Oberoende eller partisk samordning?

Regeringen avslöjade tidigare i somras att man efter förslag från två utredare, skulle tillsätta en ny nationell samordnare med uppdrag att arbeta förebyggande mot extremism och värna demokratin. Förre S-ledaren Mona Sahlin blir nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.

– Det här är det viktigaste beslutet jag har fattat som demokratiminister, sade statsrådet Birgitta Ohlsson (FP) på presskonferensen där tillsättningen presenterades.

–  Mona Sahlin har stått på barrikaderna för människors rättigheter.

Det finns skäl att vara avvaktande och lätt kritisk till utnämningen. Att Mona Sahlin stått på barrikaderna är ställt utom allt rimligt tvivel men frågan är vilka barrikader. Tämligen försiktig i frågor kring det politiska våld som kommer från vänstern och neutralt positiv till radikala islamistiska rörelser så uppfattas hon inte som en neutral part som kan ta sig an samordningen ur en faktabaserad position. Som aktiv styrelseledamot i Expo vid sidan av profiler som Robert Aschberg finns det en risk att det vänsterautonoma och islamistiska våldet inte får samma uppmärksamhet som det högerextrema. Sahlins patos finns det inga skäl att kritisera men det finns frågetecken om detta patos inte riskerar att slå igenom i arbetet, ett arbete som kräver mer än just patos. Det kräver att kunna förhålla sig kallt neutral. Det finns andra, ur ett kompetensperspektiv som definitivt hade varit ett bättre val. Ohlssons partikollega Nyamko Sabuni hade i Ledarsidorna.se perspektiv varit ett bättre val men här slår gammalt groll igenom. Att Sabuni och Ohlsson inte är varandras favoriter är något som det har gått rykten om. Ohlsson var en av de som inte grät blod när Sabuni lämnade den politiska scenen då det frigjorde strålkastarljus för egen del. När det kommer till Expo har de haft en period av tveksam kvalitet i dess arbete, huruvida Sahlin varit inblandad i detta är oklart.

Det som kan tala för Sahlin är att hon i det arbetet kan verka som en motvikt. Ohlsson är starkt pro-Israel minst lika mycket som Sahin är pro-islam vilket kan leda till att Ohlssons politiska preferenser utmanas.

Ledarsidorna.se ser på utnämningen med viss skepsis. Det finns starka argument mot utnämningen men det finns även enstaka ljuspunkter. En annan väg hade sannolikt varit önskvärd och effektivare om Ohlsson hade börjat göra sin hemläxa på riktig. I Leif “Blomman” Blombergs gamla stab, den som fortfarande finns i aktiv ålder, hade varit en bättre källa utöver Sabuni som alternativ. Fortsättning lär följa.

 

Aftonbladet, Regeringen,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se