Den fiktive svenske statsministerns sommartal till nationen 2017

Copyright Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Lördag 19 Aug 2017 2017-08-19
E-post 0

I år kommer han cyklande, i riktning från gästhamnen. Mot gräsplanen nedanför Furusunds Värdshus där Gösta Bohman en gång höll sina sommartal med farleden och dess fartyg i fonden. Med den numera allmänt kända rikshunden “Sneaky Dog” lufsande utan koppel bredvid cykeln och med lillasyster “Baby Sneak” i varukorgen som är fäst på styret. Baby Sneak som börjat sätta spår om inte annat på Säpo-vakternas nya mode med lätt fransiga kostymbyxor som uppvisar spår av små kliande hundtänder.

Han lägger hundarna bredvid den uppochnedvända potatislåren, kliver upp, tänder en cigarill, harklar sig lätt och börjar. 

Den fiktive svenske statsministerns sommartal till nationen 2017.

 

Kamrater, medborgare, väljare och alla ni som har ett engagemang i Sveriges framtid.

De senaste årens ökade terror i Europa, mitt i bland oss, har satt djupa spår i den svenska samhällskroppen. Förorsakat sår som det kommer ta lång tid att läka. Ärren kommer vi behöva bära i generationer framåt.

Och det är inte bara terrorn som satt spår, de senaste tjugo – eller mer än så – åren har inneburit att Sverige växt men inte genom att vi främst föder fler barn. Vi har tagit emot, för att ge skydd i en svår tid, människor som kommer från svaga stater men som bär med sig starka klankulturer och strukturer. Mina två företrädare i ämbetet insåg aldrig faran i detta och idag ser vi priset för att vi inte tydligt försvarade vår sekulära stat.

Polisens särskilt utsatta områden och riskområden är idag på väg att bli, eller är redan, inte delar av Sverige längre. De är slutna samhällen med korporativa ekonomier med liten kontakt med våra övriga samhällssystem. Områden som styrs eller domineras av gängkriminalitet och religiösa radikala. Religiösa radikala som utvecklat ofta en egen tolkning av islam som jag själv benämner som ”wannabeism”. De tror de är något men det är ingen hemlighet för er att jag har goda kontakter med Marockos Imamråd. När jag lyssnar på detta råd, och berättar om utvecklingen inom svensk islam, skakar de på huvudet och låter förstå att den Islam som utvecklats i Sverige i radikala kretsar och i särskilt utsatta områden inte har mycket med Islams urkunder att göra.

I Rabat, där rådet sammanträder, kan vi se hur kvinnor är fredade och hur de kan gå arm i arm på stadens gator. Den ene i kort kjol och baraxlat linne, arm i arm med sin vän som själv är klädd i niqab. I Marocko, ett muslimskt land, är religion en enskild angelägenhet. De går framåt, vi går bakåt. Religion är det inte längre en enskilds angelägenhet på Järvafältet, bara en timme med bil härifrån. Världens äldsta stat, med sitt ursprung i Axel Oxenstierna på 1600-talet, har inte kunnat försvaras av dig och mig. De som sökt skydd undan krig  med religösa förtecken har flytt till en situation som i många fall är värre.

Detta bör vi alla skämmas för. Ingen kan helt svära sig fri.

I en korporativ, klanstrukturerad, ekonomi som den som utvecklas i de särskilt utsatta områdena är interaktionen med övriga samhället minimerad. Det är klanen som är ditt skydd. Staten bara något ont som hotar klanen. Klanens intressen är alltid överordnade statens. Det är inte så vi gör det i Sverige.

Kamrater

Det arbete som ligger framför oss kommer jag själv aldrig få uppleva resultatet av. Om det har tagit 30 år att ta oss hit kommer det ta 60 år att ta oss ur det. Somaliska migranter som jag talat med, som är på väg att integreras i den svenska samhällskroppen och som varje dag sliter hårt för att bli svenskar, säger till mig att många klaner aldrig kommer bli en del av oss under överskådlig tid. Det finns vare sig vilja eller förståelse för vad vinsterna är. Detta kan inte tillåtas fortgå.

