Vuvuzelapolitik

  • Lördag 12 Jul 2014 2014-07-12
E-post 0

Expressens huvudledare idag är en av de mer välskrivna från den redaktionen. Den behandlar Miljöpartisten och FEMEN-aktivisten Jenny Wenhammars aktion som riktades mot statsministern under hans tal i Almedalen. I allt väsentligt gör Expressen idag demokratin en tjänst genom att sätta fokus på den aktivist-politik som numera börjat få fäste i den svenska formen av demokrati. En aktivistpolitik som genomsyrar främst den yttersta radikala vänstern i form av Miljöpartiet och Feministiskt Initiativ. Just Ojnareskogen är sannolikt nu en nagel i ögat på miljörörelsen efter det att kalkbrytning nu godkänts, i god demokratisk och juridisk ordning, men det hindrar dem inte från att gå ifrån den praxis som präglar det svenska politiska samtalet.

Samtidigt har det pågått en debatt på SvD Opinion mellan forskare vid SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och bland annat Åsa Romson. Den senare har uttryckt sig i kraftigt förklenande och anklagande ordalag om den forskning som SLU genomför om rovdjursbestånd och GMO-grödor och hon och hennes partikamrat har till och med gått så långt att de i andra sammanhang anklagat SLU för att vara köpta av andra – okända – intressen när resultaten inte går deras väg. En väg som dessvärre är kantad av motsägelsefulla och direkt tillväxtkrympande politiska förslag.

På samma sätt som Sverigedemokraternas framfart 2009 förde in tidigare okända begrepp som ras och etnicitet i den svenska politiska debatten, en historia de helst verkar vilja glömma, så har Miljöpartiet fört in en forskningsfientlig och aktivistorienterad kultur i det svenska politiska samtalet. En kultur som socialdemokratin inte markerat tillräckligt mot. En takt och ton där alla medel är tillåtna och Jenny Wenhammar är egentligen endast en konsekvens av en partikultur som inte kan tolkas på annat sätt än apart i den svenska demokratiska traditionen. Där vuvuzelapolitik och negligering av faktabaserade utredningar och ställningstaganden trängt undan holistiska perspektiv och just den vackra meningen

”Votering är begärd och skall verkställas”

som Expressen hänvisar till.

Miljöpartiet är ett aktivistparti med vuvuzelaretoriken och allt vad det innebär som främsta vapen. Varje försök att föra en saklig debatt möts antingen med tystnad eller att vederbörande känner sig påhoppad. Och detta parti, mina vänner, står nu och aspirerar på ministerposter.

Vad månde bliva av svensk politik efter valdagen 2014. Vad månde det bliva. Vuvuzelapolitik eller något annat ännu värre? Helt klart är att med Miljöpartiet i regeringsställning så riskeras mycket av den forskning som bedrivs vid SLU gå i tuggen och decennier av kompetens förpassas ut i antingen arbetslöshet eller till andra, utländska forskningsinstitutioner. Bara för att fältbiologer och batiktomtar tycker sig kunna ta sig rätten i en demokrati byta ut den ordning som byggde Sverige, på saklig grund och med ett i grunden faktabaserat samtal med en respekt för den parlamentariska och juridiska processen, mot en tradition av gapa högst, slita av sig kläderna, skapa rykten och fara med halv- eller osanningar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se