Polisens kris – illusionen av handlingskraft

Skärmavbildning Google efter sökning 06:00 den 17 juli på begreppen "skjutningar Malmö"

Med en resolut insats klarade samhället att ta hand om följderna av terrorattentatet på Drottninggatan. Nu satsas 400 miljoner på att förstärka polisens förmåga. Men det räcker inte. Ökad övervakning behövs för att motverka terrorismen, skriver Dan Eliasson, rikspolischef, och Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen på DN Debatt där de listar fem punkter för omedelbara åtgärder. Men något skaver. Och vare sig Eliasson eller Löfving är heltäckande ens i sin saklägesbeskrivning.

På punkterna 1 och 4, ökad förmåga att ingripa respektive ökad utredningsförmåga har polisen fört en direkt kontraproduktiv personalpolitik de senaste 18 månaderna. Civila utredare, utan polisiär utredningserfarenhet, har anställts på löner som ofta ligger 10 000 kronor över de uniformerade kollegornas. Poliser som förväntas lära upp sina civilklädda kollegor. Stockholmspolisen har sedan lång tid endast kunnat gå med en 50-procentig bemanning.

Dessutom var det enda skälet till att stockholmarna fick uppleva en sådan polistäthet av polispersonal i yttre tjänst i samband med terrordådet på Drottninggatan var att detta ägde rum precis i samband med ett skiftbyte. Personal som skulle gått av sitt skift kommenderades kvar och de pågående kunde därmed dubblera en annars redan allt för liten styrka.

Regeringen låter samtidigt meddela att tre yrkesgrupper skall prioriteras i brottsbekämpning och skydd. Det är journalister, det är förtroendevalda och det är konstnärer. Hur många som drabbas av hot och hat vet man inte riktigt eftersom alla inte anmäler. Kulturminister Alice Bah Kunke, MP,  hoppas att fler ska våga göra det.

– Polisen ska prioritera brott som hotar åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Det vi nu skriver i handlingsplanen är att vi också kommer att ställa krav på återrapportering. Det här är en prioriterad fråga för regeringen och det är en prioriterad fråga för polismyndigheten, då bör vi också se svart på vitt hur de lever upp till de här prioriteringarna. 

400 miljoner skall räcka till även för att parera en direkt politisk intervention kommunicerad av en minister som inte har polisen som ansvarsområde.

Var tredje dag slutar en polis i Stockholms län rapporterar SVT som rättat en tidigare felaktig uppgift. Regeringen och Rikspolischefen vägrar konsekvent beröra de bakomliggande faktorerna som handlar om framför allt lönen vilket framför allt SvD rapporterat om tidigare och som även Ledarsidorna.se  berört. SvD är den media som bäst beskrivit situationen för polisen vittnar källor till Ledarsidorna. se om och den bild som utkristalliseras stämmer inte alls med rikspolischefens. Den höga kvaliteten på SvD rapportering kan inte nog uppmärksammas. Men kanske värst av allt, vardagsbrottslighetens uppklarandeprocent sjunker allt mer. De brott som ligger närmast medborgarna.

Vardagsbrotten är de brott som riskerar att drabba de flesta förr eller senare. Det handlar till exempel om inbrott, stöld, skadegörelse och ofredande. Polisen kallar vardagsbrotten för mängdbrott – och de är många. 86 procent av de brott som hanterades under första halvåret 2016 var vardagsbrott. 655 580 brott anmäldes. Men bara 14 procent, eller var sjunde, av dem klarades upp. Över hälften av alla vardagsbrott skrevs av direkt utan att någon brottsutredning bedrivits. I Stockholm klarades bara 10 procent av vardagsbrotten upp.

Den låga uppklarningsprocenten, och den glesa bemanningen, urholkar förtroendet för statens våldsmonopol. Samtidigt med rikspolischefens illussionsnummer i DN kan vi snart räkna in en skjutning om dagen i Malmö. Malmö, framtidsstaden. I fredags var det två skjutningar på två timmar. Googles nyhetssökningar talar ett bistert språk på en annan dialekt än rikspolischefens.

Med en hög röst, ett resolut uppträdande och med 400 nya miljoner på fickan skapar illusionisterna en bild av framgång för polisen. 2017 skall, enligt polisledningen och inrikesministern, bli det år som polisen börjar leverera igen. 

Men fakta talar obönhörligt om motsatsen.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.