Pensionslavinen

För första gången har forskare i Sverige undersökt vilken betydelse ålder vid migration har för att få ett första tillträde på arbetsmarknaden. Studien från Göteborgs universitet visar att en stor del av de personer som invandrat till Sverige efter fyllda 40 aldrig kommit in på den svenska arbetsmarknaden.

Studien är publicerad i en internationell vetenskaplig tidsskrift vilket innebär att det inte finns något tvivel om att beräkningarna håller högsta kvalitet. Det finns inga åsikter i en vetenskaplig artikel. Vetenskapliga artiklar granskas noga av andra vetenskapsmän och forskare innan publicering och i detta fall bygger artikeln på 20 års studier.

Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Resultatet visar att andelen personer som migrerar till Sverige efter fyllda 40 har ökat under de senaste decennierna, och att stora andelar av dessa aldrig kommit in på arbetsmarknaden överhuvudtaget. Det innebär att dessa personer, i jämförelse med inrikesfödda i motsvarande ålder, har en låg konsumtion under resten av sina liv och att deras pension blir lägre.

Detta har Ledarsidorna.se varnat för tidigare – att de långa etableringstiderna utmanar pensionssystemet. Blir livsinkomsterna för låga går systemet med garantipensioner in. Samt att denna grupp har så svaga inkomster att de inte driver vare sig inhemsk konsumtion och därmed finansierar produktion i den omfattning som politikerna utlovat.

Tidigare, så sent som 2015, hävdade de flesta debattörer att invandringen skulle rädda välfärden och om den succé som alla högutbildade migranter gjorde i välfärden. Otaliga var rapporterna om enstaka läkare som fyllde enstaka vakanser. Idag är klimatet och rapporteringen en helt annan. Idag har även SVT börjat ställa frågor. Inte kring hur migrationen skall rädda välfärden utan tvärtom, hur vi skall rädda välfärden från en dysfunktionell integration och etablering.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons irritation är förklarlig. Hon har förstått. Desto mindre förklarlig är socialförsäkringsminister Annika Strandhälls försäkringar om att pensionssystemet nu är räddat. Dessa två verklighetsbilder bör inte kunna rymmas i samma regering. Strandhäll har inget stöd i forskning för sin uppfattning. En forskning som pågått i decennier som nu när den publicerats visar ett skrämmande resultat.

Utbildningsnivå påverkar andelen som arbetar. Personer med eftergymnasial utbildning har lättare att få jobb än personer med kortare utbildning. Som svårast är det för personer som saknar gymnasieutbildning. Då Sverige har den lägsta andelen enklare jobb i EU finns det få jobb som dessa personer kan utföra. Enligt OECD hänger den låga andelen enklare jobb ihop med att vi har höga lägstalöner som gör vissa jobb  olönsamma. Detta får till följd att personer med kort utbildning ofta helt stängs ute från arbetsmarknaden. Då utrikes födda med förgymnasial utbildning ofta saknar grundskolekompetens är de en speciellt utsatt grupp. Trots att en högre andel invandrare är i arbetsför ålder har invandrare i genomsnitt 41 procent lägre arbetsinkomst än svenskfödda. Med lägre inkomst följer lägre inbetalningar till pensionssystemet.

På längre sikt måste de asylsökande som får stanna komma snabbare in i arbete än hittills. Då bidrar de till pensionssystemet och stärker det om det sker med rimligt höga löner och framför allt kollektivavtal med arbetsgivaren. Om inte blir det nödvändigt med besparingar och dagens pensionssystem behöver då också ses över i grunden. Den försämring som den senaste pensionsreformen innebar för kvinnor, att se pensionsrätten över 40 år istället för att basera den på de bästa femton inkomståren, kommer te sig som generös om pensionssystemet skall klara av att omfatta alla.

Häromdagen pratade jag med en högt uppsatt landstingspolitiker i södra Sverige som stolt redovisade att det snabbspår som de prövat på en läkare visat resultat. Att den enskilde på mindre än två år nu var klar med sin validering och nu ute i ett riktigt jobb. Politikern ville dock snabbt avsluta samtalet när jag frågade hur det gick med de övriga, de som saknade eller endast hade förgymnasial examen. De som idag utgör en stor del av de knappt 200 000 registrerat arbetslösa utlandsfödda. Registrerat arbetslösa. Sedan tillkommer alla de som är undangömda i olika grader av sysselsättning eller helt enkelt fallit ur statistiken.

Svenska politiker har en faiblesse för ordet sysselsättning. Att den enskilde är sysselsatt i arbete, arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller hjälper släkting minst en timme per vecka. Ett rimligare begrepp borde vara grad av egenförsörjning utan bidrag – då kan vi bättre värdera samhällseffekterna, såväl kort- som långsiktiga. Men detta begrepp är för farligt för dagens politiska ledarskap.

Den svenska debatten rör sig sakta mot en tillnyktring. Från att ha handlat om önsketänkande sipprar verklighetens krassa och kalla budskap in. Nu med stöd i den forskning som genomförts under 20 år. Men. Det finns fortfarande motståndsnästen i form av socialförsäkringsministern och företrädare som hellre lyfter enstaka detaljer än den mörka helheten.

Forskning ger nu stöd för en tillnyktring och en tydlig varning för beslutsfattare vilken form av pensionslavin som nu väntar samt vilken samhällsekonomi vi lämnar över till barn och barnbarn.

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.