In memorian: Robin Williams

Skärmavbild 2014-08-12 kl. 22.55.30

Robin Williams är död. För egen hand om rapporteringen är korrekt. När jag lyssnar på kommentarerna så är det komikern Robin Williams som folk minns, inte han med komiken och som vapen att jaga bort det mörka i oss.

De flesta lyfter fram Mork och Mindy, TV-serien, och ”Döda poeters sällskap” som hans främsta tolkningar. I min värld missar de något. Den största tolkningen gjorde han i Garp i ”Garp och hans värld” av John Irving, en fullständigt bisarr – och samtidigt verklig – tolkning av världen som den är. Jag läste den, från pärm till pärm, efter att jag varit tvungen att plastikoperera min näsa efter en match i amerikansk fotboll i Massachusets och av det mer burdusa slaget tillsammans med just den collegemiljö som präglar “Ivy League – kulturen” . Och såg med stor fascination hur Williams lyckades fånga varje ton och varje sträng i detta. Fasaden, ljuset, mörkret, smärtan och motsägelserna i den amerikanska drömmen.

Min relation med Robin Williams är igenkännandets. Inte som komikern. Utan i att kanske kunna gestalta allt det svarta i oss och i vår samtid. Att hans bättre filmer spelades in i New England, den del av USA som jag själv har en relation till, har inte gjort det hela svårare. I Williams tyngre rolltolkningar – som ”Döda poeters sällskap” – som speglar kulturen i ”Ivy League”-internaten har jag inga problemmed. Snarare tvärtom, jag känner igen mig i kritiken mot den kulturen. Varit där, levt den, erfarit den, krossat halva ansiktet i den och framför allt levt ut den i alla dessa “keg-parties” nere på standen på Cape Cod eller på Long Island. Been there, done that life. En annan, men viktig, historia hos mig. Som format mig.

Gud, om han finns, vad jag kommer sakna hans rolltolkningar. Min värld blev med ens mycket fattigare att leva i. En stor person, och en stor gestaltare, valde en väg som jag innerligen hoppas gjorde honom rikare för det förtjänar han. Han gjorde under sitt liv i varje fall min rikare. Jag, och sannolikt många med mig, blev däremot fattigare med dagen. Robin Williams bidrag till min utveckling kan inte förringas:

You have my respect Mr Williams. Where ever you are right now, what ever you do right now, in that very special place just between “far away” and “nowhere” we all, at least me, know where it is and are longing for in our darkest moments, I owe you one and uttermost:

My respect. In many ways, you did very much of my life. More than anyone will ever know, nor understand. And. Right now I´ll try to do like You and Garp: I´ll try to make the world a slightly better place to live in. 

Garp did pretty well at the end of the day according to most of what´s been told. But. Personally I´ll try to be just as happy as him but never, ever, forget what you did to my life. Understand and fight my darkest moments. And when failing, try to understand and fight even more. I owe You one.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se