En bild är en bild. Som har ett budskap att förmedla

Sylvi Listhaug (FrP). Foto: Chang Frick, Nyheter Idag.
  • Torsdag 31 Aug 2017 2017-08-31
E-post 0

Norska Fremskrittspartiet (FrP) gynnas av hur den rödgröna regeringen i Sverige behandlade den norska invandringsministern Sylvi Listhaug (FrP) under hennes Sverigebesök. Det tror den norska debattören och medieprofilen Kjetil Rolness rapporterar Nyheter Idag. En bedömning som sannolikt är korrekt men även sätter ljuset på rapporteringen om besöket i en svensk kontext inför valet 2018.

”Det är bara att gratulera Sylvi Listhaug till valkampanjens mest framgångsrika bortaseger. Otroligt att motståndarna lyckas spela henne så bra. Gång på gång på gång”, skriver han.

Dessvärre är det inte bara Heléne Fritzon (S) och Karin Wanngård (S) som driver in norska väljare till FrP, DN gör sitt till för att förstärka rörelsen med sin initiala bildsättning av ministerns besök samt bidrar till att fösa in väljare till Sverigedemokraterna inför valet till den svenska riksdagen 2018. Lena Mellin, Aftonbladet, gör sannolikt den enda rimliga analysen. Hade Listhaug fått träffa Fritzon i en timme bakom stängda dörrar, kommit ut för en kort foto- och frågestund hade antalet intresserade journalister kunnat räknas på ena handens tumme. Nu blev nyheten ”headline news” i minst två länder i två dagar. Reklamplats som annars kostar miljoner.

Skärmavbildning DN.se.

Svensk media, inte bara social media utan i allra högsta grad den traditionella, har spätt på den rörelsen och det bör inte uteslutas att Sverigedemokraterna kan ha dragit nytta av nyhetsrapporteringen och förstärkt de konspirationsteorier att flertalet nyhetsformat har en politisk agenda genom bildsättningen. Ett exempel är DN:s inledande bildsättning av den norska invandringsministern på nyhetsplats.

I en bild som DN:s bildredaktör sannolikt valt med omsorg inom ramen för DN:s publicistiska idé och värdegrund. Sveriges migrationsminister kommer i bildkompositionen ut, med neutral och lugn bakgrund och en bra ljussättning, i väsentligt bättre dager än Sylvi Listhaug (FrP).

DN har varit tydliga med att de skall bedriva en agendasättande journalistik. Bilder är en del av denna journalistik. Bilder i ett nyhetssammanhang som får oss att känna och tänka efter. Bilder som skall sätta agendan. När bildredaktören valde bild var det något han sannolikt ville att vi skulle känna inför den norske invandringsministern. Sätta agendan.

Bilder används i såväl nyhets- som opinionsformat för att förstärka en text. Att beskriva regnkatastrofen i Houtson, USA, med en bild av Melanie Trump i stilettklackar i ett duggregn förstärker inte bilden av katastrofen som kostat människoliv utan har ett annat, politiskt, syfte som förmedlas på nyhetsplats. Alla som såg rörliga bilder av Listhaug vet med sig att hon inte har den vanställning av ansiktsdrag som DN vill förmedla.

Att bilder, främst fotografier och rörliga bilder spelar in i den politiska debatten är väl känt sedan snart 60 år. Den första TV-sända presidentkandidats debatten i USA, mellan John F Kennedy och Richard Nixon 1960 satte tonen och förutsättningarna för den valrörelsens utgång. Richard Nixon vägrade inför den första debatten låta sig sminkas och kom, då han även hade en mycket kraftig skäggväxt, framträda som en svartmuskig, direkt ovårdad och dessutom orakad person i TV-kamerornas ljus. I efterhand visade resultaten att de som hade lyssnat på debatten på radio gav Nixon ett försprång i den debatten, de som sett den på TV gav Kennedy en klar seger. En medvind som bar honom till Vita Huset om än med knapp marginal. Hur den amerikanska valrörelsen 1960 fallit ut om Richard Nixon valt att gå med på att låta sminka sig, och därmed inte se ut som en sinnebild av en svartmuskig skurk, går det bara att spekulera i. En bildsättning som kanske hade inverkan på historiens gång. Kennedy kom att under sin tid i Vita Huset genomföra invasionsförsöket i Grisbukten på Kuba och trappa upp bland annat Vietnamkriget, ett krig som avslutades först av Gerald Ford ett drygt decennium senare.

