Media och sanningen

Photo: Christopher Piuta on Pixabay

Anders Lindberg, Aftonbladet, följer sin kollega Virtanen på ledarredaktionen och lyfter att vanlig media intet förtigit i migrationsrapporteringen och implicit att ledarredaktioner inte är bundna till att förhålla sig till fakta. Ledarredaktionernas uppgift är att vara opinionsdrivande och då är det tillåtet, till och med önskvärt, att skruva på sakläget efter eget behag anser LO och Schibstedts främste ledarkrönikör.

Aftonbladet kan som tidning, med uppdraget från sin styrelse och sina ägare LO och Schibstedt, påstå vad de vill. Ordet är fritt. Men verkligheten och historiebeskrivningen talar ett annat språk.

Vi tar det från början. Och igen.

Antalet fast anställda journalister i Sverige är 11 051, frilansare oräknat. Det finns 170 betalda dagstidningar i Sverige och merparten av dessa har en sida på internet för distribution. Dagstidningsindustrin i Sverige sysselsätter ca 20 000 personer.

Av dessa journalister var det bara ett fåtal som under 2015 i allmänhet och november månad 2015 i synnerhet rapporterade om den systemstress som migrationstrycket ledde till. Ledarsidorna.se var ensam om att rapportera bland annat tillståndet i  omsorgen i kommunerna i Västra Götaland med underlag från tipsare på MSB, tillståndet i akutsjukvården i Jämtlands län från annan källa när trycket riskerade att bli samhällsfarligt men inte minst var Ledarsidorna.se först med att rapportera om de planerade storskaliga flyktinglägren, för 10 000 personer eller mer, på bland annat Rinkabyfältet efter tips från medarbetare på Migrationsverket.

Av Sveriges 11 051 journalister var det tydligen bara Ledarsidorna.se som kunde gräva fram den informationen.

Är det ett rimligt antagande att mindre än en tiondels promille av denna yrkeskår hade de rätta kontakterna i realtid för att beskriva ett tillstånd som det sedan tog upp till ett halvår eller ännu längre tid för övrig media att gräva fram?

Agendasättande journalistik är en del i Max MacCombs och Donalds Shaws samhällsvetenskapliga teori om agendasättning. Den beskriver hur nyhetsmedier har förmågan att påverka tematiken på de ämnen som diskusteras genom hur de

  1. filtrerar och skapar verkligheten genom sina skildringar,
  2. hur koncentrationen på några få ämnen leder till att mediekonsumenter uppfattar dessa ämnen som viktiga.

Dagens Nyheter, under Peter Wolodarskis ledarskap är ett exempel på hur detta tillämpats:

– Den senaste veckan har varit intensiv för oss. Serien om tiggeri, Jonas Hassen Khemeris brev till Beatrice Ask och våra artiklar om såväl gömda flyktingar som Tobias Billström har fått ett väldigt gensvar, vilket är roligt. Vi stärker vår position som Sveriges största morgontidningssajt, sade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i samband med en artikel som var en del av ett reportage om agendasättande journalistik.

Artikeln som refereras till var en personligt hållen kritik mot jakten på papperslösa, har till dags dato delats 155.000 gånger i sociala medier, vilket är mångdubbelt mer än någon annan artikel på DN.se.

– Vi kommer att satsa mer på denna typ av agendasättande journalistik som får oss att båda tänka och känna avslutar Wolodarski. 

Aftonbladet talar mot bättre vetande. Alla tecken talar för att väl över 90 procent av journalistkåren, även de som ska rapportera enkla lokalnyheter, på ett eller annat sätt filtrerade nyhetsflödet så att de bilder – om migrationens negativa effekter – tonades ner. Tills effekterna blev för svåra att hantera för stat och kommun. Att även gott och väl över 90 procent av redaktionsledningarna gjorde samma sak.

Anders Lindberg säger dessutom att ledarskribenter inte är bundna till sanningen och det må vara hänt. Det blir i varje fall uppenbart när de nu driver opinion för uppfattningen att journalister alltid rapporterar sanningen. Men. En sakframställan med fakta som grund pekar på att det är det inte.

Deras kollegor på samhälls- respektive nyhetsredaktioner bör, inför historiens ofrånkomliga fakta, se sig i spegeln och fråga sig om vad för slags journalistik de bedriver. Agendasättande, värdegrundsbaserad eller konsekvensneutral. Och vara tydliga i relationen med läsare, lyssnare och tittare, vad de är för något.

Det borde i varje fall vara ett sällsynt dåligt val av representant att försöka övertyga läsare att Lindbergs och Virtanens övriga kollegor talar sanning när vare sig Lindberg eller Virtanen själva anser sig vara bundna av den i sina roller.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.