Det turkiska valet: En seger för Muslimska Brödraskapet

Recep Tayyip Erdogan, politikern som aldrig förlorat ett val, har triumferat ännu en gång. Turkarna röstade med knapp marginal bort de sista av demokratins kontrollmekanismer. En seger för Erdogan och Muslimska Brödraskapet som kommer kännas inte bara i Turkiet utan i hela Mellanöstern samt även i Europa och i Sverige.

Kassem Hammdé skriver i en analys i Expressen:

I dag är Turkiet världens största fängelse för journalister. Hans agerande efter militärkuppen väckte avsky och rädsla från flera europeiska länder. Kommer han att göra det sekulära Turkiet till ett nytt Iran? Risken är stor.

Det enda som egentligen kommer att skilja Iran från Turkiet är uttolkningen av Islam. Mot Iran, Syrien och Hizbollah kommer Turkiet, Muslimska Brödraskapet och Hamas att ställas. Det enda som hindrar Turkiet att bli Mellanösterns naturliga och oemotsagda pivot-punkt är Saudiarabien, i kraft av sin ekonomi, samt Egypten som kontrollerar Suez-kanalen. Men att Mellanöstern nu förändrats står sannolikt klart. Och även Europa. Samt Sverige.

Det är ingen hemlighet att Erdogan i relationen med Europa sitter på trumf på hand. Han kan, med viss lätthet, knäcka ryggraden av den i första hand grekiska ekonomin genom att helt enkelt släppa på flyktingkranen igen. De scener som kommer utspela sig på Lesbos kust när 10 000-tals flyktingar från Syrien och Nordafrika väller in kommer slita sönder Europa samtidigt som det kommer knäcka Greklands ekonomi. Längs Balkan-rutten kommer vi i sådana fall se sådana scener att Europa i sig kommer att fortsätta slitas sönder och polariseras och på sikt tvingas in i en motsvarande lösning som den Turkiska.

Starka ledare, med resultatet i allmänna val som grund. Men kanske inte ledare som håller demokratisk pluralism högst. Och definitivt inte ledare som står för en öppen famn.

En annan effekt kommer att märkas i relationerna till Hamas och Hamas ställning. Hamas kommer få en stärkt ställning med Erdogans förstärkta presidentmakt. Att terrororganisationen Hamas står Erdogan nära blev klart när Hamas ledare Ismail Haniyeh 2010 lät döpa sitt barnbarn efter den turkiske dåvarande premiärministern. Även om Turkiet och Israel idag har normaliserat förbindelserna står Turkiet närmare islamister än Israel och ett samlat väst trots att Hamas nu på senare tonat ner sin koppling till Muslimska Brödraskapet. Denna nedtoning kom efter att Donald Trump normaliserat relationerna till Egypten och Hamas var då inte sena med att ana vart vinden blåste i den relationen. Nu blåser andra vindar vilket innebär att Hamas mycket väl kan kliva tillbaka ett steg.

Recep Tayyip Erdogan är i alla hänseenden Muslimska Brödraskapets viktigaste försvarare nu när USA överväger en svartlistning av organisationen. Så sent som i september 2016 träffade han minst 19 av dess amerikanska representanter vid ett besök i USA.

Valutgången i Turkiet är olycklig ur ett sekulärt och demokratiskt perspektiv. Men ur ett annat perspektiv är det exakt det som Europas radikala islamister kan önska. De har nu en demokratiskt vald ledare att falla tillbaka på. En ledare som visat att han inte drar sig för att vifta bort all sekulär kritik mot islamism som nazistisk och rasistisk. En retorik som vi känner igen från hur Muslimska Brödraskapets närstående eller sympatisörer argumenterar i Sverige.

Erdogan kommer ta polariseringen till en ny nivå med sin seger. Globalt, regionalt och lokalt. Muslimska Brödraskapet tog ett stort och viktigt steg framåt. Ett steg som kommer kännas av även i Sverige.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med oavslutade studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Alla kommentarer modereras manuellt innan publicering. Innan din kommentar godkänts är den enbart synlig för dig samt dina Facebook-vänner.