Sahlinismens pris

  • Tisdag 1 Jul 2014 2014-07-01
E-post 0

Idag är det Sverigedemokraternas dag i Almedalen vilket kommer hålla de flesta journalister och andra engagerade. Historien kastar långa skuggor längs Visbys gator i dag skriver Anders Lindberg i Aftonbladet inför Sverigedemokraternas dag när han fångar upp Rainer Höss´s historia i sin ledartext. Han har rätt i en sak, att SD håller på att normaliseras i samtalet samt att detta är Jimmie Åkessons verkliga framgång. Men där tar Lindbergs förmågor stopp. Han har inte gjort grundanalysen korrekt och därför klarar han inte ut att adressera samhällsproblemen som gör att SD växer. Lindberg har nått vägs ände, en väg som redan från början var dömd att misslyckas med den klena samhällsanalysen han gjort som grund. Även DN ligger kvar i en position som ligger nära Sahlinismen där de tror att de genom att skärskåda SD på ledarplats löser samhällsoron som ligger under ytan. Att SD har korrupta medlemmar är inte i sig skäl nog att negligera de samhällsproblem de , inte utan skicklighet, har adresserat.

Invandringsfrågan växer i folkmedvetandet. Och den gör det utan rasistiska förtecken, oavsett vad Lindberg påstår och det finns en rad med fakta som vi faktiskt inte kommer undan. För samtidigt som beredvilligheten att ta emot nya grupper och kulturer är stor så finns det en oro för att de trygghetssystem vi har idag inte räcker till. Lindberg skulle med viss fördel kunna bege sig ut i landet och se hur ett samhälle påverkas av att en flyktingförläggning öppnar med kanske två veckors varsel och samtidigt som de lämnas vind för våg, utan sysselsättning, samt kanske bara stafettläkare på den lokala distriktsläkarmottagningen så händer något i det samhället. Och de samhällena där detta sker blir fler och fler. Åtvidaberg, som nådde riksmedia, är bara toppen på ett isberg och detta isberg utgörs till stor del av rätt samvetslösa entreprenörer som profiterar högt på att hyra ut gamla sjukhus och annat för stora belopp till ett Migrationsverk som går på knäna. Lindberg är nog den siste Sahlinisten, som genom att stå och skrika ”rasist, rasist” åt allt och alla som är kritiska mot hur mottagandet går till och de volymer som kastas ut i små orter, tror att han vänder vinden och löser alla problem. Han har fel påstår jag. Och felet är att han inte, trots sin begåvning, klarar av att hålla sitt hat mot SD separerat från hans ambition att tillföra något som löser problemen. Det är ett lika effektivt sätt som att stå och skrika “idiot, idiot, idiot” till en moderat och tro att han ändrar åsikt. Detta skulle aldrig falla vare sig Lindberg eller Sahlin in. Jag byter inte heller ideologisk grundposition för att en gammelmoderat skriker “rödstrumpa och kommunist” åt mig.

Trots att jag idag kommer noga följa SD på deras dag i Almedalen så kommer jag lämna SD därhän och börja adressera grogrunden istället. Jag tänker inte stå och skrika, som Lindberg och Sahlinisterna, rasist-rasist mot dem. Det hjälper föga. Från och med nu måste vi börja göra en väsentligt bättre samhällsanalys och komma tillrätta med bristerna invandringspolitiken så att den kan ha en fortsatt legitimitet i folksjälen. Mona Sahlins inledande anslag, att stå och peka finger åt och stigmatisera eller utesluta alla som önskade debattera invandringspolitik som rasister, är inte en framkomlig väg. Sahlinismen har ett pris och det betalar vi nu. Vi är tvåa i debatten och Sverigedemokraterna äger idag mycket av problembeskrivningen. Ju längre tid vi skjuter denna fråga framför oss ju närmare kommer vi en punkt där bara Sveriedemokraternas lösning är den enda genomförbara med folkligt stöd.

 

 

 

Anders Lindberg, Martin Moberg, DN,

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se