KYRKOVAL 2017: DRIV UT MÅNGLARNA UR TEMPLET!

I en sällsynt oinformerad text på Sydsvenskans ledarsida med den indignerade rubriken ” I SD:s kyrka ska inga vänstervridna präster gömma flyktingar i Jesu namn” behandlar Olle Lönneaus det stundande kyrkovalet som om det är en strid mellan S och SD, en kamp mellan det goda Socialdemokraterna och de onda Sverigedemokraterna. Lönneaus har i grunden missförstått både vad Svenska kyrkan är (eller borde vara) och vad det här kyrkovalet handlar om.

Låt oss börja med Svenska kyrkan. Hon är en gemenskap av troende, alltså av människor som bekänner sig till den kristna tron, inte vilken tro som helst. Den som händelsevis är osäker på vad kristna tror på kan med fördel ta sig en tid på trosbekännelsen som står att finna i närmaste psalmbok. Kärnan i den kristna tron är tron på Kristus, att hans död och uppståndelse försonade världen med Gud. Tror du inte på det är du inte kristen och bör då ha ett marginellt intresse av att rösta i kyrkovalet. Det kan tyckas vara en självklarhet – men i Sverige är aldrig något som i förstone ter sig självklart just självklart. Således har både organisationer och enskilda opinionsbildare uppmanat kreti och pleti att rösta, allt för att marginalisera SD. Märkligaste uppmaningen kom från vänsterakademikern Edda Manga, som i sociala medier har uppmanat särskilt muslimer att gå med i Svenska kyrkan, allt för att kunna rösta i kyrkovalet.

Den Svenska kyrkans identitet av att vara en bred folkkyrka innebär att alla är välkomna – med undantag av dem som genom annan religiös tillhörighet aktivt förnekar den kristna tron.

Den som tror på Allah, dyrkar Buddha eller ber till Ganesha ska givetvis inte vara med i ett kristet samfund. Om du förnekar förekomsten av en transcendent verklighet ska du inte heller vara med i en kristen kyrka – eller någon religiös organisation överhuvudtaget.

Varför skulle en ateist vilja vara med i en kristen gemenskap? Just det. För att bekämpa SD. Det tycks vara svaret på hälften av alla dumma frågor just nu. Min absoluta uppfattning är att SD inte har i kyrkan att göra. Det har inte Socialdemokraterna eller Centern heller. Kyrkan ska nämligen vara fri från partipolitik.

Politiseringen av Svenska kyrkan är det stora och allt överskuggande problemet. Därför handlar kyrkovalet inte om en kamp mellan SD och S. Klyftan finns mellan dem som anser att Svenska kyrkan ska vara en kristen organisation med tron på Jesus i centrum och mellan dem som betraktar kyrkan som en allmänetisk klubb med Marx i centrum. Det finns flera ickepolitiska initiativ för oss som är kristna, till exempel POSK och Frimodig kyrka. Jag uppmanar alla kristna som tappat hoppet om kyrkan att göra ett försök. Lägg er röst på ett kristet initiativ och hjälp till att återställa ordningen i en kyrka som helt tappat riktning. SD, S och C är lika goda kålsupare. När de gör kyrkan till spelplan för sina politiska strider vanhelgar de henne på samma sätt som månglarna i templet. Likt månglarna i templet ska de drivas ut – och på söndag finns den möjligheten.

 

Ann Heberlein

Illustration: Bernardino Mei, “Kristus driver månglarna ur templet”, 1655.

Om författaren

Ann Heberlein
Ann Heberlein
Ann Heberlein är lektor i etik vid Lunds Universitet. Hon är också verksam som författare, föreläsare i etiska frågor och fri skribent.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.