Krönika: Kulturen ger oss bojor och piskor

Nyligen beslutade SVT att plocka bort delar ur TV-serien Bert från SVT Öppet arkiv. Bakgrunden är att karaktärer i teveserien drar politiskt inkorrekta skämt och skojar om sådant som bryter mot den värdegrund politiker bestämt att SVT ska följa genom sändningstillståndet. Ämnet kom att diskuteras i SVT Opinion Live på torsdagslvällen där en av författarna bakom Berts Dagbok,  Anders Jacobsson, fanns med i studion vilket Nyheter Idag refererar.

Jacobsson är kritisk till att plocka bort delar ur teveserien och menar att det är som att riva ur sidor i en bok. Men SVT:s planeringschef Susanna Balsvik, som var med över direktlänk, försvarade beslutet att stryka två avsnitt ur teveserien.

– De här två avsnitten innehåller nedsättande språkbruk som riskerar att kännas kränkande för vissa delar av vår publik. Eftersom det dessutom är ett barnprogram har vi ett extra ansvar att vara noga med vad vi lägger ut till publiken i våra tjänster.

Barnböcker, och barnlitteratur, har ett särskilt genomslag men samtidigt bör censur, vilket detta är, hanteras varsamt. Vad som är ett verk i sin tid, och därmed har ett historiskt värde, och vad som är något annat. Barnboken ”Mormor är inget spöke” av Oscar Trimble (Författares Bokmaskin 2017) är ett exempel på var barnbokskulturen befinner sig idag. Boken handlar om Omar, åtta år, som på Halloween skall hälsa på sin mormor. Omars mormor kommer från Somalia.

Barnboken är sannolikt skriven och illustrerad i en anda av att tillföra något gott för barnbokslitteraturen men landar i något helt annat. I boken illustreras Omar som relativt ljushyad vilket även hans mormor gör men mest iögonfallande är att det handlar om en pojke. Inte en flicka. Omars mormor, en kvinna, är klädd i heltäckande klädsel medan Omar och hans morfar är klädda precis som svenskar i allmänhet. Vi får inte genom Trimbel reda på om Omars jämnåriga flickor, med somaliskt ursprung, tvingas till heltäckande klädsel från barnsben. Den som gör ett studiebesök i Rosengård, Ludvika eller Järvafältet upptäcker snabbt att även unga flickor tvingas till heltäckande klädsel. Alla kvinnor, förutom en flicka med blont hår som uppenbarligen blir skrämd av “spökena”, som avbildas i boken bär heltäckande klädsel.

Kulturen ger människor vingar.

Citatet är Håkan Juholts från hans installationstal 2011. Kulturen, och även barnbokskulturen, ger även människor bojor.

På samma sätt som SVT tar bort avsnitt eller hela programserier i en banal godhet och antirasism ser vi hur andra verk gör insteg i bibliotek och offentliga rum. Hur barnböcker som ”Mormor är inget spöke” lägger fast stereotyper, i all välmening, att kvinnor skall täckas från topp till tå med tygsjok medan pojkar och män kan se det som mer en lustig sak att drapera sig i när det är Halloween. Ett skämt som är dagligt och blodigt allvar för kvinnor i utanförskapsområden där religiösa, självutnämnda, ordningsmän även tvingar andra – som inte bekänner sig till ultraortodox islam – att bära täckande klädsel.

Heltäckande klädsel för kvinnor är något som ligger inom ultraortodox Islam och utgör själva grogrunden för islamistisk extremism. Ingenstans framgår dock hur religiös extremism skapar oro och olust. I sammanhanget kan en intervju med en kurdisk, kristen, kvinna boende i Rinkeby för tre år sedan tjäna som ett av många exempel vid sidan av Nalin Pekguls målande beskrivningar. En kvinna, D, sade följande till Ledarsidorna:

”Mina föräldrar räddade våra liv när de flydde Turkiet och bosatte sig här i Rinkeby. Nu vill jag, med min man och mina två barn, även vi fly till Sverige. 

Varför kommer inte Sverige till oss? Varför ger ni upp ert land”?

Kvinnan lever i Rinkeby, Järvafältet i Stockholm. Och tvingas av de gäng som driver runt att bära heltäckande klädsel för att slippa bli kalla hora eller bli misshandlad. Gäng vars föräldrar och mor- respektive farföräldrar påtagligt ofta tvingar kvinnor till heltäckande klädsel. Precis den klädsel som Omars mormor och andra kvinnor i boken illustreras med.

Valrörelsen 2018 kommer, förutom att den kommer bli den smutsigaste valrörelsen i modern tid, även handla om kultur. Vilken kultur som skall publiceras i form av allt från TV-serier ner till målarböcker för barn. Vilka värderingar som är de svenska. Vad som är tidlöst och vad som måste ses som bundet av sin tid.

”Mormor är inget spöke” är ett exempel på hur Kultursverige bejakar och befäster könsroller för vissa kvinnor. De med muslimskt ursprung. Censuren av ”Bert” ett annat exempel men mer då hur avsnitt rycks bort från sin kontext i form av en programserie skapad i sin tid.

Kulturen ger inte bara människor vingar att flyga med. Den ger de som vill det även bojor och piskor att tvinga fram andra stereotyper och självklara sanningar. Som att alla kvinnor skall bära heltäckande klädsel men männen kan ta sig friheter.

 

Redaktörens kommentar

För att vara de pressetiska regelverket troget, Ledarsidorna.se har anslutit sig till det pressetiska systemet, granskas all litteratur och annat med primärkällor som grund. I detta fall boken “Mormor är inte ett spöke” istället för att reagera på vad andra tycker. Primärkällor är de bästa källorna av lätt insedda skäl.

Jag beställde, och betalade, för både boken “Mormor är inget spöke” samt “Morfar har fyra fruar” via AdLibris. Detta gjorde jag innan författaren drog tillbaka den senare boken. 

Pengarna för den andra boken har inte återförts kontot. Inget meddelande har heller mottagits där jag får en förklaring varför de inte skickar ut beställt samt betalt material. En beställning som genomfördes INNAN boken drogs in.

Kommer jag då slänga boken? Absolut inte. Den utgör ett viktigt tidsdokument för en tid vi kanske snart, och förhoppningsvis, lämnar. Den intar en självklar plats i arbetsrummets bokhylla för idé- och kulturhistorisk litteratur bredvid “Pippi i Söderhavet” i sin första upplaga, Tin-Tin i Kongo, Blå Lotus och andra litterära verk. Som en symbol för sin tid.

En tid vi kanske snart lämnar. 2018 är det val till riksdagen och med det följer en möjlighet att ombilda regeringen.

Ansvaret för regeringens kulturpolitik är Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke som även ansvarar för Sveriges Televisions och Sveriges Radios ägardirektiv.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.