utvecklar sig så här långt så kommer valvinnaren inte vinna på att den var bra på något sätt utan därför att förloraren var sämre och så länge motståndarens valgeneral heter Kent Persson så krävs det som sagt inte så mycket för att vinna.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se