Nu börjar kampen om migrationskostnaderna

Om utrikesfödda kvinnor jobbade lika mycket som kvinnor födda i Sverige skulle statsfinanserna stärkas med 37 miljarder kronor, visar beräkningar från finansdepartementet. Nu vill finansminister Magdalena Andersson (S) ställa hårdare krav för att få fler invandrarkvinnor att jobba. Vad hon inte nämner är det parti bordtennis med integrationskostnader som hon nu inlett med Sveriges kommuner. Utgången är dock given på förhand om vem som vinner.

De hårdare kraven handlar bland annat om att den som inte deltar i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser kan förlora hela sin ersättning. På torsdag presenteras också regeringens förslag om att begränsa föräldraförsäkringen för nyanlända. Till exempel ska den som kommer till Sverige med ett barn som är över ett år, som mest ska kunna ta ut drygt ett halvårs föräldraledigt. Båda skärpningarna är en del av migrationsuppgörelsen med allianspartierna.

Även om ambitionen är god saknas ett helhetsgrepp om de nyanländas situation. Oavsett kön. Det saknas arbetstillfällen för många av de som kommer ifråga för etableringsinsatserna om maxtiden på två år skall hållas. De ”enkla jobben” finns inte i den omfattning som krävs och regeringen tycks inte ha förstått att arbetsmarknaden självt definierar vilka arbetstillfällen som efterfrågas och vad olika aktörer är beredda att betala för de tjänsterna eller de momenten.

En annan inlåsningseffekt har varit föräldraersättningen. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister, har aviserat en förändring för barn ej födda i Sverige. Tidigare har utrikesfödda barn kunnat leda till samma antal dagar för föräldrarna att ta ut som om barnet är fött inrikes. Detta begränsas nu efter en omfattande statlig utredning

Regeringen genomför nu en rad åtgärder för att försöka minimera en ren kostnad för migrationen i statsbudgeten. Ett ansvarsfullt förhållningssätt men det finns kort dolda i leken. Återigen kommer överullningseffekterna spela en stor roll. Vad regeringen inte talat om, som borde få landets samtliga kommunalpolitiker att ligga sömnlösa om nätterna är vad som sker med försörjningsansvaret om invandrarkvinnorna inte kommer i arbete efter att arbetsmarknadsinsatserna är över och föräldradagarna är slut. Denna kostnad rullas då över på kommunernas budgetar för försörjningsstöd som redan har en överrepresentation av utrikes födda.

Sveriges kommuner och landsting, SKL,  har redan insett detta i gruppen unga vuxna. SKL föreslår en ny utbildningsorganisation för att tusentals unga nyanlända med kortvarig skolgång ska komma in i arbetslivet. Etableringsersättningen skall för gruppen i åldern 18 till 29 år med en utbildningsbakgrund kortare än gymnasium kunna behållas i upp till sex år med statliga medel och studielån. Syftet är att deltagande individer ska ha minst 30 år kvar på arbetsmarknaden. 30 år för att hinna bygga upp ett eget pensionskapital för att undvika att systemet med garantipensioner slår in.

33 procent av kvinnorna och 27 procent av männen som ankommit till Sverige efter 13 års ålder hade vid 24 års ålder uppnått gymnasiekompetens (år 2011-2015). Den motsvarande siffran för de som ankommit i 7-12 års ålder var 65, respektive 57 procent. Siffrorna i sig ger en förklaring till varför den genomsnittliga tiden en person i arbetsför ålder har med sig som utbildning ut på arbetsmarknaden sedan några år sjunker, något som även bör vara en av orsakerna till de lägre PISA-resultaten.

Nu börjar en dragkamp, eller ett parti bordtennis, med staten på ena sidan och kommunerna på andra sidan bordet om integrations- och etableringskostnaderna för nyanlända. Den med trumf på hand är tvivelsutan staten som enkelt, via lag och statens budget, kan tvinga kommunerna till en förlust. Kommunerna har inte mycket att sätta emot då såväl regeringsformen som socialtjänstlagen tvingar dem att ytterst vara de som ansvarar för att medborgare och invånare har tak över huvudet och mat för dagen.

Kommunernas enda hopp är att någon regering, dagens eller framtidens, gör Socialtjänstlagen mer flexibel i ersättningsnivåer och villkor för försörjningsstöd alternativt att regeringen fullföljer den kommunala finansieringsprincipen. Denna innebär att kommunerna kompenseras för alla kostnader som staten rullar över på kommunerna men är en princip som samtliga regeringar övergivit.

Dessvärre, med stöd i empiri, är utgången redan given på förhand i detta bordtennisspel med integrationskostnader och ansvar.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelse-officer med en oavslutad Master i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.