Polisens kris – regeringens ansvar

Photo by Marcuskillen on Flickr

Polisen i Stockholms län fortsätter tappa personal varje dag. Sedan omorganisationen, för två år sedan, har var sjunde polis lämnat myndigheten i Stockholms län. Det innebär i snitt en polis om dagen rapporterar SVT. Polisens kris är uppenbar för alla utom för ansvarig minister och ansvarig myndighetschef. Trots tidigare löften om att 2017 skulle bli det stora leveransåret. Året då allt skulle bli bättre har det bara blivit sämre.

Tidigare har inrikesminister Anders Ygeman kommenterat resursbristen inom gränspolisen, som idag inte har resurser nog att verkställa avvisningsbeslut, med att

– Jag har svårt att förstå den kritiken eftersom regeringen bara i år har skjutit till 800 miljoner kronor extra till polisen och under de närmsta åren har skjutit till stora resurser till polisen, sade Ygeman till Ekot.

Regeringens polissatsning med dessa miljoner kronor gick dock främst till civilanställdas löner och är redan slut. Trots tillskottet, som erfordrades för att betala tillbaka på anslagskrediten, går samtliga polisregioner back. För att hålla budget skulle Stockholmspolisen behöva säga upp anställda.

– Hur tycker du att det rimmar med de politiska ambitionerna? Inte alls, säger Jan Evensson, högt uppsatt polischef, till SvD. 

Polisledningen i Stockholms län har inga konkreta planer på hur de ska behålla sin personal. Det finns inga tydliga riktlinjer på hur man ska förbättra polisens arbetsmiljö men en faktor är lönenivåerna. De civilanställda som anställs för att avlasta poliser i bland annat utredningsarbetet går idag in på löner mellan 30 000 kronor och 35 000 kronor. Den nivå polismannen Jesper efterlyser för poliser. Nu ger han sig istället in i säkerhetsbranschen, och går från 26.000 kronor till 41.000 kronor i månaden.

– Mina chefer blev ledsna över att jag lämnat, de tycker att man tappat en stjärna. Hade jag fått en lön mellan 30.000 och 32.000 kronor så hade jag aldrig lämnat säger han. 

Eller exakt den lönenivå som civilanställda, utan polisiär kompetens, erbjuds som nyanställda. Rikspolischef Dan Eliasson har tidigare hänvisat de låga polislönerna till Arbetsgivarverket, att det ligger utanför hans kontroll, och det är här regeringens ansvar kommer in. 800 MSEK skall räcka till mycket. Så pass mycket att polisens extratillskott tog slut innan de betalats ut.

Regeringen fattade tidigare, 2016, beslut om att investera tre miljarder kronor på årsbasis till höjda löner för lärare och vissa andra personalkategorier. Lärarlönelyftet innebar ett genomsnittligt lönepåslag på mellan 2 500 och 3 500 kronor i månaden för omkring 60 000 lärare. Lärare är ett kommunalt ansvar där regeringen intervenerade i lönesättningen mot sin egen praxis, att låta arbetsmarknadens parter sätta lönenivån.

Polisens lönesättning är ett statligt ansvarsområde där regeringen lyser med sin frånvaro. Lönen är, vittnar de flesta poliser om som Ledarsidorna.se varit i kontakt med, ofta avgörande med tanke på hur illa organisationen i övrigt fungerar. Det vittnar även om styrkeförhållandena i regeringen.

Gustav Fridolin, MP, lyckades trumfa igenom en statlig intervention i något som i grunden är en kommunal angelägenhet samtidigt som Anders Ygeman inte förmår göra detsamma för polisens anställda. Ett ansvarsområde som i praktiken, genom Arbetsgivarverket, är regeringens ansvar.

 

Foto: marcuskillen

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.