Den tidlösa antisemitismen

Ann Heberlein. Photo by Wilmarsgard.

”De som stått i bräschen för Sveriges grymma förvandling till Absurdistan är judar”.

Analysen är Ingrid Carlqvists, chefredaktör för Dispatch International och skribent för den amerikanska tankesmedjan Gatestone. Carlqvist har gjort sig känd för sin ihärdiga – och onyanserade – islamkritik. Hon förtjänar tveklöst epitetet högerextrem. Den enda gång jag stött på henne, vid en demonstration i Lund för många år sedan, eskorterades hon av två biffiga män med rakade huvuden. Den sjätte februari i år kom hon ut som fullfjädrad antisemit, komplett med konspirationsteorier och allt. I podden Ingrid & Conrad påstår hon alltså att a) Sverige har förvandlats till ”Absurdistan”  b) att denna, i allt väsentligt enligt Carlqvist, destruktiva utveckling är judarnas fel.

Det är, menar Carlqvist, judarna som ligger bakom den så förhatliga mångkulturen.

Rolf Malm, copywriter som arbetat med kampanjer åt bland annat Posten, Mejeribranschen och framgångsrikt lanserat lättmargarin, numera kolumnist i den ökända publikationen Avpixlat, spinner vidare på samma tanketråd i en krönika den 16 april. Det var, menar Malm, judar som drev frågan om minoriteters rättigheter, något som Sverige skrev in i regeringsformen, en av våra fyra grundlagar, 2010  – ett beslut som Malm anser vara början till slutet för Sverige. 2010 öppnades alltså portarna till helvetet, Sveriges väg mot katastrof inleddes och allt är judarnas fel.

Föreställningar om judiska konspirationer har frodats i århundraden – från kristendomens föreställningar om judar som det utvalda folk som förrådde Guds egen son och sände honom i döden, medeltida myter om judar som praktiserar blodsoffer av kristna spädbarn till moderna föreställningar om judarnas ansvar för diverse ekonomiska kriser och krig. Mänsklighetens behov av syndabockar ter sig oändligt, och judarna har alltsom oftasts fått ikläda sig rollen av skurk, förrädare och skyldig. Oavsett vilket problem som oroat människor har upphovet kunnat härledas till det judiska folket. Igår ekonomisk kris, idag mångkulturens förestående kollaps. Idén om judarnas illistighet och ondska ligger ständigt där, under ytan, redo att sticka upp sitt fula tryne när tillfälle ges. Att antisemitismen sveper över Europa är jag smärtsamt medveten om – men jag kan inte påminna mig att jag tidigare sett så flagranta uttryck för dessa konspirationsteorier i Sverige.

I fredags kväll gick Carlqvist några steg längre:

”Jag uppmanar alla att gå igenom bevisen för Förintelsen. De flesta är övertygade om att det finns tonvis med bevis, men när man går igenom det blir det inte alls så tydligt längre. Kolla alltid allting”,

skriver Carlqvist i ett makabert försök att kannibalisera på den pågående diskussionen om ”fake news”.

Diskussionen som utspinner sig på Carlqvists öppna facebooktråd är absurd. Trots mothugg fortsätter Carlqvist att ihärda i sitt påstående att förintelsen inte ägt rum: ”Jag bad dig att lista bevisen för att Förintelsen ägt rum, så att vi därefter skulle kunna gå igenom dem”, skriver hon till en Facebookvän som ifrågasätter hennes påstående. ”Det viktiga för oss människor är att alltid ha ett öppet sinnelag, inte bara svälja saker som folk har sagt åt oss”, fortsätter hon.

Wow. Det är som att se in i ett parallellt universum. Det är några stycken som bor där med Ingrid Carlqvist och Rolf Malm. Nordiska motståndsrörelsen, NMR, delar i allt väsentligt Carlqvists och Malms världsbild. De är oförbätterliga förintelseförnekare, ja de går så långt så att de angriper människor som överlevt Förintelsen. När Emmerich Roth, överlevare från Förintelsen, föreläste på Åsö gymnasium i Stockholm stod medlemmar ur NMR utanför och delade ut flygblad med budskapet att förintelsen aldrig ägt rum. Magstarkt, minst sagt – men det blir värre. Fyra medlemmar ur NRM är misstänkta för att ha planerat att placera ut sprängladdningar på flera platser i Göteborg, bland annat vid två flyktingförläggningar. Det här är alltså riktigt obehagliga typer. De nöjer sig inte med att dela ut flygblad. De går till handling, våldsam handling. NMR förespråkar mycket riktigt också våldsam revolution, något de inte försökt dölja.

Nyligen meddelade NMR att de bildat ett parti. Kanske är NMR:s beslut att ställa upp i val till riksdagen ett sätt att bli mer rumsrena, kanske har de tappat tron på väpnad revolution, kanske är det ett sätt att bli mer synliga. I dagarna meddelades att de kommer att vara synliga under Almedalsveckan. De ämnar vara på plats för att dela ut flygblad, hålla tal och informera om sin politik, säger Pär Öberg från NMR till Gotlands Allehanda. Jag tar del av denna nyhet med stor olust. Almedalen. Ska de verkligen få vara där, sida vid sida med etablerade politiska partier, ideella organisationer, myndigheter, media? Så ser demokratins baksida ut. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter, även människor med vidriga åsikter.

Min olustkänsla har inte bara med Nordiska Motståndsrörelsens kommande närvaro i Visby under Almedalsveckan att göra. Nej, min olust handlar om något större, om en känsla att antisemitismen brer ut sig, från olika håll och på olika sätt. Carlquists och Malms ogenerade antisemitiska resonemang är ett exempel, att Judiska föreningen i Umeå anser sig tvungna att lägga ner verksamheten efter hot från högerextremister är ett annat exempel. Min känsla är att antisemitismen i Sverige växer – eller så syns den bara mer? Oavsett vilket så måste den tas på allra största allvar.

 

Ann Heberlein

Om författaren

Ann Heberlein
Ann Heberlein
Ann Heberlein är lektor i etik vid Lunds Universitet. Hon är också verksam som författare, föreläsare i etiska frågor och fri skribent.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.