Nordiska Motståndsrörelsen under radarn

@ Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Måndag 2 Okt 2017 2017-10-02
E-post 0

Svante Weyler, förläggare och ordföranden i Svenska kommittén mot antisemitism, sitter på en trappa i mitten av bokmässan när DN intervjuar honom. Runt omkring börjar det myllra av människor: förlagsanställda, lärare, bibliotekarier, författare. Weyler är sannolikt en av alltför få som ser något längre än bara en dag.

– Nazister kan söka demonstrationstillstånd år efter år. Om vi inte börjar utarbeta strategier för att hur vi kämpar emot, då kommer vi varje gång att bli tagna på sängen, säger Svante Weyler.

Weyler är en av få som naglar fast problematiken. Bristen på strategi som fungerar år efter år.

För NMR blev kraftsamlingen i Göteborg ett bakslag enligt Jonathan Leman, researcher på den antirasistiska tidningen Expo enligt Expressen. Leman pekar bland annat på att NMR höjt förväntningarna kraftigt genom att gå ut med att marschen i Göteborg skulle bli den största hittills, med över 1000 deltagare. Nu landade siffran på mellan 500 och 700. Enligt NMR själva var det här sista gången som de tänker söka demonstrationstillstånd..

Det som skulle bli en mäktig nationalsocialistisk styrkedemonstration mitt i Göteborg blev i själva verket en lätt förnedrande promenad mellan två Ica-butiker menar Niklas Orrenius i DN. Det finns dessvärre goda skäl att ifrågasätta Expos slutsatser och Orrenius lätt avfärdande analys. NMR manifestation var bara ett synligt symptom på något som har en väsentligt bredare bas än vad som syns för blotta ögat. Det finns ingen motsättning i att hålla extremister kort och att inte håna dessa. Att håna, eller ytterligare förnedra, motverkar de strategiska mål som det politiska mittfältet säger sig ha. Eller borde ha.

De som “vann dagen” var framför allt polisen samt de vanliga göteborgare som gick ut och satte en motbild. Den motbilden kom dock att till del kapas av “De svarta”, eller AFA som deras seger. En rörelse med minst lika nära till våld som NMR. Men att vinna dagen innebär inte att vinna de strategiska vinster som Svante Weyler efterlyser.

Varje vecka kommer det mellan fem och tio mail eller telefonsamtal från Ledarsidorna.se läsare. Från olika avsändare. Alla pekar de på ett stort missnöje med såväl debattklimat som förd politik. Läsare som rapporterar om låg polisnärvaro ute i landet och hur de själva tvingas till att patrullera med pumphagelgevär i knät i bilen nattetid. Läsare som skaffar såväl licens för jaktvapen som att de engagerar sig i pistolskytteklubbar och olika former av grannsamverkan. Andra samtal handlar om enkel rådgivning. Vilket land de nu skall flytta till eller i vilket land barnen skall få sin utbildning. För tre år sedan handlade samtalen om vilka skolor som kan ge barnen den bästa framtiden, nu ökar samtalen om vilket land som kan ge en familj framtidshopp. Gemensamt för alla dessa personer är att de inte tidigare, i någon form, givit sig tillkänna i samhällsdebatten. De är rädda för medias makt. De är alla rädda för vad effekten skulle bli om de gav sig tillkänna och att Expo, Inte Rasist Men… eller Researchgruppen skulle publicera deras namn och lösryckta, inte alltid helt balanserade eller välformulerade citat. Att bli uthängda i olika granskningar om de uttrycker sig på sätt som kan missförstås och som följd av detta, förutom att bli socialt isolerade av släkt och vänner, även förlora sina jobb och uppdrag.

Dessa mail och samtal visar på en pågående rörelse som inte är synlig annat för de med tränade ögon och öron. Det är möjligt, till och med troligt, att NMR tvingades på reträtt i Göteborg den 30 september. Men grogrunden, och missnöjet med såväl debattklimat som förd politik, finns kvar. Och växer. Att polisen lyckades lösa situationen i Göteborg ökar inte polisnärvaron i Östersund eller i Svalöv. Antalet poliser vid Göteborgskommenderingen, 1 000, var heller inte bara lokalanställda. De har kommenderats in från hela landet. Från Jönköping kommenderades 70 poliser som på ordinarie arbetstid skulle förstärka sina kollegor i Göteborg. Om kommenderingen tog 24 timmar i anspråk för var och en av dessa poliser dränerades Jönköpingsborna på 1 680 timmar av polismän i yttre tjänst. Eller en dubbelpatrull i yttre tjänst i 21 veckor. Eller en dubbelpatrull dygnet runt i sju veckor med rådande regler för arbetstidsförkortning för tjänst nattetid. Polisens ekonomi är, enligt uppgift, så pass pressad att arbetsgivarparten kommer försöka att kompensera poliserna med ledighet i mesta möjliga mån. Hur Göteborgskommenderingen dränerat övriga polisområden på polismän i yttre tjänst vet bara de som bor där. Före detta inrikesminister Anders Ygeman lät dock den 22 juni, veckorna innan hans avgång,  meddela att inte anser att det föreligger någon polisbrist i landet. Regeringen har inte kommunicerat någon annan hållning sedan dess.

