Valet 2018: Samhällskontrakt, trygghetsfrågor och säkerhet.

Det finns en tystnadskultur inom den svenska polisen. Ju sämre organisationen presterar desto mer angelägna blir dess högsta chefer att de som jobbar där skall hålla käften och rätta in sig ledet är budskapet i Leif GW Perssons krönika i Expressen. Att polisens kris kommer vara det som fäller socialdemokraterna är inte bara en spekulation, det kan vara exakt det som kommer att ske. Problemen stannar inte bara vid polisens konflikter i chefsleden – de syns nu i allt fler kommunala budgetar. Socialdemokraternas aviserade tema för valrörelsen 2018 kommer bland annat vara trygghet. Men vems?

Vi medborgare får däremot härda ut med Eliasson, Götblad, Tysk och alla deras gelikar till dess att de fäller regeringen i nästa val beroende på att de försatt den svenska polisen i den djupaste krisen i dess historia. Och ett stort politiskt grattis till Stefan Löfven, Morgan Johansson och Anders Ygeman.

skriver Leif GW Persson.

I en enkät som P1-programmet I lagens namn har gjort visar på en ökning av kostnaden för att upprätthålla lag och ordning samt garantera säkerheten på bland annat sjukhus. Ungefär 200 kommuner har svarat, och 140 av dem uppger att kostnaderna har ökat. Av de 140 är det 35 som svarat att kostnaderna ökat något eller mycket på grund av det man upplever som en brist på poliser.

Polischefer har sedan flera år larmat om en ”akut polisbrist” där de får fler arbetsuppgifter, men inte ökade resurser. I snitt lägger Polisen ned 13 våldtäktsutredningar per dag, en ökning från förra året. Det brottsförebyggande arbetet hinns inte med.  Men den numera före detta inrikesministern Anders Ygeman (S) delade inte den bilden.

– Att säga att polisbristen är akut, det är att ta till överord, sade han till SvD i en intervju som publicerades den 22 juni i år.

Lars Tonneman, chef för förvaltningsärenden på polismyndighetens rättsavdelning, ser ordningsvakter som ett sätt att upprätthålla ordningen när polisen inte räcker till. Han anser att kritiken från Sveriges kommuner och landsting, att det som egentligen borde vara en kostnad för polisen och staten hamnar på kommunerna, är något som politiker måste ta ansvar för.

– Det intressanta är om den statligt finansierade ordningshållningen blir så låg att man i alltför stor del skyfflar över ansvaret för att upprätthålla ordning och säkerhet på kommunerna och kommunerna har olika ekonomi, så att nivån av ordningshållning blir alltför olika i kommunerna. Då börjar vi prata i termer av rättvisa och orättvisa. Då får man väl fundera på om man bör tillföra staten och polisen mer pengar så att det blir en jämnare polisiär servicenivå, säger Lars Tonneman.

Valet 2018 måste handla om trygghetsfrågor och säkerhet som del av samhällskontraktet. På kommunal nivå tvingas allt fler kommuner avsätta skattemedel avsedda för annat än för polisiära åtaganden som staten skall garantera. Samhällskontraktet går idag mot en urlakning på alla nivåer och måste omförhandlas.

Polisen har idag en negativ personalutveckling för personal i yttre tjänst, fler slutar än vad Polishögskolan mäktar med att fylla på med. Samtidigt har Transportstyrelsens agerande visat på allvarliga blottor i det svenska skalskyddet.

Det tål att upprepas en gång till: Valet 2018 måste handla samhällskontraktet, trygghetsfrågor och säkerhet.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.