Ibn Rushd minne

Dagens Nyheter har för dagen presterat en ledare som manar till viss eftertanke. Eller tanke? Det handlar om hetslagstiftningen som, om nu ledaren skall tolkas någorlunda rätt, riskerar att kväsa debatt istället för att göra avarterna – propagandan i syfte att misskreditera en viss grupp – kriminella.

Den brittiske statsvetaren Kenan Maliks beskrivningar av utvecklingen i Storbritannien och den statsunderstödda identitetspolitiken där ger oss ledtrådar till hur känslig denna form av lagstiftning är. En lagstiftning som dessvärre behövs eftersom vi människor är rätt ondsinta mot varandra när vi känner vår existens hotade. Malik menar att det mångkulturella samhället är i praktiken dömt att misslyckas så länge vi tror att vi ska behandla eller skydda vissa grupper på ett visst sätt för att de ska integreras samtidigt som britterna i sin praktik gjort som vi i Sverige i allmänhet och socialdemokratin i synnerhet. Vi har trott på att vissa enskilda organisationer eller personer har kunnat representera en hel etnisk grupp. I en blandning av välvilja och vilja till effektivisering har britterna, precis som vi, hamnat i en bisarr situation när vi fallit i fällan att mot självutnämnda företrädare för olika etniska och religiösa grupper, vilka hävdar att dom allra bäst talar för gruppen. Ibn Rushd, Sveriges Unga Muslimer, Sveriges Muslimska Råd, Islamiska Förbundet i Sverige, Afrosvenskarnas Riksförbund är några av en nästintill oändlig lista på exempel. En organisations hets mot en annan kan lätt maskeras som en politisk debatt mellan till exempel olika trosinriktningar i Islam medans det borde vara hets mot en viss religiös uttolkning.

Denna väg, att tro att en progressiv nydanande mångkultur kan försvaras om vi fragmentiserar den i särgrupperingarär en farlig väg att gå. Medborgare skall behandlas lika samt ha samma rätt att vara skyddade mot etnisk, sexuell, religiös och annan diskriminering samt mot hatpropaganda från de som anser att deras syn på livet är ädlare.

Eller, för att komprimera den muslimske filosofen och teologen Ibn Rushd budskap, han som levde på 1100-talet:

”Endast i ett sekulärt samhälle, där politik och religion hålls skilda åt, kan alla medborgare behandlas lika och åtnjuta lika skydd och möjligheter”.

Kan vara värt att tänka på när vi rör oss vidarein  i valrörelsen och ju hetsigare den kommer bli. För den kommer bli hetsigare. Fragmenteringen i olika fobier och –ismer har lett oss fel och leder oss fel och vi hamnar i en myriad olika typer av hetsande där den självutnämnde ledaren för en viss minoritet som skriker högst får bäst skydd. Huruvida du, om du nu ber aftonbön eller inte, gör det vänd mot Gösta Bohmans utedass, Vatikanen eller Mecka ska inte spela någon roll för hur du blir bemött, inte heller ska vi värdera de som tycker att Tors hammare är världens snyggaste tatuering annorlunda just för den tatueringens skull. Inte heller skall sådana som jag, som bara är övertygad om att människan i grunden är rätt ondsint ska hanteras annorlunda för det. För med handen på hjärtat, vad är det för fel på allas lika värde? Är inte det en rätt bra idé? Vore det inte fiffigare om vi behandlar alla lika så får alla ta sina -ismer med sig hem till sitt?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se