Migrationen – frågan som flyttar in

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

– Jag tror egentligen att Åkessons problem just nu är att man inte längre kan vinna lika mycket på nationalism och invandringsfrågan eftersom den politiska debatten håller på att förändras. Och det märktes på talet så till vida att han var ännu mer militant än han brukar vara i frågor som rör invandring.  

Det säger Ekots inrikespolitiske kommentator Tomas Ramberg i en analys av Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkessons sommartal. Samtidigt visar en undersökning i Aftonbladet gjord av Inizio att  sjukvården har seglat upp som den viktigaste politiska frågan för väjarna i stället för flyktingar och invandring. Det gynnar sannolikt Socialdemokraterna menar Lena Mellin.

Ramberg underskattar frågorna om nationalism och invandring, eller för att klä det i mer korrekta termer – effekterna av migrationen samt vad som är våra gemensamma värderingar. Att använda sig av termer som nationalism är att bidra till polarisering i en debatt som inte tål speciellt mycket mer av just polarisering. Hedersvåldskulturen som nu lyfts fram är ett exempel på ett område som tvärtom ökat i närvaro i debatten. Bara för att jämställdhetsminister Åsa Regnér skall börja utreda och möta detta innebär det inte att det försvunnit från vare sig väljarmedvetande eller debatt. Även om hedersvåld inte har några religiösa förtecken, utan är mer utslag av specifika klankulturer, är denna fråga intimt förknippad med utrikesfödda eller den kultur de fört med sig till Sverige.

Även Mellin missar något viktigt. Att frågan om migration, eller flyktingar och invandring, nu halkat ner till en andraplats inte ger hela bilden. Väljarnas uppfattning om hur frågorna relaterar till varandra har det senaste året blivit mer komplexa än att kunna rangeras i 1-10.

Migrationsperspektivet återfinns i den viktigaste frågan, vården, samt i någon form inom frågorna lag och ordning, utbildning och skola, sysselsättning och jobb, äldreomsorgen samt jämställdheten. Migration, eller flyktingar och invandring, är numera inte bara en enskild fråga utan skär in i alla andra områden utom ett. Miljö. Jämställdheten, som hamnat på tionde och sista plats, uppvisar inslag av migrationseffekter i form av hedersvåldsproblematiken som tidigare nämnts.

Även utbildning och skola präglas i större eller mindre omfattning av migrationsperspektivet. Inom lärarkåren diskuteras hur elever som inte kan ett ord svenska skall bemötas. För att inte glömma bort lag och ordning, med situationen i de särskilt utsatta områdena samt frågorna om sysselsättning och jobb. Siffror från Arbetsförmedlingen som gäller början av 2017 visar att bara mellan tre och fyra procent av de nyanlända med kort utbildning går på vuxenutbildning efter två år med uppehållstillstånd. Mellan 96 och 97 procent av dessa “ser inte vinsten” med utbildning i allmänhet eller arbetsmarknadsprogram i synnerhet. Migrationsfrågan har ”flyttat in” till att adressera fler områden samtidigt, i detta fall såväl utbildning som jobben. Migration är inte en enskild fråga längre på samma sätt som tidigare.

Trots att frågan om migration som enskilt mätobjekt nu sjunkit i betydelse till en andra plats finns det tecken på att den breddats och återfinns i fler politikområden samtidigt. En rimlig analys vore istället att den fortfarande dominerar debatten genom sin i praktiken ständiga närvaro, mer eller mindre uttalat. Att perspektivet ständigt finns med.

Ramberg kan ha en poäng eller flera, att Åkesson upplevdes av flera som mer offensiv (militant enligt Ramberg) i någon form, så är förminskningen av migrationsfrågan en grov felbedömning. Och Aftonbladet? Kanske Inizio, som utför undersökningarna, skall få omformulera frågorna för att ge en mer rättvisande bild. De partistrateger, främst socialdemokratiska och moderata, som tror att ”faran är över nu” kan begå ett stort misstag om de återigen lämnar frågan bakom sig.

”Migrationsfrågan” växer inte längre som isolerad fråga – men den har tagit sin plats som ett perspektiv inom snart alla andra områden.

 

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.