Jag lyfter fram vårt grannland, den forna östra halvan av riket, Finland som gott exempel. En taxichaufför jag pratade med, född i Somalia, fick frågan av mig hur han hjälpte sina forna landsmän in i samhället. Mannen såg på mig med frågande blick och svarade:

Varför skulle jag göra det? Enda sättet att bli en finne, och jag är finne nu, är att vilja bli finne. Jag ville bli en del av Finland och är det nu. Mina barn går i finsk skola och jag själv har ett jobb där jag pratar finska hela dagarna. Vi umgås med finska vänner och pratar finska i hemmet. Vi är finnar.

Det handlar om attityd och krav. Den finska migrationsprocessen är kravstyrd och handlar om attityder. Vill du leva upp till kraven är du välkommen, vill du det inte ska du få vår hjälp att hitta rätt plats att leva på i världen. Men här är fel plats om du inte vill bli en del av oss.

Kamrater

Resan blir lång och hård. Det smärtar mig att jag inte kan lämna över ett fullgjort arbete till era barn och barnbarn. Jag är uppriktigt sorgsen över detta. Men jag kommer att ta oss en bit på vägen tills jag hittar någon som kan ta vid och driva det vidare. Mina dagar är räknade, precis som ingen av oss har evigt liv.

Kamrater

Min företrädare började införa begränsningar i barnbidragen och i arbetsmarknadsetableringen. En etablering som endast får ta två år för en nyanländ. Två bra reformer. Men de kräver en fortsättning. Detta innebar att ansvaret två år efter beviljat uppehållstillstånd för försörjning rullades över på kommunerna. Kommuner som nu ser sina budgetar  för försörjningsstöd bli sprängda med de långa, ibland livslånga, etableringstiderna för nyanlända på arbetsmarknaden.

Jag kommer intensifiera min företrädares arbete med att ge dessa en arbetsmarknadsadekvat utbildning i specifika yrkesroller. Det är inte längre rimligt att ge alla en fullgjord grund- eller gymnasieutbildning. Vi har inte tiden, vi har inte resurserna och dessa nyanlända måste ut i egenförsörjning så fort som möjligt för att säkra sitt eget pensionskapital.

Jag avskyr uttrycket ”enkla jobb”. Det finns bara jobb. Om det tar två år att lära sig hantera en röjsåg och en gräsklippare så finns det jobb för några. Om det tar två år att lära sig hygienreglerna i ett restaurangkök finns det jobb för några till i mindre kvalificerade arbetsmoment. Om det tar två år att lära sig sanitetsreglerna och momenten vid sanering av mark och lokaler skapar vi förutsättningar för några fler. Dessa jobb behöver inte alla nödvändigtvis ha 12 års skolunderbyggnad. Problemet för oss är att vi måste gå med luskam, om och om igen, för att finna dessa arbeten. För att sedan låta arbetsmarknadens parter sätta värdet på det arbetet.

Jag kommer inte gå med på en lagstiftning på löneområdet, inte heller kommer jag röra pensionsavsättningarna för de i arbete. Ett lågt avlönat arbete är ett arbete och skall löna sig mer än att sitta på avbytarbänken. Ett arbete är inte bara mitt ansvar, det är även individens ansvar att ta det som erbjuds.

Kamrater

Nu kommer den beska medicinen.

Jag kommer under hösten lägga en proposition om förändringar i Socialtjänstlagstiftningen för att lätta kommunernas börda. Staten har, med mina företrädare, frångått det som kallas för den kommunala finansieringsprincipen. Den går ut på att staten måste kompensera kommunerna ekonomiskt om den för på kommunerna nya uppgifter. Mina företrädare har kompenserat kommunerna något år, men aldrig långsiktigt. En oansvarig politik som det nu är slut med.

De förändringar som jag kommer föreslå inom försörjningsstödet kommer bli smärtsamma för de som tror att de kan leva gott på bidrag livet ut för att sedan kliva in i en garantipension med bostadstillägg.

