Finansiellt himlaspel

Photo by Nasa via Pixabay

På måndagen presenteras Finansinspektionens förslag om att hushåll bör amortera snabbare när de tar riktigt stora lån i förhållande till sina inkomster. Förslaget har de senaste veckorna mötts av oroade röster i näringslivet skriver SvD Näringsliv. Även om de som framför den tydligaste kritiken på ett eller annat sätt är part i målet så kan vi stå inför ett spektakulärt himlaspel i svensk ekonomi under nästa mandatperiod.

Lennart Weiss, direktör på byggbolaget Veidekke, menar att ”ytterligare kreditrestriktioner riskerar att leda till prisfall, minskat bostadsbyggande och kan utlösa en ny fastighetskris”. Samtidigt går Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen ut med kritik om att just byggbolag, banker och fastighetsmäklare ofta talar i egen sak eftersom de tjänar mer pengar om hushållen högbelånar sig. Även Mäklarsamfundet är kritiska mot införandet av amorteringskrav som pekar på att flera tunga ekonomer från både bankväsendet och akademin har stämt in i kritiken. Oppositionspartierna i riksdagen har också ifrågasatt både lämpligheten i förslaget och att gå vidare med det i rådande marknadsläge.

Sedan mitten på 1990-talet har trenden varit att hushållens skulder ökat mer än inkomsterna. Skuldkvoten ligger på en rekordhög nivå. Hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en rekordhög nivå. Jämfört med för 20 år sedan har den nära nog dubblerats. En viktig orsak till detta är att ränteläget är väsentligt lägre idag än vid mitten av 1990-talet.

Vad som inte framgått när amorteringskraven nu ser ut att införas är att kommunerna har små eller inga möjligheter att på sikt höja skatterna, det skulle pressa redan högt belånade hushåll till bristningsgränsen. Ledarsidorna.se har tidigare redovisat vad Sveriges Kommuner och Landsting kommit fram till, att det kommer krävas en skattehöjning om två kronor för att säkra välfärden på sikt. Den bedömning som Sveriges Kommuner och Landsting presenterade 2016 visar att skatteunderlaget växer snabbt under 2016 och 2017 men långsammare därefter. Kostnaden för demografin ökar snabbare än skatteunderlaget 2018 och 2019. Inom kommunerna beräknas rekordstora kostnadsökningar på cirka 9 procent, bland annat som en följd av asyl- och flyktinginvandringen. Prognosen gjordes innan många av de åtstramningar som genomfördes i statsbidragen och även om regeringen skjutit till medel.

– Just nu ser det hyggligt ut och de extra 10 miljarderna som kommunsektorn fick 2015 är ett välkommet tillskott liksom de aviserade tio miljarderna för 2017. Men för att klara ett resultat på en procent fram till 2019 skulle kommunalskatten behöva höjas jämfört med idag med närmare två kronor, säger Bettina Kashefi, chefekonom på SKL.

Skulle regeringen införa ett amorteringskrav samtidigt som räntorna stiger samt kommunerna höjer kommunalskatten riskeras en spiral som inte bara riskerar att att bostadsmarknaden spricker. Ett prisras kan även komma att förstärka den lågkonjunktur som kommer ofrånkomligen att följa efter en högkonjunktur när bankerna tvingar fram bostadsförsäljningar för att skydda sina fordringar. Konjunkturinstitutet är redan idag kritisk mot regeringens liggande budget, en budget där 43 MDR SEK går till i första hand bidrag istället för investeringar. 2018 års reformutrymme kan mycket väl riskera att bli 2019 eller som senast 2020 års besparingskrav vilket då förstärker en lågkonjunktur när den offentliga konsumtionen minskar.

Flera faktorer ser nu ut att, likt planeterna Venus och Jupiter, korsa varandras banor. Och istället för ett spektakulärt himlaspel kan vi få en spektakulär situation i svensk ekonomi i allmänhet och ute i kommunerna och hushållen i synnerhet.

Om det blir lika spektakulärt, vackert och fascinerande som nu på morgonen i gryningsljuset finns det nog olika åsikter om.

Foto: NASA Goddard Photo and Video

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.