Polisens kris, en svag stat och den politiska logiken

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Göteborgspolisen fick kämpa på två fronter när nazistiska Nordiska motståndsrörelsen och motdemonstranter sökte konfrontation med varandra. Men man behöll kontrollen över staden och nu hyllas poliserna för insatserna på plats. Notan för insatsen beräknas uppgå till cirka 20 MSEK. De politiska kommentarerna är genomgående positiva ändå. Anders Ygeman, idag gruppledare för Socialdemokraterna i riksdagen, vill inte riktigt släppa sin tidigare ministerroll och uttalar sig i bland annat Expressen

– Polisen gjorde ett bra jobb

Men även om polisen klarade av situationen i Göteborg är det ett undantag i en polismyndighet i fritt fall. En situation som Ygeman ogärna uttalar sig om och där han själv varit i allra högsta grad politiskt ansvarig och som har präglats av faktaresistens och politisk förnekelse. Aftonbladets redogörelse för hur polisen nu måste ta hjälp av klanstrukturerna i de särskilt utsatta områdena är bara ett tecken på att staten försvagats. Klanvälde av den karaktär som Aftonbladet redogör för kan bara uppstå i svaga stater. Bilden av den svenska starka staten blir allt mer ifrågasatt om den stämmer. Expressens reportage om Östberga är ytterligare tecken på ett statligt våldsmonopol på reträtt. En polis på reträtt uppstår endast i svaga stater.

625 polisstudenter läser nu första terminen på polisutbildningen, enligt Rekryteringsmyndighetens nyligen sammanställda grafer. Det innebär att det denna gång är 175 av 800 utbildningsplatser som inte fyllts visar statistik från Polistidningen. De senaste fyra antagningarna har sammanlagt 414 platser stått tomma en månad efter att utbildningen påbörjats trots att polisen tidigare sänkt begåvningskraven. Polisutbildningens begåvningstest har en niogradig skala och en normalbegåvad sökande får en fyra, femma eller sexa på testet. Förut krävdes en fyra för att komma in på polisutbildningen, nu en en trea. Det vill säga utanför normalfördelningen av populationen.

Under Socialdemokraternas kongress i våras flaggade dåvarande inrikesminister Ygeman och finansminister Magdalena Andersson för att S vill skjuta till medel till polisen, med sikte på 10 000 fler polisanställda till 2024. Regeringen anser att polisen behöver “fortsatt stora anslagsförstärkningar”. Detta samtidigt som Statskontoret konstaterar att antalet poliser i yttre tjänst, i motsats till ambitionerna, fortsatt minskar efter polisreformen som Anders Ygeman ansvarat för från den politiska nivån fram till augusti när han avgick mer eller mindre självmant som följd av turerna kring Transportstyrelsen.

Med den rekryteringstakt, och bortfall, som uppvisas kommer antalet utbildade poliser brutto inte ens upp i hälften av regeringens utlovade tillskott. Räknas pensionsavgångar och förtida uppsägningar in blir tillskottet av poliser i yttre tjänst i bästa fall en tiondel av det utlovade.  Sverige har i dag 20 000 poliser och ytterligare runt 9 000 civilanställda. Efter år av poliskris högg regeringen till rejält och lovade 10 000 fler polisanställda fram till är 2024, det högsta budet hittills av alla partier. För att kunna utbilda fler poliser ska två nya polisskolor startas utöver de tre som finns i Växjö, Stockholm och Umeå. En av dem kommer att hamna i Malmö.

– De flesta av dem ska vara riktiga poliser, men en del civilanställda blir det också, sade dåvarande inrikesminister Anders Ygeman .

Ygeman påpekade även, bara ett par månader senare att

– Att säga att polisbristen är akut, det är att ta till överord, sade han den 22 juni till SvD.

Om regeringens matematik skall gå ihop måste dock söktrycket öka, polisen har redan sänkt antagningskraven en gång. Polisen visar idag en negativ trend med de stora förtida avgångarna bland polisanställda. Poliser som avslutar sin anställning själva i förtid. Underlag från polisen att personalomsättningen fortsatt är ett problem. Under perioden januari-mars 2017 var 65 procent av avgångarna bland poliser förtida avgångar och endast 35 procent pensionsavgångar. Under helåret 2016 var 51 procent av avgångarna bland poliser förtida avgångar, det vill säga poliser som inte stannar i yrket till pensionsåldern inträder. Polischefer larmar om en ”akut polisbrist” där de får fler arbetsuppgifter, men inte ökade resurser. Det brottsförebyggande arbetet hinns inte med.

SvD:s granskning av krisen inom svensk polis har visat att poliserna flyr arbetet ute på gatorna, i en situation då Sveriges befolkning snabbt ökar. Det finns inte tillräckligt med poliser i yttre tjänst i det förebyggande arbetet samtidigt som antalet utsatta områden ökar. Att krisen inom polisen är utbredd vittnar Anna Dahlbergs, Expressen, kartläggning om. I en skrivelse, som Dahlberg redogör för, från huvudskyddsombuden i Stockholm och Stockholm Syd konstateras att arbetsbelastningen för dem som utreder grova brott i huvudstaden är “alarmerande”. Det berättas att region Stockholm för första gången någonsin har begärt en nationell förstärkning av utredare, men att behovet inte har kunnat tillgodoses. Ett av de områden som tynger polisen är Östberga, som Expressen har rapporterat om i veckan. Där har ett kriminellt nätverk i praktiken tagit makten över lokalsamhället. Ändå är det inte ens klassat som ett särskilt utsatt område. I de särskilt utsatta områdena är situationen värre.

Polismyndigheten har endast kunnat rekrytera 63 poliser till de särskilt utsatta områdena. Målet är att komma upp i 160 poliser. I Botkyrka lyckades myndigheten rekrytera 23 extra poliser. I Södertälje 25 och 15 i Rinkeby, mellan perioden september 2016 och juni 2017.

De höga förtida avgångarna och utvecklingen i såväl utanförskapsområden som Östberga som i de särskilt utsatta områdena samt det låga söktrycket på polisutbildningen som redan sänkt kraven en gång på de sökande kommer prägla samhällsutvecklingen under valåret 2018. Den lyckade polisinsatsen i Göteborg kommer inte på ha någon avgörande påverkan på situationen i samhället i stort eller inom poliskåren.

Polisens kris fortsätter.

 

Källmaterial:

Utöver länkarna i texten även polisens egen verksamhetsuppföljning där personalomsättningen redovisas på sista sidan.

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.