Ordets vanmakt och makt

  • Måndag 28 Jul 2014 2014-07-28
E-post 0

Det finns ord och det finns språk. Och det finns de som säger att vissa äger och vissa inte äger dessa ord. Det konstruerade ordet ”Arbetslinjen” är ett sådant ord som inledningsvis förknippades med Alliansen men numera ägs av bägge de statsbärande partierna. Assimilering, ett urgammalt ord, har börjat användas av Sverigedemokraterna på ett eget sätt men betyder faktiskt något annat. Assimilering i Sverigedemokraternas värld betyder utplåning av den egna kulturella identitieten, en total anpassning. Assimilering betyder faktiskt något annat, det betyder faktiskt anpassning till en majoritet men innebär inte att den betyder vara detsamma som fullständig utplåning. Dessvärre har Expo trillat i den fällan och gör ordet till ett svart eller vitt ord vilket inte är helt lyckosamt. Expo har därmed bidragit till att göra ordet till Sverigedemokraternas.

Det finns ord och det finns språk. Och det finns även en verklighet. Ledarsidorna.se tar vid där Merit Wager slutade i sitt besök i Blinkatorp, ett besök hon skildrade i ett flertal tillfällen. Det finns nämligen en något större bild än så och den är allt annat än trevlig idag och riskerar att bli ännu mer obehaglig. Vi börjar faktiskt, på kommunal nivå, närma oss ett mycket farligt tillstånd – systemkollaps.

En samhällelig systemkollaps är det farligaste ett samhälle eller ett land kan hamna i. När stat eller kommun inte längre kan fullgöra sina åtaganden som medborgarna gemensamt finansierar, vad tror ni händer med gemensamhetskänslan?. Några kommuner befinner sig i det läget idag, i Hultsfred kollapsade delar av vårdåtagandet under 2013 när Migrationsverket genom ombud lät öppna en flyktingmottagning med bara några veckors varsel. Dessa har, enligt lag, samma rätt till vård, skola och omsorg under asylprocessen och folktandvården i Hultsfred, som redan hade problem med bemanning, höll på duka under av den akuta tandvård många stod i behov av. Och hur tror bland annat Lars Stjernkvist att det är möjligt att i glesbygd hålla en beredskap för en ort som Blinkatorp i Röstånga i Svalövs kommun, med 880 mantalsskrivna, att upprätthålla en vård- och skolapparat för mellan 100-350 asylsökande? Asylsökande som kan både komma och försvinna med bara några dagars varsel och som kan komma att stanna i åratal? Kommunernas planeringsförutsättningar blir hallucinatoriska och ett redan svårt rekryteringsläge av kompetent personal blir omöjligt. Redan idag utbildar vi för få läkare för att vara självförsörjande och de växande storstäderna sväljer de flesta. Kvar står kommunerna med ett svårt planeringsläge som inte staten gör lättare genom Migrationsverkets agerande. Det räcker med att dra ner exemplet på ett mycket handfast personligt plan:

Ponera att du blir uppringd av dina gamla föräldrar som bestämt att det skall hållas släktkalas hemma hos dig. Men de berättar inte när det ska hållas, inte heller hur många som är inbjudna och inte heller om hur många som ska ha vilken kost och hur länge de skall vara kvar. Vilka som ska vara kvar över dagen, vilka som ska övernatta och vilka som ska flytta in. Inte heller får du reda på hur många barn det är, vilka som ska ha specialkost eller särksilda behov och om någon behöver gå i skolan. Det skulle du egentligen aldrig acceptera, din vardag och dina andra åtaganden skulle kollapsa, vare sig tid eller pengar skulle räcka till, men du kan inte säga nej. Det är ju dina föräldrar som bestämt så.

Men det är faktiskt situationen i många kommuner idag och att överhuvudtaget säga detta är att inte svära i kyrkan inom de två statsbärande partierna. Det är att släppa väder, ge ett finger och spotta på golvet och detta är faktiskt ännu allvarligare.

Den låga takhöjden inom kanske främst S och M i detta ämne, invandrings- och migrationspolitiken, har haft motsatt effekt än den önskade. Det moratorium som nu starka krafter i bägge partierna lägger på ämnet driver väljare till just det parti som har det som kärnfråga, SD, och är en förklaring till det ökade stödet. Och ju mer SD tillåts göra ord till sina och beskriva världen som många utanförstorstäderna uppfattar den, desto svårare blir debatten. I ett extremt läge kommer ingen kunna säga ”Hej” till varandra längre eftersom det säger ju Sverigedemokrater till varandra och ingen kan ens yppa att en kommun eller ort börjar få resursproblem….. För då är man ju Sverigedemokrat.

Det finns även en annan effekt som kritikerna till Ledarsidorna.se anslag, att ta tillbaka orden och samhällsbeskrivningarna, bör fundera noga över. Johan Gustafsson, Sveriges internationellt mest meriterade förhörsledare, har skrivit boken ”Förhöret” som fortfarande används av polisen, den svenska försvarsmakten men även den ryska armén. Hans erfarenheter, både på Förhörsledarcentrum när han var verksam där och annorstädes, tål att fundera över – de är tämligen omfattande och realiserbara.

För att inleda ett samtal som syftar till att övertyga en andre om att ändra åsikt eller lojalitet måste du använda ord som denne känner igen och är trygg med även fast de har en annan betydelse. Då sänks garden och du skapar ett bättre klimat. De socialdemokrater som nu bannlyser ord efter ord eller verklighetsbeskrivning efter verklighetsbeskrivning, sannolikt på Expos inrådan, låser därmed om vredet ett varv till för varje ord för att öppna för ett samtal att det finns en annan grundsyn. Inom socialdemokraterna, och sannolikt inom moderaterna, finns inte den kompetensen eller förståelsen men det är inte så märkligt i det förra fallet. Socialdemokraternas interna liv kantas av ett förakt för akademisk kompetens och verklighetsbeskrivningar som ibland visar det inte någon kampanjstab vill höra då det stör deras drömvärld i den politiska triangeln.

Ordets vanmakt och makt. Expo, Socialdemokrater och moderater överger nu ord efter ord till förmån för Sverigedemokraterna. Att ord överges gynnar inte bara SD utan även F!, MP och V som är SDs motbild i Sverige. En form av kapitulation som Ledarsidorna.se anser vara syltryggad, svag och direkt obegåvad. Det leder till inte bara att Sverigedemokraterna ”äger” fler och fler ord. Ju fler ord de äger, som inte kan användas av motståndaren, ju fler meningar kan de bygga utan att bli ifrågasatta. Och ju fler meningar, desto fler historier kan SD berätta samtidigt som ditt eget ordförråd urlakas till att bli mindre och mindre begripligt. Tills den dagen det bara finns ett språk kvar. Och bara en historia. Och bara en agenda……

Ordets Vanmakt och makt.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se