Bostäder och försörjningsstöd – undanträngning och överrullning

Image by Powerhouse Museum Collection on Pixabay
  • Tisdag 7 Nov 2017 2017-11-07
E-post 0

Sveriges kommuner är skyldiga att ordna bostad åt anvisade nyanlända. Hittills i år har 60 000 personer fått ett boende, men när etableringsavtalet löper ut i mars nästa år riskerar många nyanlända att bli bostadslösa. Hälften av kommunerna har stora problem att hantera situationen, enligt SKL. Detta är sannolikt ingen större nyhet annat för våra folkvalda som haft, och har, det yttersta ansvaret för händelseutvecklingen.

Varje år kartlägger Malmö stad hemlösheten i kommunen.Årets kartläggning ger en ögonblicksbild av situationen i oktober och visar att 1 070 barn  och 1 752 vuxna saknar bostad. Av de vuxna är 23 personer uteliggare. Hemlösheten bland barn har ökat med 20 procent det senaste året och stigit kontinuerligt sedan 2009, då 161 barn i Malmö rapporterades sakna bostad.

Enligt Sydsvenskan har Malmö stad tvingats köpa sovplatser på vandrarhem och hotell åt hemlösa för 471 000 kronor per dag under årets första nio månader. Hela ökningen mellan åren 2013-2017 består av utrikesfödda och närmare hälften av de hemlösa lever på försörjningsstöd.

Att siffran kommer öka, i hela Sverige, bör bedömas som  sannolikt. Nacka kommun, som köpt in bostadsrätter i stor skala åt nyanlända, har redan från början aviserat att den formen av boende är en tillfällig lösning för de kommunplacerade och att de efter två år förutsätts ha ordnat boende på egen hand. De kommer när tiden för det tillfälliga kontraktet att behöva flytta ut för att ge plats åt en annan nyanländ om nu kommunen gör allvar av sina utfästelser.

DN har gjort en större sammanställning av problemen som vi redan nu vet kommer rulla in valåret 2018. I Boverkets senaste rapport för 2017 svarade drygt 250 av samtliga 290 kommuner i landet att det hade ett underskott på bostäder för nyanlända. Dessutom uppgav 255 kommuner att de har bostadsbrist, och bara under de två senaste åren har antalet kommuner med brist ökat med 72 stycken. 80 procent av kommunerna säger också att de ser undanträgningseffekter på bostadsmarknaden när grupper ställs mot varandra: Företag har svårt att rekrytera personal för att det inte finns bostäder, unga kan inte flytta hemifrån och studenter tvingas bo i tält samtidigt som nyanlända ska placeras.

Från och med 1 mars nästa år går de första korttidskontrakten ut och frågan är var de nyanlända ska bo därefter. Konsekvensen kan bli att i Sverige som helhet att tiotusentals nyanlända kommunplacerade riskerar att bli bostadslösa eller att det leder till trångboddhet.

Förutom de uppenbara undanträngningseffekterna på bostadsmarknaden kommer Sveriges kommuner se andra, och allvarligare, undanträngningseffekterna i sina respektive budgetar. Om Malmö under årets första 270 dagar i snitt betalat 471 000 kronor per dygn för att kompensera för bostadsbristen där nyanlända är överrepresenterade, eller på ett helår 172 miljoner av kommunens egna skatteintäkter skapar detta undanträngningseffekter i kommunens verksamhet. Malmö och Stockholm har även beviljat barnfamiljer som saknar uppehållsrätt i Sverige ekonomiskt bistånd. 172 miljoner i kostnader tar 172 miljoner från annan verksamhet. I varje normalt budgetarbete är resurserna begränsade och post måste ställas mot post. Verksamhet mot verksamhet och människa mot människa.

Den genomsnittliga produktionskostnaden var enligt SCB 42 046 kr per kvadratmeter lägenhetsarea i flerbostadshus år 2015 i riket som helhet. Produktionskostnaden var högst i Stor-Stockholm med 54 381 kr och lägst i Södra Sverige med 30 487 kr. Omsatt i bostadsyta i Malmö, eller i södra Sverige, hade detta givit 5 600 kvadratmeter bostadsyta. Enligt SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag kostar en lägenhet i snitt drygt 2,2 miljoner att producera varför de 172 miljoner kronor Malmö betalar i hotellkostnader och annat skulle räckt till 78 lägenheter av normalstandard.

Hade de 172 miljonerna använts som kontantinsats om 20 procent  och resterande belopp för bostadsproduktion lånats upp av Kommuninvest hade detta räckt till 390 lägenheter bara för i år. Naturligtvis skulle hyror tillkomma men det sätter något av de summor som avsätts för tillfälligt boende på hotell eller härbärgen i ett vidare perspektiv.

Hur Malmö nu skall klara sig ur den situation som uppstått är okänt men en av världens största redovisningsbyråer, PWC, kan ha svaret. PWC hade 2014 räknat fram för Sandvikens kommun att det finns ett överskott att hämta hos de nyanlända kommunplacerade. Sandvikens kommun, som beställde rapporten av PWC, tycks dessvärre inte ha läst den ordentligt då de idag tre år efter att rapporten publicerats varnar för ekonomiskt katastrofläge. Aftonbladets Anders Lindberg kan även han sannolikt bistå med konsultativa råd då han 2015 menade att alla volymvarningar bara var rasistiskt och framfört av dysterkvistar. Att den situation som Malmö och fler städer nu två år senare står inför borde vara en felaktig upplevelse. Eller åsikt. Åsiktsfriheten är dock skyddad i lag. Såväl Malmö som Sandviken har, i enlighet med Regeringsformens andra kapitel, första paragraf, rätt till att uttrycka sina känslor, åsikter och upplevelser.

Den överrullningseffekt som nu drabbar kommunernas budgetar och de undanträngningseffekter som vi ser på bostadsmarknaden är något som bland annat Ledarsidorna.se varnat för sedan 2012. Samma politiker som borde hörsammat varningarna då är i praktiken desamma som sitter i de olika parlamenten idag.

Under 2018 kommer fler, med nyanlända som överrepresenterade, sakna både bostad och arbete. 2018 är det val till riksdagen.

Foto: Powerhouse Museum Collection

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se