Pressfrihetens dag: Det banala hatet

  • Onsdag 3 Maj 2017 2017-05-03
E-post 0

Sverige klättrade upp till andra plats i årets pressfrihetsindex. Som orsak uppger organisationen Reportrar utan gränser bland annat att myndigheterna prioriterar och tar hot mot journalister mer på allvar, och antalet fällande domar har ökat skriver SvD. Det finns dock en slagsida i den allmänna debatten. Att hatet, och hoten, som syftar till att tysta och censurera, endast kommer från högern.

Henrik Johansson, som driver sajten ”Inte rasist men…” håller inte med om bilden att antalet fällande domar ökat. Efter att ha polisanmält runt 10–15 personer de senaste åren har en incident år 2014 lett till att personen som hotat honom dömdes i en rättegång. Ytterligare ett fall från i år kommer förmodligen att leda till åtal.

– Myndigheterna har ingen koll på den högerextrema miljön där många av hoten kommer ifrån. Stämningen är så uppiskad. Jag tror att det bara är en tidsfråga innan en journalist blir attackerad.

Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör, skriver på sin blogg

Hatsajternas innehåll och spridandet av allehanda kränkande tillmälen, främlingsfientlighet, rasism eller till och med nazism i sociala medier är ett oskick som är demokratiskadligt.

Under gårdagen gav Ledarsidorna ut en ”teaser” inför lanseringen av Ann Heberleins kommande bok ”Den banala godheten” som ges ut i samarbete med Ledarsidorna.se.  Boken problematiserar bland annat kring de konflikter som kommer följa i migrationskrisens spår. Den banala godheten har hävdat att vi inte får ställa grupper mot grupper, förbjudit allt tal om volymer, gjort förövare till offer, blundat för antisemitism, hedersförtryck, antisocialt beteende och gängkriminalitet. Den banala godheten har lierat sig med kulturrelativism, banat väg för separatism och extremism.

Det goda näthat som detta framkallade förvånade, samtidigt som det inte borde förvånat. Ett näthat som kan vara mer eller mindre sammankopplat med de DDOS-attacker och dataintrång som riktats mot Ledarsidorna. Den goda identitetsvänstern tolererar inte någon eller något som med pennan och ordet ifrågasätter dogmer och de sekter som säger sig stå för godhet.

De tillmälen som riktades mot Heberlein trotsar all beskrivning. Den debatteknik som tillämpades fick mig att fundera kring det fria ordets värde. Om de själva, de som stod för de grövsta tillmälena, förstod vilka krafter de lierar sig med.

2016 bedömde jag att debattklimatet hade nått sin absoluta botten. Jag måste erkänna för omvärlden att jag hade totalt fel. Det första kvartalet 2017 har sänkt trösklarna ytterligare en nivå. 2017 inleddes med DDOS-attack den 14 januari och ett olaga dataintrång. Hackandet och drevandet har fortsatt och jag utesluter inte att heller den goda identitetsvänstern nu utvecklas i samma riktning som den extremhöger som gått från ord till att påbörja olika handlingar. Valåret 2018 kommer bli en mardröm. Jag ser idag ingenting som tyder på motsatsen.

Att hackandet och drevandet i den virtuella miljön tar sig ut i den fysiska. På samma sätt som Trollhätte-terroristen, som ”Lone Wolf”, satt hemma vid sin dator och till slut fick inspiration att mörda tre personer i en skruvad ideologis, präglad av rasbiologiska vanföreställningar, namn kan det inte uteslutas att samma radikalisering sker inom den goda identitetsvänstern. Hatet i trådarna till den lilla teaser Ledarsidorna.se lade ut framkallade något oerhört obehaglig. Ett hat riktat mot för denna grupp “oliktänkande”, som Heberlein som vågar problematisera men kanske främst de som har ordets förmåga är uppseendeväckande primitivt och aggressivt. En aggressivitet som retoriskt är identiskt med extremhögerns. Och om detta hat är identiskt med extremhögerns finns det goda skäl att anta att även andra personlighetsdrag är identiska.

På Pressfrihetens dag blev hatet och spänningarna i samhället och i media tydligt. Det banala, och primitiva, hatet.

Var vi landat på valdagen 2018 återstår att se.

 

Kommentar

Utan er läsares stöd på olika sätt, både i ord och genom de månads- eller engångsdonationer som flutit in, hade Ledarsidorna.se inte funnits kvar idag. 

Var vi landar efter valet 2018 återstår att se men utan er är Ledarsidorna.se ingenting. Så illa som det är nu, när fakta blandas med känslosås, har det aldrig varit förr. Och jag är övertygad om att vi snart kommer hitta nästa lucka i golvet till ytterligare lägre nivåer.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se