Kommenderingen i Göteborg tillförde inte några nya poliser ute i landet. Den skapade heller inte mer arbetstid.

Att NMR förnedrades i Göteborg förändrar inte situationen i Östberga eller i Stockholm. I Stockholm pågår endast arbete i 6 av 13 mordutredningar samtidigt som utredningsarbetet kring terroristen på Drottninggatan sväljer ett 50-tal utredare på heltid för ett brott som rimligen redan nu, med rådande utredningsläge, bör kunna leda till en livstidsdom. Uppklarningsprocenten vid tillgreppsbrott är fortsatt låg samtidigt som etniska och religiösa gruppers krav på positiv särbehandling ökar. Skillnaderna i arbetslöshet är slående. I 16 kommuner går över hälften av de utrikes födda utan jobb. I Filipstad ligger arbetslösheten hos inrikes födda på 5,3 % att jämföra med utrikes födda som landar på 61,3 %.

Den oro i samhällskroppen som det faktiska sakläget framkallar finns kvar. Och så länge det finns kvar kommer oron att bestå. Och det är långt ifrån högerextrema som när denna oro. Det är medelinkomsttagare och egnahemsägare, ofta småbarnsföräldrar. Medelsvensson. Medelklassen. Den livsfarliga och blodtörstiga medelklassen om den pressas för hårt. Soldiers of Odin, som nu ser ut att vara upplöst, bestod inte bara av “thugs” tagna ur den kriminella miljön på högerkanten. Bland de aktiva fanns vanliga oroliga familjefäder som fått nog av hur de upplevde sin närmiljö utvecklas.

Oavsett hur mycket vi kan anse om att vi vann slaget mot NMR kvarstår Weylers observation. NMR kan tvärtom komma att utvecklas till en ännu farligare kraft genom att de går under jorden och återvänder till sina ursprungsdoktriner. Att agera genom grannsamverkan mot brott och utveckla dessa. Att svara med våld utan förvarning. Och når vi dit, i samma anda som Trollhätte-terroristen, som utan förvarning slog till är det frågan om vad vinsten egentligen blev den 30 september 2017. Ideologin, och grogrunden, finns fortfarande kvar.

Om media och politiker fortsätter att möta oron kring samhällsutvecklingen med invektiv som rasist eller nazist vet vi redan på förhand vad vi riskerar. Väljer vi en annan väg, att börja komma tillrätta med bland annat polisens kris, ta tillbaka Östberga och andra utanförskapsområden till att bli en del av Sverige samt se till att nyanlända börjar ta ansvar för sin egen försörjning kan NMR börja retirera långsiktigt. Men innan dess?

Att förnedra och håna NMR i segerns stund kan visa sig få exakt motsatt effekt om inte vi reflekterar över vad Svante Weyler adresserar. NMR har nu lovat att försvinna ner under radarn, de är kända för att hålla sina löften. Vi bör fundera på en långsiktigare strategi som inte inbegriper att folks oro över samhällsutvecklingen rasiststämplas. Det beteende som visas upp kan tvärtom provocera de som varje vecka hör av sig med sina rop på hjälp och uppmärksamhet till Ledarsidorna.se och sannolikt andra redaktioner att antingen göra slag i sina hot om att flytta från Sverige över hela skalan till att, vilket Gud förbjude, engagera sig under radarn. NMR har nu sagt att det var sista gången de genomför en tillståndspliktig manifestation. Att framtida motsvarande styrkedemonstrationer kommer att ske utan förvarning. Något bör vi därmed lära av de poliser som arbetade i Göteborg.

Det finns inget motsatsförhållande att agera med fasthet och samtidigt med respekt för den misstänkte. Dagens poliser är skolade i ett lågaffektivt arbetssätt men fast agerande. Något som ger goda resultat. Dagens politiker och debattörer efterlyser och praktiserar rop på fasthet och att håna vilket inte är samma sak.

Med tanke på det våldskapital som NMR besitter, och det missnöje som finns i samhällskroppen, bör vi möjligen kanske börja fundera på vad som är den långsiktigt mest effektiva vägen framåt. Hån, eller fasthet kombinerat med respekt.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se