Den danska hatbrottslagstiftningen – Nya tider, nya seder, nya tolkningar

I Danmark har en imam polisanmälts efter att ha uppmanat till mord på judar under en fredagsbön. Det blir en av de första gångerna som den kontroversiella så kallade imam-lagen prövas i Danmark. Men frågan är egentligen om lagen är så kontroversiell som svensk media vinklar det till. Och hur långt ett eventuellt rättsfall kommer drivas. Är Europa redo för den här formen av lagtolkningar? 

Enligt danska TV 2, som frågade församlingsmedlemmar i anslutning till fredagsbönen, ville inte många ta direkt avstånd från stämplingen till mord utan menade att imam Mundhir Abdallah inte menade något ont med detta. Lagen, som beskrivs som kontroversiell bland annat av svensk media, straffbelägger hatfulla budskap en religions namn. Ingenting i lagen pekar ut muslimer som en speciell grupp.

I Sverige har vi något som kan jämföras med den danska lagstiftningen, Lagen om hets mot folkgrupp. Högsta Domstolen friade till slut Pingstpastorn Åke Green som dömdes i tingsrätten efter en predikan för hets mot folkgrupp när han i Guds namn mer eller mindre förbannade homosexuella. Högsta Domstolen lutade sig främst mot en dom i Europadomstolen som i sin tur tolkade den Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna. Likheten med Green och den danske imamen ligger i att de bland annat bägge läser ur heliga skrifter som de tolkar inför församlingen.

Religionsfriheten enligt artikel 9 innefattar frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. 

Yttrandefriheten enligt artikel 10 innefattar frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning. Båda friheterna får underkastas sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers rättigheter. I övrigt kan noteras att religionsfriheten också får inskränkas till skydd för allmän ordning och yttrandefriheten till förebyggande av oordning eller brott och till skydd för annans goda namn och rykte.

Europadomstolens tillämpning av artikel 9 utgör ett specialfall av yttrandefrihetsskyddet när det gäller att ge uttryck för tankar och idéer grundade i en religion i ett sådant sammanhang som en predikosituation.

Det avgörande var i det svenska rättsfallet om inskränkningen av Åke Greens frihet att predika sin tolkning av en religiös urkund är nödvändig i ett demokratiskt samhälle. Om en inskränkning i predikosituationen, som hänvisar till en helig skrift, är proportionerlig i förhållande till det skyddade intresset. 

Domen i Europadomstolen som den svenska Högsta Domstolen hänvisade till som prejudikat är idag 14 år gammalt. Mycket har hänt i Europa sedan 2003 och huruvida det danska fallet mot imam Mundhir Abdallah, som liknar det svenska mot Åke Green, tas hela vägen till Europadomstolen och får ett annat utslag kommer det få efterverkningar även i Sverige. Hur den svenska lagstiftningen ”Hets mot folkgrupp” kommer tolkas i framtiden. Och kanske kan komma att omtolkas.

Nya tider, nya seder, nya tolkningar.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.