Erica Jongs “Rädd att flyga” aktuell igen

Helene Bergman. Photo: Photo by Wilmarsgård
  • Söndag 2 Apr 2017 2017-04-02
E-post 0

Den brinner och bränner fortfarande – Erica Jongs Rädd att flyga. Boken där begreppet Det knapplösa knullet skrevs in.  Jag läste den första gången när den kom ut på svenska 1975. Mitt i mitt eget turbulenta unga kvinnoliv. Då kände jag igen mig i huvudpersonens Isadora Wings vinglande mellan friheten och beroendet av en man. Själv hade jag nyss skilt mig, blivit ensamstående mamma och inlett en ny kärleksrelation.

Så kom Rädd att flyga och att läsa den var som att dricka vin och snacka med sin bästa väninna. Vi som pratade om allt- jobb, män, sex, mens trygghet, frihet, äktenskap och älskare.

Längtan efter äventyret utan ansvar. Längtan att göra oss fria från borglighetens förväntningar om hur en “fin” flicka skulle  uppföra sig. Släppa de kvinnliga bojorna och slänga oss ut i framtiden. Satsa på vår egen begåvning och kreativitet. Att leva som män alltid gjort. Ta för oss. Knulla när vi hade lust utan skräck för att bli med barn.  Då 1975 stod den svenska kvinnorörelsen i full blom, så Rädd att flyga var ingen utopi. P-piller hade funnits länge men 1975 blev det fri abort i Sverige. Rädd att flyga kom mitt i kvinnokampen och innan HIV/Aids.

Förutsättningen för Det knapplösa knullet är att man inte känner varandra.  Det är inte förenligt med långa relationer eller vigselbevis. Det är det som nu kallas för One Night Stand.  Men då 1975 var det bara lösaktiga kvinnor som ägnade sig åt One Night Stand. Det som männen alltid ägnat sig åt. Handlingen i Rädd att flyga är vanligt ovanlig.

Huvudpersonen Isadora Wing är en litterär, kåt, ung kvinna som drömmer om att bli författare. Hon reser med sin andre make Bennet, som är hjärnskrynklare till en konferens i Wien. Där ser/träffar Isadora Adrian Goodlove och passionen slår till som en blixt från en klar himmel.  Här har hon sitt Knapplösa knull, det som hon hela tiden drömt om. Isadora lämnar sin förstående man och följer med Adrian på en roadtrip genom efterkrigstidens Europa.

Han visar sig vara just den besserwisser till man, inte bara mer eller mindre impotent, utan även den som indirekt säger att han känner henne bättre än hon känner sig själv. Vem har inte som kvinna hört det genom åren! Adrian Goodlove sviker naturligtvis Isadora och bryskt berättar han om sitt avtal om att träffa hustrun och barnen som väntar i Calais.  Adrian har lekt och lurats, medan Isadora riskerat sitt äktenskap. Men Adrian påpekar att han inte lovat någonting. Trots allt har Isadora vågat flyga, medan Adrian bara låtsats. När han berättar om sitt möte med fru och barn i Calais vill Isadora följa med honom. Men hon bestämmer sig istället för att skriva om honom.

På så sätt vinner och bejakar hon sin kreativitet, men förlorar ett knapplöst knull som hon redan förlorat.  När Rädd att flyga kom ut 1973 i USA slog den ner som en bomb. Den var frispråkig, mustig och framförallt ärlig i skildringen av den kvinnliga sexualiteten. Den kom att räknas som en feministisk bibel.

Så här skrev Anna Hellsten i Sydsvenskan 2006 om hur Rädd att flyga mottogs av recensenterna när den kom ut:

“De allra första recensionerna var försiktigt positiva men verkade inte riktigt veta var de skulle göra av Jongs kåta och rastlösa hjältinna Isadora Wing – en Terry Strokes i New York Times lyckades knacka ner en hel recension utan att med ett ord beröra det knapplösa knullet – men det dröjde inte länge innan John Updike och Henry Miller farbroderligt lovprisade boken hela vägen in i litteraturhistorien. 

Updike såg Isadora som en nutida och läcker judisk version av Chaucers hustru från Bath. Miller hittade en vägvisare för den ännu oskrivna kvinnolitteraturen:

“Tack vare den kommer kvinnor att hitta en egen röst och ge oss stora berättelser om sex, livet, om glädje och äventyr.”

