Julikrisen – Viskningslekar och misstroendevoteringar

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Kristdemokraterna vill att EU-minister Ann Linde (S) kommer till Försvarsutskottet i Riksdagen och förklarar sig i turerna kring sin roll i skandalen på Transportstyrelsen. Enligt riksdagsledamoten Mikael Oscarsson (KD) går det inte att utesluta att även hon blir föremål för en misstroendeförklaring i riksdagen. Hittills har EU-minister Ann Linde varit ytterst sparsam med att svara på frågor om sin roll i informationshanteringen kring skandalen på Transportstyrelsen. Misstroendeförklaringarna haglar tätt samtidigt som även en sådan vinst har ett pris.

– Jag anser att det är av högsta vikt att Ann Linde så fort som möjligt kommer till Försvarsutskottet och berättar och lägger alla kort på bordet, säger Mikael Oscarsson till SVT Nyheter.

Kristdemokraterna visar sig vara minst lika kompetenta och realistiska i synen på den egna förmågan att regera landet som ett annat av riksdagens lilleputtpartier, Miljöpartiet. Om Oscarsson och KD får som de vill, ett misstroende mot även Ann Linde, kan gränsen för vad Stefan Löfven mäktar med passeras. Löfven har så här långt under perioden förlorat sex ministrar, ett svårslaget svenskt rekord i regeringsombildningar.

  • Mehmet Kaplan, MP, tvingades bort då han hotades av misstroendevotum
  • Åsa Romson, MP, var tvungen att avgå efter att hon fått gå från sin post som språkrör
  • Aida Hadzialic, S, slutade på egen begäran efter att ha fastnat i en nykterhetskontroll
  • Anna Johansson, S,  tvingades bort då hon hotades av misstroendevotum
  • Gabriel Wikström, S, entledigades på egen begäran på grund av hälsoskäl
  • Anders Ygeman, S,  tvingades bort då han hotades av misstroendevotum.

Konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén, M, har tidigare inte haft några som helst synpunkter på om de regeringsföreträdare som är intressanta att höra uttalar sig i media så länge ingen hemlig information yppas. När olika personer i regeringskansliet fick informationen om Transportstyrelsens avsteg och felaktigheter bör inte  kunna betecknas som hemlig eller hota rikets säkerhet. Detaljer om vad informationen innefattar är med stor sannolikhet hemligt och underordnat i nuläget. När den delgavs och vilka bör inte klassificeras som hemligt eller utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Det finns dock krafter i regeringskansliet som vill att även det skall förbli hemligt och det har mer att göra med personliga ambitioner och karriärer än rikets säkerhet.

En annan fråga som måste ställas är vad som fick Erik Bromander, Anna Johanssons före detta statssekreterare, att inte informera sin minister trots att han fått fortlöpande information om händelseutvecklingen. En av de få som formellt kan ha belagt Bromander med munkavle är Emma Lennartsson, statsministerns statssekreterare med inrikespolitiskt ansvar. Svar på den frågan har endast Bromander och eventuellt Lennartsson.

Ann Linde är sannolikt mer lojal mot sina kollegor i partiet och i regeringen än mån om att reparera den skada som uppstått i staten genom Transportstyrelsens läckage av såväl integritetskränkande som hemlig information. Linde bör för försvarsutskottet, men även inför media, lätta på förlåten för att undvika fler skadliga spekulationer. Det mest intressanta är, vilket Ledarsidorna.se tidigare redogjort för, är när Emma Lennartsson och Kristina Persdotter fick informationen om Transportstyrelsen. Vid den tidpunkten skall statsministern anses ha fått den och har han inte det bör sannolikt ansvar utkrävas av dessa två politiska tjänstemän.

Kristdemokraterna, men Alliansen i allmänhet, bör dock värdera vad som kan bli effekterna av ytterligare misstroendevoteringar eller hot om detta. Resultatet kan bli att Stefan Löfven helt enkelt ger upp och lämnar in sin avskedsansökan. Och att han sedan tackar nej om talmannen ber honom bilda en ny regering.

Då kommer Sverige stå utan regering. Ett land måste regeras. Hade Alliansen varit seriösa med att visa att de menar allvar att de är ett regeringsalternativ redan idag skulle Löfven inte sitta kvar. Sverigedemokraterna har lovat att de stödjer alla misstroendevoteringar riktade mot regeringen i allmänhet och Löfven i synnerhet. Om Alliansen hela tiden varit så redo som de påstår hade Löfven aldrig ens blivit statsminister.

Empiri, det vill säga studier och eventuell forskning kring vem som varit statsminister sedan 2014, pekar entydigt på att Stefan Löfven varit det och inte ”den ständigt beredda Alliansen”. Som i varje givet tillfälle, närsomhelst, kan ta makten då SD till varje pris vill avsätta Stefan Löfven.

Viskningslekarna i Rosenbad kring statsministern kommer fortsätta samtidigt som Alliansen nu manövrerar Stefan Löfven, genom ständiga hot om misstroendevotum utan att ha ett substantiellt alternativ, till ett läge där han till slut ger upp.

Lägger Alliansen ytterligare hot om misstroendeförklaringar, som den genom Kristdemokraterna aviserade, bör de nu vara beredda på att vinna dessa. Och ta ansvar för sin seger genom att bilda regering.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.