Kommunernas framtida ekonomi: En ekonomi med stora osäkerheter

© Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se

Sedan förra året infördes lagen som tvingar kommunerna att ta emot ett visst antal nyanlända med uppehållstillstånd och hjälpa dem med att hitta bostad. Men det är inte bara bostadsfrågan som kräver uppmärksamhet ute i kommunerna, den generella välfärden kommer kräva stora förändringar om ekonomin skall gå ihop.

SVT Nyheters kartläggning visar på skillnader i lösningar. Kommunernas lösningar varierar mellan lägenheter, hotell eller campingvagnar. I Staffanstorp finns det nyanlända som bor i husvagnar. Samtidigt finns det kommuner som Nacka som köper lägenheter för att klara av att uppfylla sina åtaganden.

I SVT  pekar etableringsminister Ylva Johansson (S) flera gånger på dels det orimliga att nyanlända kommunplacerade långvarigt ska kunna gå före i olika köer före de inrikesfödda men samtidigt är hon tydlig med att regeringen inte kan lägga sig i hur kommunerna löser sin respektive situation. Totalt är det 23 600 nyanlända med uppehållstillstånd som ska fördelas mellan kommunerna i år. Av dessa har omkring 18 750 flyttat till en anvisad kommun, enligt siffror från nyhetsbyrån TT. Att regeringen fullföljer tidigare regeringars politik, att överge den kommunala finansieringsprincipen, är tydligt. Staten vältrar över ansvar på kommunerna med underfinansierade lösningar. Något som måste kompenseras med antingen budgetsaneringar eller ökat skatteuttag. Ett skatteuttag som i sådana fall minskar hushållens konsumtionsutrymme och gör dessa än mer räntekänsliga.

Det är inte bara boende som är ett av problemen, även arbete där många saknar arbetsmarknadsadekvat utbildning. Senaste temarapporten från Statistiska Centralbyrån visar på att 586 000 personer i arbetsför ålder antingen saknar fullgjord motsvarande svensk grundskola eller endast har grundskola på en av världens mest automatiserade och krävande arbetsmarknader. Gruppens sammansättning avseende kön förändrades inte nämnvärt under perioden. År 2016 bestod den av 56,9 procent män och 43,1 procent kvinnor. I gruppen med låg utbildning var år 2016 arbetslösheten 16,8 procent oc sysselsättningsgraden 58,2 procent. Det kan inte uteslutas att den grupp som var i sysselsättning har stora inslag av bidrag i någon form eftersom definitionen av sysselsättning innebär att den enskilde antingen är i arbete, i arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller hjälper släkting i dennes företag minst en timme under aktuell referensvecka. Ett mycket trubbigt instrument att dra några egentliga slutsatser av.

Dessa individer måste i varje fall, om de inte kommer i egenförsörjning, förses med bostad och övrigt av vårt gemensamma sociala skyddsnät. Det som kallas ekonomiskt bistånd och som tas ur de kommunala budgetarna i enlighet med Socialtjänstlagen, SoL.

På olika banker genomförs löpande ekonomiska analyser. Det är sällan som ekonomin ute i kommunerna tas upp i ett bredare sammanhang utan ofta ses kommunerna som stabila investeringsobjekt. Det kommunala skatteunderlaget växer i relativt snabb takt i år och nästa år. Men från 2019 förutsätts konjunkturläget normaliseras, vilket medför att skatteunderlaget förväntas utvecklas svagare framöver. Situationen för kom­mun­sektorn blir problematisk när behoven av skola, vård och omsorg samtidigt fortsätter växa i snabb takt. Det krävs en rad åtgärder för att täppa gapet mellan kostnader och intäkter på omkring 59 miljarder kronor, som annars skulle uppstå för att finansiera välfärden år 2021.

– Från och med 2018 förväntar vi oss att behovet av välfärd ökar betydligt snabbare än skatteintäkterna, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

SKL beräknar en behovsökning i sin sektor på 1,5 procent årligen, eller  i dagens kostnadsnivå en årlig ökning som är cirka 10 miljarder kronor högre per år än vad som tidigare gällt till följd av befolkningsutvecklingen förutsatt att alla ska få samma välfärd som i dag. Personer i yrkesverksam ålder ökar väsentligt långsammare än den totala befolkningen i stort. I genomsnitt är ökningen cirka 0,6 procent per år fram till 2021.

Sveriges kommuner står redan innan inför en skattehöjning på mellan två och sex kronor (Malmö enligt prognos 6:41) för att kunna bibehålla dagens servicenivå. Skulle en sådan skattehöjning genomföras, Höör har redan under denna mandatperiod höjt skatten med 99 öre, kommer hushållens konsumtionsutrymme minska samtidigt som dessa blir mycket känsliga för räntehöjningar. Räntehöjningar som mycket väl kan komma att slå in om bostadsmarknaden sjunker ytterligare. Läggs räntehöjningarna ihop med de prognostiserade skattehöjningarna samtidigt som den kommunala sektorn effektiviserar, det vill säga skär ner på personal, minskar både hushållens disponibla inkomster samt riskerar att minska, istället för tvärtom det som vore önskvärt det vill säga öka, kommunernas skatteintäkter.