Henry Miller blev sannspådd sett över den tid som gått. Nu är den en modern klassiker och nya generationer av läsare hittar till den.  Den har sålts i över 25 miljoner exemplar. Då 1975 hade vi i Sverige redan haft den sexuella revolutionen, när alla talade och skrev om sex på mer eller mindre lustfyllt sätt. Varenda författare, mest manliga, skrev om frigjord sex. Det var manliga författare som skrev om hur kvinnor kände det när de hade sex.

Som Erica Jong skriver i Rädd att flyga:

“Ända tills jag var tjugoett jämförde jag mina orgasmer med lady Chatterleys och undrade vad det var för fel på mig. Inte slog det mig att lady Chatterley i själva verket var en man! Att hon faktiskt var D.H. Lawrence. Fallocentrisk. Mäns problem och kvinnors problem. För ett tag sedan hittade jag följande epistel i en lyckokaramell:

PROBLEMET MED MÄN ÄR MÄN

PROBLEMET MED KVINNOR, MÄN.”

Nu drygt 40 år senare läser jag om Rädd att flyga och den knockar mig ännu en gång. Sträckläser och känner igen drömmarna om och förväntningarna på ett fullödigt kvinnoliv med komplikationer. Visst, vårt svenska samhälle har förändrats inte minst vad gäller kvinnofrigörelsen.

Då när Rädd att flyga kom ut låg världen öppen för den kvinnliga friheten och den kvinnliga sexuella njutningen. Nu har vi krafter inte minst religiösa manliga krafter som återigen vill bemäktiga sig den kvinnliga sexualiteten. Manliga krafter som är rädda för den fria sexualiteten och återigen vill slå den i bojor för maktens skull.

Män som inte förstår att den kvinnliga njutningen inte tar något från dem utan tvärtom ger dem någonting. Män som är så rädda för kvinnor och den kvinnliga sexualiteten att de hellre drömmer om 40 jungfrur i himlen efter döden. Det är en märklig känsla att läsa om Rädd att flyga och befinna sig i ett samhälle där islamister, IS och terrorister härjar där perverterad sex och makt sitter i högsätet.

Rädd att flyga är en rebellisk bok eftersom den får kvinnor och förresten även män att reagera och tänka. Jag undrar hur mycket den egentligen har påverkat oss, vi som läste den när vi var i starten av vårt vuxenliv? Personligen har den, förstår jag nu, undermedvetet följt mig genom livet. Men i ärlighetens namn har min egen fantasi gjort om den. Varje gång jag går in på en flygplanstoalett har jag tänkt på det Knapplösa knullet.

Jag undrar också hur mycket den påverkat kvinnokampens söner? Jag känner en kvinnokampens son som berättade att han i sina tidiga tonår smygläste Rädd att flyga, där den stod i hans mammas bokhylla. Han blev chockad över att läsa om den kvinnliga sexualiteten. Han säger att han blev rädd för kvinnor efter att ha smygläst den. 

Erica Jong skriver själv så här:

“Vad kunde vara mer pinsamt än en frigjord kvinna öga mot öga med en slapp pick? De största historiska frågorna bleknade vid jämförelsen med dessa grundläggande elementa: den eviga kvinnan och den slappa picken.” 

Men nu när jag läser om Rädd att flyga och kan titta i backspegeln är det inte bara kroppens frihet, sexet det egentligen handlar om. Det är friheten att som kvinna genomföra sina drömmar om förverkligande- med eller utan man. Det är valet mellan att vara maka och mor eller en fri själ utan barn, man och äktenskap. Det är sökandet efter en livskamrat som kan ge dig allt. Det är också en uppgörelse med och en rädsla för äktenskapet som en trygghetszon som förminskar den kvinnliga friheten, skaparglädjen och den sexuella lusten. Det eviga dilemmat för kvinnor, ett dilemma som vi i Sverige har försökt att lösa genom det som kallas jämställdhet- att dela på allt!

Jämställdhet- det minst erotiska och mest osensuella ord jag vet när det gäller relationen mellan man och kvinna. Det liksom suddar ut passionen, suddar ut spänningen, suddar ut olikheterna. Och ändå är jämställdheten en stor del av förutsättningen för att kvinnor och män  ska ha fullvärdiga liv.

Men ingen kan ta ifrån oss längtan, drömmarna och den erotiska spänningen. Trots att det var mer än 40 år sedan Rädd att Flyga kom ut är den fortfarande aktuell. Självklart eftersom relationen mellan man och kvinna, mellan makt och underkastelse är det eviga spelet som vi hela tiden försöker lösa. Ett spel som varje ny generationen är lika överraskade över. 

Läs Rädd att flyga av Erica Jong!

Helene Bergman 

 

 

 

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se