Kutlursöndag: Alain de Botton om Kärlekens väg – Kärlek kräver vilja

Foto: fronteirasweb

För några år sedan skrev Alain de Botton en längre essä om kärlek – eller rättare sagt om kärlekens problem: Varför är det så svårt att få kärlek att fungera och hålla? Hur kommer det sig att fler förhållanden går sönder än håller? Att älska och älskas är ett fundamentalt behov hos människan, en stark önskan, en bild av lycka (och att vara lyckad), en väsentlig del av det vi betraktar som ett meningsfullt liv. Ändå är det så svårt.

de Bottons text om kärlekens paradox gjorde starkt intryck på mig, kanske för att jag då jag läste den befann mig i en hopplös och komplicerad kärleksrelation. Jag ägnade orimligt mycket tid åt att analysera varför det inte fungerade, bröt upp och återvände, det grälades och försonades. Slutligen insåg jag att anledningen till att det inte fungerade helt enkelt var att mannen jag försökte ha en relation med var fel man. Det var inte fel på honom eller på mig – vi var helt enkelt bara fel för varandra. de Botton verifierade den slutsatsen i sin essä om kärlek – ”anledningen till att människor skiljer sig”, skriver han, ”är att de gift sig med fel person.”

de Botton har nu skrivit en hel bok om kärlek, Kärlekens väg, som är en sällsam och faktiskt fungerande hybrid mellan roman och essä.

Läsaren får följa Kirsten McLellands och Rabih Khans kärlekshistoria, från första mötet, den första kyssen, genom förälskelse, giftermål, husköp, barnafödande och otrohet, i nöd och lust i sängkammaren, på släktsammankomster och hos parterapeuten. de Botton skildrar femton års äktenskap, interfolierat med filosofiska reflektioner, psykoanalytiska utsagor och relationsråd. Det är en osentimental skildring av en kärlekshistoria som effektivt illustrerar de Bottons teser om hur man får ett äktenskap att fungera. Ett av råden är att välja rätt partner. Det kanske låter självklart, men när vi väljer partner gör vi inte alltid det utifrån rätt skäl. Kanske har vi för brått att para ihop oss med någon för att vi inte står ut med ensamheten? Kanske letar vi efter någon som påminner om något vi känner igen – en person som speglar dina föräldrars dysfunktionella relationer eller kanske någon som är lik din förra partner (som det inte fungerade med)?

När vi träffar en potentiell partner, skriver de Botton, är det egentligen bara en fråga vi behöver ställa – ”på vilket sätt är du dysfunktionell?”. de Bottons tes (som han för övrigt delar med en uppsjö andra tänkare, exempelvis Jacques Lacan) är att alla människor är mer eller mindre dysfunktionella.

Det handlar alltså inte om att hitta någon som är normal och välfungerande (eftersom de knappt existerar) utan att hitta någon som är dysfunktionell på ett sätt som man kan stå ut med – och som i sin tur klarar av dina dysfunktioner. Vidare måste man släppa alla förväntningar om att bli förstådd. I förälskelsen drömmer vi om symbios, om att bli förstådda och om att förstå den andre, om en komplett och allomfattande harmoni och samsyn. När vi sen plötsligt inser att den älskade avskyr att äta frukost i sängen, absolut inte kan tänka sig att bo på landet och inte alls förstår sig på din faiblesse för fransk stumfilm eller fasanjakt rämnar drömmen om den där totala likheten. Vi kommer aldrig att förstå varandra fullt ut, menar de Botton, men vi kan trots det acceptera varandra – och är det inte det vi önskar, snarare än att bli förstådda, att bli accepterade fullt ut trots våra brister, konstigheter och tillkortakommanden?

”Kärlek är en färdighet, inte en passion”, skriver de Botton och jag är benägen att hålla med honom i alla fall halvvägs. Kärlek kräver både vilja, uthållighet och arbete – men för att arbetet ska vara värt det krävs också passion. 

Ann Heberlein

Tycker du att Ledarsidorna.se berikar? Vår ambition är att ta tillbaka bland annat kultursidor till där de hör hemma, i en klassisk kulturdebatt. Inte en politisk debatt.

 Du kan gå från läsare till att vara delägare i vår utveckling. Gå in på vår partner,  Funded By Me, hemsida. Gå mot strömmen och var med och ta oss tillbaka till en seriös kulturdebatt och en konsekvensneutral nyhetsrapportering.

Var en del att skapa, inte bara en den del som bara följer.

 

Om författaren

Ann Heberlein
Ann Heberlein
Ann Heberlein är lektor i etik vid Lunds Universitet. Hon är också verksam som författare, föreläsare i etiska frågor och fri skribent.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.