Leken med elden

  • Lördag 9 Aug 2014 2014-08-09
E-post 0

Just nu är det högsäsong för alla ställen som livnärar sig på turismen. För många hotell och restauranganställda innebär det en chans till extrainkomster i form av dricks. Den ska beskattas men det är många som struntar i det, enligt Skatteverket. Rapporterar SR Ekot. Hur stora belopp det rör sig om per år framgår inte men att pengarna inte redovisas innebär att det inte skattas för dem. Men reglerna är tydliga, dricks är att ses som inkomst, säger Conny Svensson menar Skatteverkets nationelle samordnare.

Men samtidigt skall vi ha klart för oss att nära 2 miljarder kronor per år i skatteunderlag undanhålls staten när flera av Sveriges största riskkapitalägda bolag inom välfärden använder höga internräntor för att skapa skatteavdrag. Det visade material från Skatteverkets granskning 2012.

Det finns skäl att vara kritisk mot Skatteverkets inställning och förmodade prioritering i detta för det handlar faktiskt inte längre om pengar. Om dricks är skattepliktigt, vad är då pengar som tjänats ihop genom tiggeri att anses som? Skall jag som eventuell givare be att få den enskildes personuppgifter så att jag kan skicka in en inkomstuppgift? Men problemen är ännu större om nu skatteverket börjar jaga enskilda servitörer och småkrögare och samtidigt lämnar stora vårdkoncerners avancerade skatteplanering därhän bara för att de är för komplicerade. Att Skatteverket i de fallen ställs mot kvalificerade skattejurister, inte sällan med ursprung på just Skattemyndigheten och väl förtrogna med varje kryphål och blotta som finns i lagstiftningen. Andra företeelser som borde kunna vara föremål för granskning är alla de bolag i byggsektorn som genom att hyra in utländsk arbetskraft pressar byggpriser och svenska löner. Men det är sannolikt även det för svårt att hantera varför den enskilde “nissen” eller servitören blir ett högre prioriterat byte.

Detta, att prioritera jakten på den lilla människan istället för de stora smitarna, kommer i förlängningen leda till ett alltmer urholkat förtroende för skatt som företeelse. Och urholkas detta förtroende så utmanas hela finansieringsmodellen av den gemensamma staten. Med sin välfärd, med sin skola och med sitt våldsmonopol i form av polis, rättsväsende och försvarsmakt. När Skattemyndigheten genom Connie Svensson aviserar hårdare tag mot de som nu får några kronor i dricks istället för att jaga de stora beloppen och smitarna så utmanar de i förlängningen ett helt system. Och vad tror ni händer med samhället om förtroendet för det som skall finansiera kollapsar?

Vi drabbas då av en systemkollaps på nationell nivå och närmar oss ett tillstånd som är farligare än alla andra tillstånd ett samhälle kan drabbas av. State failure, att staten inte längre har medborgarnas förtroende som sammanhållande och gemensamt. Det är den elden Connie Svensson på Skattemyndigheten börjat leka med.

Vi får se vart detta tar oss. Jag har dock mina farhågor.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se