Regeringen anslår för 2018 10 MDR SEK i  tillfälliga ”välfärdsmiljarder” för att lindra bördan något utöver de medel som omfördelas i det kommunala utjämningssystemet. För att ekonomin skall gå ihop någorlunda fram till 2021 måste dessa permanentas och samtidigt ackumuleras med minst lika mycket till varje år om inte Sveriges kommuner och landsting skall rationalisera bort personal i den personalintensiva välfärdssektorn. Detta skapar undanträngningseffekter i statens budget om det genomförs. Färre anställda ute i kommuner och landsting innebär även ett ännu svagare skatteunderlag vilket då skulle innebära ett större behov av statsstöd. Redan idag lånar Kommuninvest, det av kommunerna och landstingen samägda institut som lånar upp medel på den internationella kapitalmarknaden, ut mellan 15 och 20 procent av sin utlåning till driftrelaterade fasta kostnader som borde finansierats via skatteintäkter istället.

Om dessa kommuner, varav runt tio ligger i riskzonen, skulle hamna på obestånd kan detta ge dominoeffekter på finans- och kapitalmarknaden. Kommuninvests obligationslån gör inte skillnad på vilka kommuner som ingår. I detta finansiella instrument blandas i regel kommuner med svaga och starka balansräkningar. En konstruktion som känns igen från den tidigare amerikanska bolåneobligationsmarknaden. Klarar inte staten av att gå in som garant kommer finansmarknaden tvingas reagera med att kräva höjda räntor för samtliga obligationer vilket försvarar de kommuner som idag kan ha en sund ekonomi. Ränta är prislappen på bankernas risktagande.

Oavsett om det blir Stefan Löfven eller Ulf Kristersson, med eller utan Jimmie Åkesson som stöd i någon form, som blir statsminister 2018 är problemen för den kommunala sektorn densamma. Det finns en övertro på att ett återstabiliserat moderat parti skulle lösa de strukturella problem som nu blivit akuta med den snabba befolkningsökning av personer som  vare sig har bostad eller arbetsmarknadsadekvat utbildning. Moderaternas politik kommer inte heller att kunna genomföras om inte de övriga Allianspartierna lägger sig platta. Vilket inte kommer ske. Alla skall ha igenom sin hjärtefråga, precis som Liberalerna (då Folkpartiet) drev LSS-reformen 1991-1994.

Den stora migrationen är inte den största boven i dramat, det är två eller tre decenniers reformer där olika regeringar infört kostnadsökningar i löpande åtaganden och rullat över dessa på kommunerna utan full finansiering. Migrationen sedan 2011 års migrationsöverenskommelse har endast ökat takten och gjort reformer (på ren svenska besparingar) mer akuta. Reformer i system som vi numera tar för givna som en del av samhällskontraktet. Som LSS. Som ekonomiskt bistånd. Som en god sjukvård tillgänglig för alla.

De strukturella kostnadsmassorna för de senaste två eller tre decenniernas reformer hade förr eller senare slagit igenom eftersom samtliga regeringar mer eller mindre underfinansierat lösningarna som löpande rullats över på kommunerna. Detta har bara fått en ökad hastighet med den stora och okontrollerbara befolkningsökningen 2012-2015.

LSS är sannolikt ett område som alla partier, utan att erkänna det, tittar på. Denna vårdform kostar stat och kommun 30 MDR SEK per år och är en personalintensiv vårdform. Innan reformen, som genomfördes av regeringen Bildt 1991-1994 bodde dessa personer inte i egna bostäder utan istället på vårdboenden. Sedan 2015 har bland annat finansminister Magdalena Andersson pekat på att den dramatiska kostnadsökningen inom detta område måste fås under kontroll på något sätt. Domarna i Högsta Förvaltningsdomstolen ger en indikation på ett område som kommer stå inför stora förändringar inom en snar framtid, oaktat vad riksdag och regering idag är eniga om. Att vi i många fall kommer gå tillbaka till vårdboenden för denna patientgrupp kan inte uteslutas. Alternativet är att anhöriga oavlönat tar en större del av de arbetsinsatser som krävs. När budgetar saneras är det alltid de svagaste grupperna som ställs mot varandra.

Bakom varje budgetpost finns som regel ett behov. Bakom varje behov finns en människa.

Det finns goda skäl att ifrågasätta framför medias ibland överslätande hantering av analysen av kommunernas ekonomi. Även om bostadsmarknaden är ett akut problem för både bankerna med en vikande bostadsmarknad och de som nu kommunplaceras med en bostadsmarknad med bostadsbrist väntar ett stålbad runt hörnet för hela Sverige.

Även finns det skäl att ifrågasätta de som tror att problemen försvinner med Ulf Kristersson eller Jimmie Åkesson i Rosenbad. Vare sig Moderaterna eller Sverigedemokraterna har lagt fram en politik som adresserar den situation som kommer bli akut ute i landet 2019-2021. Av samma skäl är det svårt att från dagens regering få några raka besked inför nästa mandatperiod. Under nästkommande mandatperiod kommer, om ingen uppfinner ett ymnighetshorn, inget område vara fredat.

Inte heller LSS eller Socialtjänstlagen kommer vara fredade, oavsett vad dagens företrädare vill ge uttryck för.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.