Inledningsvis kommer försörjningsstödet kunna delas upp i tre delar. En del som täcker kostnader för bostad, en del som täcker kostnader för resor till arbetsintervjuer och dylikt samt en del som täcker behovet av mat, kläder och hygienprodukter. Den senare delen kan kommunerna välja att betala ut i mat- och klädkuponger och då förhandla med lokala handlare om särskilda sortiment för att få ner priserna. En amerikansk modell. Den kan upplevas som förnedrande men vi har inget val längre.

Det andra är att försörjningsstödet kommer bli villkorat samt få en bortre gräns. Villkorat i så måtto att den enskilde gör allt som står i dennes makt för att slippa vara i bidrag. Ett krav på attityd. I Michigan är gränsen fem år. Jag väljer en gräns på åtta år. Michigan kan idag visa upp den högsta andelen sysselsatta migranter som egenföretagare från Nordafrika men samtidigt med det följer dessvärre en utslagning. Ingen i Sverige skall behöva leva utan tak över huvudet och svälta, men är det sovsalar och kantinmat som måste till för dessa – låt det bli så.

För anhörigmigration kommer kravet på att vara i egenförsörjning bli absolut. De enda undantagen är om de migranterna har asylskäl själva.

Som effekt av detta kommer de som tagit sig in i Sverige på falska premisser mista sitt uppehållstillsånd och avvisas med omedelbar verkan, oavsett övriga omständigheter. Väljer riksdagen att rösta ner förslaget skickas en tydlig signal till omvärlden – att i Sverige lönar det sig att ljuga. Det ligger då på riksdagens ansvar att komma med ett bättre förslag. De är alltid välkomna till mitt rum i Rosenbad och dryfta dessa.

De som ljuger för att tillskansa sig en uppehållsrätt eller andra förmåner tar resurser från de svagaste – de kvotflyktingar som väntar i lägren på att bli placerade. Sverige kommer öka sitt åtagande vad avser kvotflyktingar när dessa reformer vinner laga kraft. Vi kommer alltid stå på de svagaste och mest utsattas sida. Det är det som gör oss till en humanitär stormakt, inte genom att slapphänt hantera de som inte vill bli en del av oss och som dessutom kommit hit under falsk flagg.

Jag har även givit finansministern i uppdrag att se över hur vår statistik presenteras. Dagens begrepp, som arbetade timmar, sysselsättningsgrad och sysselsättning, är långt ifrån heltäckande. Till och med direkt missledande. Jag vill veta grad av egenförsörjning för att bättre parera och styra mina insatser för att få fler i arbete. I rätt arbete. Hur många som står på egna ben och i vilken omfattning de är egna.

Kamrater

Polisens situation var inget som förbättrades under min företrädares tid. Den är under stark stress. Jag har givit den nye justitieministern i uppdrag att tillsammans med försvarsministern se över vilka officerare som, med en kortare utbildning, kan ta över vissa enklare polisiära uppgifter för att få ut så många som möjligt för att genomföra de upprensningar som krävs för att få in de särskilt utsatta områdena i det svenska samhället. De officerare och befäl som, för de kommande åren, kommer bli omdisponerade är inte de som skall bygga upp vår förbandsproduktion.  Förbandsproduktionen är prioriterad verksamhet, stabsfunktioner får kliva tillbaka.

Även en över 50 år gammal officer, som räknar ner sin tid till pension i olika staber, förväntas kunna lösa arbetsuppgifter för polisen med kortare utbildning nu när det behövs. Ingen anställd i statens våldsmonopol kommer kunna förvänta sig lyxen att sitta på avbytarbänken. Alla behövs och jag har givit finansministern i uppdrag att noga följa upp vad Statens arbetsgivarverk förhandlar fram för löner för poliserna i yttre tjänst. Är det något område jag kommer intervenera i, och riskera kritik från KU, så är det polisens löner. De måste upp. Får jag kritik från konstitutionsutskottet för den interventionen bär jag den med stolthet. Om riksdagen sedan väcker ett misstroende mot mig, för att jag säkrar polisernas löner, så säger det mer om riksdagens ledamöter och oppositionen än om mig. De väljer. Ni väljer.

