Hilda och Ruben – cirkeln är sluten

  • Onsdag 25 Jan 2017 2017-01-25
E-post 0

Tidigt i brottsutredningen mot polischefen Lena Tysk, som publikt hotat en underordnad med döden om denne pratat med media, väcktes frågan om Lena Tysk kunde ha gjort sig skyldig till brott mot yttrandefrihetsgrundlagen. Detta genom att ha försökt förhindra Agneta Kumlin från att meddela sig till massmedia. Justitiekanslern, som har behörighet att driva den typen av mål, valde dock att inte inleda förundersökning. Rättegången mot Tysk, och processen dit, väcker en del frågetecken. Inte bara Tysks lämplighet att vara verksam som chef i offentlig förvaltning utan även andra principfrågor.

Lena Tysk har, bevisligen – även innan dom fallit, med uppsåt försökt skrämma en underordnad till tystnad för att denne har utnyttjat sin grundlagsstadgade rättighet att meddela sig till media. Tysk är hög polischef och i den rollen i besittning av omfattande möjligheter att utverka former av repressiva åtgärder. Både mot underställda men även medborgare.

Det borde därmed finnas goda skäl för Justitiekanslern att driva denna fråga mot Tysk. Inte endast som mål mot Tysk utan även göra en principiell markering mot den kultur som återfinns i flera statliga myndigheter. Att oliktyckande hindras i sina karriärer för att de uttrycker en avvikande uppfattning. Att Justitiekansler Anna Skarhed ändå låter detta passera bör betecknas som anmärkningsvärt. Skarhed är, vid sidan av sitt arbete som Justitiekansler, medlem i Advokatsamfundets nätverk Hilda.

Även om inte Lena Tysk själv är med i Advokatsamfundets Hilda är två av hennes närmaste chefer det. Rikspolischef Dan Eliasson samt Carin Götblad, regionpolischef för region Mitt. Götblad har i samband med att Tysk hotade sin underordnade offentligt hyllat Tysk för dennes goda chefsegenskaper.

I en normalt fungerande demokrati skulle det finnas anledning att kunna hävda någon form av delikatessjäv i dessa relationer utanför tjänsten. Den form av delikatessjäv som uppstår inom rättssystemet skall avgöras av Domarnämnden enligt det svar på den kritik som Riksrevisionen riktade mot de jävssituationer som skulle kunna uppstå. Detta meddelar Domstolsverket i sitt svar

Att pröva om Domarnämndens ledamöters engagemang i nätverket Hilda ska anses förtroendeskadligt är en uppgift av tillsynskaraktär som ligger utanför de uppgifter som Domstolsverket ges i ovan nämnda instruktioner. Uppstår i ett ärende fråga om jäv enligt 11 § förvaltningslagen (1986:223) ska en sådan invändning hanteras av Domarnämnden.

Det finns dock några problem. Domstolsverkets nuvarande generaldirektör är  Martin Holmblad, medlem i Advokatsamfundets Ruben. Den generaldirektör som utfärdade remissvaret var Barbro Thorblad, medlem i Hilda. I Domarnämnden, som skall avge yttrande i frågor om jäv i dessa fall, har idag nätverken Hilda och Ruben majoritet. I domarnämnden sitter även Domstolsverkets generaldirektör. Det faller därmed på sin egen orimlighet att medlemmar i domarnämnden skulle anföra jäv i frågor om delikatessjäv som berör nätverken Hilda och Ruben.

Cirkeln är sluten. Frågan varför Justitiekanslern inte reser frågan om brott mot Yttrandefrihetsgrundlagen mot en hög polischef samt varför jävsfrågor så sällan reses inom rättsväsendet ser ut att ha fått sitt svar. Den nämnd som skall avgöra jäv domineras av Hilda och Ruben. Samma nätverk dyker upp gång på gång. I olika roller. Ibland i skuggorna. Ibland mer öppet.

 

Domstolsverkets utlåtande kan läsas som inbäddat och nedladdningsbart dokument.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se