Kennedy var långt mer beredd att ta till vapenmakt än som framställts i efterhand. Nixon, vilket framgår av hans memoarer och andra levnadsteckningar, var mer lagd åt diplomati. Att det var Nixon som dyrkade upp det “Kinesiska Låset” var ingen slump och sannolikt även det sena 1900-talets största diplomatiska bedrift. Kennedy var i allt väsentligt mer fientligt inställd till bland annat Kina än Nixon som hade ett mer pragmatiskt, och diplomatiskt, anslag. Att han sedan iscensatte Watergate-skandalen är en annan, inrikespolitisk, historia.

Bilder är lika lätta som svåra. Med en bild går det att smyga in något på nyhetsplats som inte är en nyhet. Att smyga in en värdering om en person genom att göra denna fulare eller vackrare än den är. Förmedla budskap som en person inte står för genom att sätta in bilder i felaktiga sammanhang eller som är missvisande. Använda bilder för att åsätta karaktärsdrag som inte säkert finns. På samma sätt som DN på nyhetsplats publicerar en bild som ger bilden av en fysiskt vanställd och galen Listhaug.

Ledarsidorna.se har, och är, långt ifrån perfekta i någon form men på samma sätt som vi nu tagit ett redaktionellt beslut att fjärma oss från att kritisera personers karaktärer skall vi ha som ambition att i bildsättningen, när vi använder oss av fotografier, göra ett urval som respekterar personen.  Vår ambition är att fortsätta kritisera de beslut, de åsikter och de funktioner en person eller ett parti representerar. Att publicera sådana bilder som den i sociala medier spridda av Rossana Dinamarca, tagna snett underifrån, med en kränkande bildtext är helt otänkbart. Vi kan ha åsikter om Dianamarcas aktivism och åsikter men att kränka hennes person är att gå in i en debattstil i ett klimat som inte tål mer av polarisering. Lika nedsättande är uttryck som ”svetsaren” om vår statsminister eller ”hubbot” om den förre opppositionsledaren. Uttryck som inte hör hemma i en debatt som inte tål mycket mer av invektiv, epitet och smädelser. 2018 års valrörelse kommer bli hård nog. Och smutsig. Vi går en vidrig tid till mötes, ett klimat som vi byggt upp under flera år. Att ändra det kommer inte lyckas innan valet 2018. Har det tagit 12 år sedan bilderna föreställande Fredrik Reinfeldt som pedofil att spridas från Sveavägen 68 kommer det ta motsvarande tid att få bort den formen av initiativ. Bildsättningen som vapen har använts av alla parter, nidbilderna av Olof Palme som girig jude bar tydliga antisemitiska förtecken när de spreds på 1970 talet av det vi idag kallar “Alt Right”.

Kjell Nilsson – Mäkis satirteckningar är däremot just satir, och inte porträtt vilka kommer illustrera så många texter som möjligt. I detta får partiledarna acceptera att de företräder ett parti. Men att, som i DN:s fall nu senast, publicera bilder som framställer personer som fysiskt vanställda eller komplett bindgalna är att gå över gränsen till den osakliga smutskastningens land men förklätt i nyhetstermer. Och sätta tonen i nyhetsrapporteringen inför det svenska valet 2018.

Ledarsidorna.se ambition är att försöka fjärma oss från avarterna och vi vet med oss, under den resan, att vi inte är perfekta. Misstag har begåtts och kommer begås. Att vi kommer ta felaktiga beslut. Men vi ska göra ett ärligt menat försök ta tillbaka debatten till där den hör hemma. Baserat i sak. Utan kränkande bilder eller uttryck.

Nyheter är nyheter. Åsikter är åsikter. Satir är satir. Och bilder är bilder. Alla har de något att förmedla. Ibland dolt, ibland mer öppet.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se