Utslagningen av utrikesfödda barn – en bidragsbomb

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar årets statistik från Skolverket. Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning. Något som även blir uppenbart är skillnaden mellan svenska och utländska elevers resultat men vad få har satt sig och gjort är att börja titta på hur dessa siffror påverkar kommunernas ekonomi i framtiden. 

Föräldrarnas utbildningsnivå slår igenom i statistiken. I hela riket som urval, det vill säga såväl grundskoleelever med utländsk bakgrund och svensk bakgrund visade det sig att nio av tio barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning klarade grundskolans kunskapskrav i samtliga ämnen att jämföra med gruppen med föräldrar utan motsvarande utbildning. Där klarade 78 procent, eller åtta av tio, kunskapskraven. Men detta är långt ifrån hela bilden.

I rikets om helhet klarade endast 47 procent av de utrikesfödda grundskoleeleverna av alla kunskapskrav och bara 57,9 procent blev behöriga till yrkesprogrammen. De regionala och lokala skillnaderna i landet är inom denna grupp ännu större.

Ledarsidorna.se beskrev igår situationen i Borlänge och Tjärna Ängar. En situation som ser ut att bestå för lång tid framöver. Kombinationen utrikes född med lågt utbildade föräldrar skapar en turbo-effekt. Åt fel håll. Den somaliska diasporan, som dominerar i Borlänge, visar en utbildningsnivå där endast fem eller sex procent har en eftergymnasial utbildning. Flest lågutbildade har migranter i vuxen ålder från Somalia med 57 procent som endast har förgymnasial utbildning. Med förgymnasial visade UNDP tidigare siffror på ett snitt om 3,6 års skolunderbyggnad för en somalier i yrkesverksam ålder. Sedan 2014 saknas dock statistiskt underlag. Om en eller ett par somaliska migranter har en postgymnasial examen måste, för att statistiken ska gå ihop, andra vara i praktiken analfabeter. Något som åtminstone syns på SFI kurser där elever inte alltid är läs- eller skrivkunniga på sitt eget modersmål. Detta försvårar naturligtvis inlärningen av ett nytt språk samt integrationen. Och slår över i nästa generations förutsättningar för en lyckad integration.

I Borlänge, med området Tjärna Ängar, klarade 37,2 procent, eller drygt var tredje utrikesfödd elev, kunskapsmålen i alla ämnen samt varannan, eller 51,6 procent, klarade behörighetskraven för gymnasiets yrkesprogram. Skillnaden mot stockholmskommunen Täby är extrem. Utrikesfödda grundskoleelever lyckas bättre än genomsnittet i Sverige som helhet bland elever med svensk bakgrund. I Täby klarade 73,9 av de utrikesfödda eleverna kunskapskraven samt fyra av fem elever, 80,4 procent, kvalificerade sig till gymnasiets yrkesprogram.

Detta slår igenom på den kommunala ekonomin. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd i Borlänge (försörjningsstöd) fortsätter att öka jämfört med föregående år i Borlänge kommun och översteg budget med 2,6 MSEK under januari – april. Kommunen anger som orsakssamband att Arbetsförmedlingen har längre köer än tidigare för de personer som ingår i etableringsreformen samt att kostnaderna för tillfälliga boendelösningar för personer helt utan bostad ökat jämfört med 2016.  Arbetsförmedlingens beslut att halvera satsningen på nystartsjobb i Borlänge, från 200 till 100, anges även det som orsak. Försörjningsstödsenheten prognostiserade underskott för 2017 uppgår till 6,1 MSEK enligt den senaste tertialrapporten. Inför 2018 anslår kommunen en ökning av socialnämndens anslag på 25,5 MSEK.

Kommunen bedömer att prognosen för de närmaste åren är att skatteintäkterna kommer att öka i en lägre takt jämfört vad som varit fallet de senaste åren. Ett rimligt antagande med tanke på hur kompetensen utvecklas hos kommuninvånarna. Fler hamnar utanför arbetsmarknadens grundkrav redan i grundskoleåldern och hamnar i en bidragsspiral.

När regeringen och oppositionen träter om vad som är enkla jobb och vilka som skall få dessa växer en bidragsbomb upp ute i landet. Det är inte rimligt att anta att en kommun som Borlänge på sikt kan bära kostnaderna för de grundskoleelever som inte klarar av att ta sig vidare. Kommunen självt konstaterar att skattebasen inte utvecklas i takt med kostnadsmassan. Utslagningen av dessa barn, där vartannat utrikesfött barn inte klarar av att ta sig in på yrkesutbildningar, påverkar redan idag en kommun som Borlänge negativt. Och Borlänges politiker kan sannolikt redan idag räkna fram hur de femtonåringar som idag inte klarar av att ta nästa steg för att få en arbetsmarknadsadekvat utbildning kommer påverka framtidens budget för ekonomiskt bistånd. Sannolikheten att Borlänge lyckas ”exportera” denna grupp till andra, rikare, kommuner bör bedömas som försumbar.

I Skolverkets statistik för 2016/17 kan vi redan idag läsa ut, och beräkna, den bidragsbomb som kommer drabba kommuner som Borlänge när dessa ungdomar når vuxen ålder. På sikt kommer detta, ofrånkomligen, påverka dessas ålderdom.

 

Källmaterial:

Främst länkarna till Skolverkets senaste rapport samt Borlänge kommuns budget, tertialrapport och budgetanvisningar för 2018 men även samtal med källor inom Borlänge kommuns social- och skolförvaltning som hjälpt till att tolka och finna relevant information. De skriftliga källorna ligger som länkar i texten.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.