FN:s generalförsamling – En arena för dubbla tungor, dubbla måttstockar och dubbla agendor

Image by Druban on Flickr
  • Lördag 23 Sep 2017 2017-09-23
E-post 0

Utrikesminister Margot Wallström höll i veckan sitt anförande i FN:s generalförsamling. I talet tog hon bland annat upp FN-reform och konfliktförebyggande arbete och hur Sverige ser på detta och sin egen roll. En roll där Sverige hyllar sig självt men där det finns goda skäl att titta djupare bakom utrikesministerns ord om vad hon egentligen vill se för utveckling i framför allt MENA-området. Vad som sägs inför FN:s generalförsamling och vad som sker är inte alltid samma sak.

Talen av stats eller- regeringschefer och utrikesministrar är rutin och följer ett speciellt protokoll. Det intressanta är i vilken ordning som utrikesministrarna talar efter att de som är medlemmar i säkerhetsrådet sagt sitt. Dessa ligger tidigt i talarlistan och att närvaron är högre i början än i slutet är rätt naturligt. När turen kommer till frimärksstaterna i Oceanien brukar plenisalen vara tom alternativt en eller annan lätt slumrande åhörare på plats. De respektive “gruppledarna”, som till exempel Afrika-gruppen, får normalt stor uppmärksamhet liksom när länder som Iran eller Israel håller sina anföranden. Att Sveriges tal i år följs av flertalet beror i praktiken uteslutande på vår plats i säkerhetsrådet.

Wallströms anförande innehöll ett nyckelavsnitt:

And, prevention means not only choosing to heed the warnings when they come, but investing in peaceful societies to avoid the causes of conflict emerging in the first place. As leaders within our communities, and as national leaders, we must choose peace, invest in peace, deliver peace. And, the UN system must be configured to support us.

Ett exempel på hur Sverige ser på investeringen i fredliga samhällen och i sådant som undviker att spä på konflikter, som utrikesministern lägger extra vikt vid,  är hur biståndet till Palestina utformats. I arbetet med att utveckla de mänskliga rättigheterna erkänner inte 18 av 24 mottagarorganisationer vare sig Camp David-avtalet eller tvåstatsösningen. En av mottagarorganisationerna, Palestinian Bar Association, förbjuder explicit sina medlemmar att interagera med israeliska medborgare och institutioner. Samarbetsprojektet med att utveckla de mänskliga rättigheterna genom Humanitarian Law office har blivit så pass ifrågasatt så att när det framkom att bistånd även gått till skolor och skolmaterial med uppenbart krigshetsande ändamål begärde Norge, efter att ha klivit av, biståndspengarna tillbaka.  Idag har samtliga länder fryst utbetalningarna.

Att biståndet är en del av utrikespolitiken gör utrikesministern klart genom att hylla sig själv i anförandet till FN:

I am proud to tell you that Sweden will increase our development cooperation budget by an approximately USD 350 million in 2018, bringing our budget to its highest ever level, and delivering on our commitment to devote 1% of gross national income to ODA.

I Mellanöstern och Nordafrika (MENA) styrs Sidas arbete av två strategier, en regional MENA-strategi och en specifik strategi för Syrienkrisen. Två strategier som båda fokuserar på mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokrati, men också är anpassade efter regionernas utveckling och det aktuella läget. Biståndet till Palestina uppgick 2016 till 490 MSEK. Amnesty International publicerade tidigare en rapport där framstegen redovisas i bland annat Palestina. En rapport som inte vare sig UD eller svensk media uppmärksammat.

Palestinas president Mahmoud Abbas är för närvarande inne på sitt trettonde år vid makten på en fyraårig mandatperiod. Abbas valdes till president 2005 på en mandatperiod på fyra år. Sedan dess har inga val genomförts. President Abbas antog, genom dekret och utan att fråga det palestinska parlamentet innan, Electronic Crimes Law. Sedan lagen börjat gälla (den sjunde juni 2017) har den tillämpats sex gånger. Lagen är ett direkt resultat av den kapacitet som byggts upp med svenska biståndsmedel och svensk projektledning genom den särskilt utsedda funktionen som en av konsulerna i Jerusalem har.

Lagen bryter mot internationell rätt samt kränker de palestinska medborgarnas rätt till yttrande- och siktfrihet konstaterar Amnesty International. Inte heller elektronisk lagring av data är längre tillåtet. Även mötesfriheten inskränks kraftigt vilket framgår av rapporten där PA, som den palestinska myndigheten i Ramallah förkortas till, förbjöd en turkisk pan-arabisk organisation som även organiserar kurder att genomföra ett möte på palestinskt territorium. Lagstiftningen öppnar för, och tillämpas för, att med repressiva åtgärder begränsa rättigheter för etniska, religiösa och nationella minoriteter även med andra medborgarskap.

Bistånd är ett av verktygen i den utrikespolitiska verktygslådan vilket utrikesminister Wallström är tydlig med. Med utfallet står det klart med vad den svenske utrikesministern menar med orden

And, prevention means not only choosing to heed the warnings when they come, but investing in peaceful societies to avoid the causes of conflict emerging in the first place. As leaders within our communities, and as national leaders, we must choose peace, invest in peace, deliver peace. And, the UN system must be configured to support us.

 

 

Källmaterial:

Utöver direkta kontakter med flera av aktörerna i konflikten Israel-Palestina och i regionen, länkarna i texten till främst utrikesministerns tal och Världen Idag även Amnesty International senaste rapport som ligger inbäddad efter texten.

Rapporten har inte redovisats av någon annan svensk media tidigare trots att den är publik och väl känd i utrikespolitiska kretsar.

 

Foto: Dano

Foto: Gruban

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se