Karusellen i Lerum, del två: Slalom över lagens råmärken

  • Fredag 7 Apr 2017 2017-04-07
E-post 0

I del två om historien om Lagen om offentlig upphandling och hur en kommun försökte knäcka en entreprenör går vi vidare med hur relationen mellan Systemteknik i Lerum AB och dess grundare Carl Johan Hilmarch förhållande med Lerums kommun utvecklades. I första kapitlet beskrevs hur kommunen agerat i upphandlingarna. I detta kapitel beskrivs hur kommunens tjänstemän begår oegentligheter som, av lätt insedda skäl, skyfflas under mattan eller döljs för kommunrevisorerna.

I december varje år, så länge relationen mellan Systemteknik och Lerums kommun, var någorlunda fungerande beordrades från beställaren på kommunen Systemteknik att skicka in fakturor med angivande av olika kontoslag och ospecificerat innehåll. För icke utfört arbete. Beställarna på Lerums kommuns syfte med detta var att betala i förskott för tjänster som ej utförts med pengar som annars skulle frysa inne i och med årsskiftet.

”Töm kontona” 

Det var ordern från kommunens tjänstemän och beställare för att avropa de beloppen senare i form av tid efter årsskiftet. Ett vanligt förfaringssätt då ett tillbakalämnat överskott skulle utmana framtida budgetar och ge utrymme för åtstramningar. Detta förfaringssätt framgår av de senare polisförhören och kom att varje år, i december, innebära att Systemteknik uppmanades att fakturera upp till en miljon kronor för icke utfört arbete. Allt för att lägga undan pengar för nästkommande år.

För Systemteknik innebar det att december månads fakturering i praktiken slog rekord efter rekord, trots att inga arbeten utfördes samtidigt som de agerade sparbössa åt förvaltningen som nyttjade denna fakturerade tid under januari och februari. För Systemteknik resulterade detta i en omständig likviditetsplanering, att lägga undan fakturerade medel då de visste att avropen skulle komma under första kvartalet året efter. Men för Lerums kommuns invånare blir situationen faktiskt värre. Kommunens tjänstemäns agerande lurar styrsystemen.

Kommunens politiker och nämnder får felaktig ekonomisk information och felaktigt utfall att fatta beslut på.

Systemteknik satt sedan tidigare fast i en beroendeställning då de gått med på att agera brevlåda åt kommunen eftersom beställarna i Lerums kommunhus, trots utfallet i upphandlingen, ville behålla sina gamla utförare. Carl Johan Hilmarchs första och enda misstag, att gå med på denna arbetsordning för att tillfredsställa tjänstemännen som hade velat se ett annat utfall av upphandlingen, var nu svår att ta sig ur. Kommunens driftenhet hade satt en agenda som låg utanför LOU och som nu kommer utvecklas till att omfatta ett agerande som ligger utanför god redovisningssed och god förvaltning av gemensamma medel.

Agerandet är tveksamt ur fler perspektiv. Dels lurar beteendet med blanka förskottsbetalningar hela budgeterings- och uppföljningsprocessen. Lerums kommun tömde de konton som låg inom förvaltningsområdet ”in blanco” utan att ha något begrepp om vilka tjänster som skulle avropas inom dessa kostnadsställen. Allt fick efterkonstrueras av Systemteknik under instruktion av beställarna på Lerums kommun. Den politiska nivån fick därmed rullande ett felaktigt ekonomiskt utfall på olika kostnadsställen i budgeten och därmed felaktigt underlag för nästkommande budgetprocess.

Om ett konto för ventilationsunderhåll var tömt flyttades fakturan över till reglerteknik genom att ändra fakturans specifikation. Ett enkelt nollsummespel med kommunens medel vid en första anblick men på sikt leder detta beteende till att den politiska nivån tar ekonomiska investerings- och underhållsbeslut på felaktig information. Över tid ackumuleras dessa och kan leda till allvarliga felbeslut. 

Om underhållskostnaden för ett system skjuter i höjden och att bristerna i de anslagna medlen kompenseras med att fakturaunderlaget görs om för att omfatta ett annat system skapas bilden av ett system ett fungerar enligt plan trots att det kanske nått sitt slut. Att underhållskostnaderna till slut blivit för stora.

Det märkliga är att kommunens revisorer i Lerums kommun inte upptäckte denna uppenbart felaktiga redovisnings- och förvaltningsmodell. Begreppet redovisning delas in i två delar, intern och extern redovisning. Den interna redovisningen används av ledningen för planering och kontroll av verksamheten genom budgetar och kalkyler, som inte styrs av lagstiftning.

Men allvarligare är att Lerums kommun nu börjat åka slalom över de pinnar som utmärker gränserna för god bokföring. Definitionen för ekonomisk brottslighet är ”systematisk brottslighet av ekonomisk karaktär inom legal näringsverksamhet”. Till ekonomisk brottslighet hör brott såsom skattebrott, bokföringsbrott, förskingring, mutbrott, trolöshet mot huvudman och insiderbrott. De två vanligaste typer av ekonomiska brott är skattebrott och bokföringsbrott som oftast upptäcks av Skatteverket och konkursförvaltaren.

Bokföringsbrott sker genom att låta bli att bokföra affärshändelser, inte bevara räkenskapsinformation eller genom att lämna osanna uppgifter i bokföringen. Den som begår bokföringsbrott försummar bokföringsskyldigheten antingen med uppsåt eller av oaktsamhet. Uppsåt innebär att medvetet orsaka någon/något skada och oaktsamhet innebär att någon handlar vårdslöst.

Det finns två typer av oaktsamhet, medveten och omedveten. I det första fallet är gärningsmannen införstådd med den risken han tar och i det senare fallet är det ett resultat av ansvarslöshet eller okunskap. Vid bedömning om typen av oaktsamhet avseende ekonomisk brottslighet så måste flera faktorer beaktas, först och främst gärningsmannens position i verksamheten.

Här landade Systemteknik i spagat. Beställaren, Lerums kommun, beordrade Systemteknik att skicka in fiktiva underlag för att tömma konton för att en beställare, som inte ”orkade” revidera de egna budgetarna, skulle kunna ha timmar att ropa av året efter. För att de inte förstod hur kommunens styrinstrument långsiktigt sattes ur spel genom trixande med olika kostnadsslag och kostnadsställen.

”In good faith”, med goda avsikter, kanske. Det fanns aldrig något brottsligt uppsåt från någon part, mer bekvämlighet från kommunen som rullade över, under det implicita hotet av att säga upp avtalet, likviditetsplaneringen på Systemteknik som fick agera sparbössa åt förvaltningen. Något som inte avtalet omfattade och som inte får upphandlas. Men för Systemteknik skulle detta innebära omfattande problem när kommunens tjänstemän inte ville ha kvar Carl Johan Hilmarch längre som leverantör.

Det skulle komma en dag när kommunen lämnade in en polisanmälan för ekonomisk brottslighet med detta som grund. En situation kommunens tjänstemän från början medvetet eller av grov inkompetens och bekvämlighet skapat.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se