Göran Perssons minne är bra. Men kort

  • Onsdag 10 Maj 2017 2017-05-10
E-post 0

Tidigare statsministern Göran Persson, känd för sina strama statsfinanser, är nu beredd att låna till reformer. Men är Perssons övriga bild av samhällsekonomin heltäckande? Han tycks glömma två parametrar. Hushållens och kommunernas skuldsättning. Skuldsättningsgraden ute i Sveriges kommuner har ökat samtidigt som hushållen har lånat mer och mer till främst sina bostäder men i många fall även konsumtion.

Persson anser i sammanhanget, när han motiverar en högre upplåning, att svenska pensioner är för små.

– Många människor, som arbetat hela livet, kommer tycka att de har blivit fattiga, säger han i en intervju med Svenska Dagbladet.

Soliditeten i kommunerna enligt fullfonderingsmodellen, det vill säga hela pensionsskulden, uppgick till 18 procent 2004, dvs. endast en femtedel av tillgångarna var finansierade med eget kapital när den totala skulden låg på 310 MDR för samtliga Sveriges kommuner. Till 2024 beräknas Sveriges kommuner och landsting ha lånat upp 1 000 MDR SEK.

Med de låga räntor som kommunsektorn kan låna till, drygt 1,5 procent, föreligger inte något akut problem men det kommer ändras inom kort. Kommunernas likviditet har blivit försvagad de senaste åren och minst en handfull av kommunerna kommer att visa upp en negativ likviditet när pensionsskulderna redovisas genom fullfonderingsmodellen. Omkring 40 procent av kommunerna har öronmärkt tillgångar för kom- mande utbetalningar. De ”öronmärkta” tillgångarna är dock i allmänhet mycket små i förhållande till den totala skulden, somvar cirka 200 miljarder kronor 2010.

Två landsting hade 2010 valt att återlåna till hela pensionsskulden motiverat med stora lånebehov för investeringar.

Att många små kommuner redan befinner sig i gränslandet är Filipstad ett exempel på. Filipstads kommun hade en negativ likviditet på 1,4 miljoner kronor vid avstämningstidpunkten den 20 april i år. Likviditeten i Stadshus på 14,6 miljoner kronor gjorde dock att de totala likvida medlen uppgick till 13,2 miljoner kronor. Filipstads Stadshus AB ägs av kommunen och äger och förvaltar både aktier och andelar i kommunala företag.

När Göran Persson talar om att staten skall behöva låna har han inte tagit in hela bilden. Kommunerna har fört en expansiv finanspolitik sedan han lämnade den politiska arenan och den sanering han själv genomförde på den statliga nivån innebar i praktiken att skuldberget som staten hade då nu rullats över på kommunerna.

Och med den ökade befolkningen har inte en ökad betalningsförmåga inträffat då etableringstiderna för arbetslösa med kort utbildning ökat. Med ökat försörjningskrav och konstant eller minskande kommunalt skatteunderlag kommer kommunerna antingen behöva höja skatterna eller minska på utgifterna. Kommunerna i Sverige har som helhet nått vägs ände när det kommer till att låna pengar. En verksamhet med negativ likviditet, eller när den understiger 50 procent, i ett bolag tvingas till drastiska åtgärder enligt lag.

Det måttet gäller inte kommunerna varför kraschen in i låneväggen inte är att rekommendera.  Börjar kommunerna krascha, och om staten är för tungt belånad, finns ingen räddning.

Göran Perssons minne är bra. Men kort.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se