Vidare skall de beslut om avvisning eller utvisning, när de vunnit laga kraft, inte hanteras av Migrationsverket. Ett beslut blir då en rent polisiär fråga som har att effektuera beslutet. Utan Migrationsverkets intervention. Från avvisningsbeslut eller avslag på uppehållstillstånd i sista instans får det inte ta mer än två veckor tills personen lämnat landet.

Jag har givit grundlagsberedningen i uppdrag att se över villkoren för dubbelt medborgarskap. Livsstilskriminella, eller religiösa fundamentalister som begår brott i sin religions namn, inkluderat hedersvåld, som har dubbelt medborgarskap skall få sitt svenska återkallat. Ingen skall behöva bli statslös men har en person ett dubbelt medborgarskap, varav ett svenskt, ställer det högre krav på lagefterlydnad. Passar inte de svenska lagarna kanske det är bäst att då kalla tillbaka det svenska och återigen finna en bättre plats för dessa att leva på.

Men återigen: Detta innebär INTE att Sverige gör människor statslösa.

Men detta kommer inte räcka. Och det kommer kosta pengar. Skattesystemet är en skör konstruktion och ingen politiker kommer någonsin gå till val på att höja den välmående medelklassens skatter utan att de får något tillbaka.

Förtroendet för vården måste återställas, liksom pensionerna. För vården kommer endast livräddande, livsuppehållande eller absolut nödvändig vård kunna erbjudas asylsökande. Sedan kommer vi införa en trappa in i vård- och omsorgsapparaten som är direkt kopplad till graden av egenförsörjning. Full tillgång kommer fås först efter fem år med PUT.

Vi måste finansiera ännu mer av detta. Det första jag kommer ta i är ränteavdragen.

Där ser jag nu hur många av er bleknade eller satte i halsen. 

Idag finansierar låg och medelinkomsttagare i glesbygd, med lågt belånade fastigheter, via skattsedeln kostnaderna för bostads- och kapitallån hos den välmående medelklassen i storstäderna. En orimlig fördelningsmässing princip, att låginkomstagare möjliggör för medelinkomsttagares konsumtion och boende.

Varje procent i sänkning av ränteavdraget ger 1,7 miljarder. Jag avser fasa ut detta avdrag under en tjugoårsperiod med 1,5 procent årligen. Det förstärker statens finanser med välbehövliga 2,5 miljarder per år men sätter inte fastighetsmarknaden ur balans med den långa utfasningstiden. Medel som går rätt in i att bygga upp en lokalpolisorganisation för kommunerna. Lokalpoliser är en av mina få reformer. Lokalpoliser som med ett halvårs utbildning kan lösa begränsade polisiära uppgifter med förordnande i endast sin egen kommun. I varje kommun skall det på sikt kunna finnas även patrull eller patruller från rikspolisen. Dygnet runt. Rikspolisen är tillsynsmyndighet och i förekommande fall arbetsledare för den kommunala lokalpolisen.

Vi måste ge kommunerna verktygen, med finansiering, för att ta tillbaka den sekulära staten och värna våldsmonopolet. Och vi måste göra det NU. Vad som väntar mer, för det kommer mer, får ni vänta på tills jag läser upp min regeringsdeklaration om ett par veckor.

Kamrater, medborgare, väljare och alla ni som har ett engagemang i Sveriges framtid, slutligen:

Med detta önskar jag er ett gott slut på sommarsemestrarna, njut nu ordentligt av de ljumma, sammetslena, sensommarkvällar som återstår. Själv skall jag nu ikväll bege mig till Rosenbad för att påbörja den resa jag är satt av er att göra intill min tid är till ända eller tills jag inte längre har ert förtroende.

Men blir det det senare, att ni finner en bättre lösning än det jag vill åstadkomma efter kommande och därefter följande val, så kan jag faktiskt leva med det. Jag försökte i varje fall och det är det som räknas i en demokrati. En demokrati värd att försvara.

Tack.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se