Migrationsöverenskommelsen 3.0: Regeringen överger likabehandlingsprincipen

Image by Gerait on Pixabay

De utrikesfödda ungdomar som antingen väntat längre än 15 månader på beslut om uppehållstillstånd samt ansökt innan den 24 november 2015 skall, enligt överenskommelsen mellan S och MP (som V och C anslutit sig till) uppmuntras att gå på svenskt gymnasium och då kunna få förlängt uppehållstillstånd. Regeringen garanterar rättssäkerheten genom att hävda majoritet i kammaren.

I den efterföljande debatten i SR Ekot mellan utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Sverigedemokraternas ordförande Jimmie Åkesson lät utbildningsministerns förstå att eftersom riksdagen fattar ett beslut om en lag så är denna lag per automatik rättssäker.

Inledningsvis innebär uppgörelsen att riksdagen kommer att votera om ett tillägg till en ändring om en tillfällig begränsning om uppehållstillstånd. Endast den konstruktionen borgar för det som i andra sammanhang kallas för lapptäcke och med tidigare omdömen om lagen bör det motsäga utbildningsministerns utsago. Riksrevisionen har tidigare, i byråkratiskt skarpa ordalag, kritiserat dagens och gårdagens regeringar. Det finns ingen empiri som styrker utbildningsministerns försäkran om att en lag som röstats igenom med majoritet skulle vara rättssäker. Snarare skapar överenskommelsen viss oro vilket tisdagens migrationsöverenskommelse visar på i sitt första steg.

Det finns inte någon uppenbar korrelation mellan en riksdagsmajoritet för en lag och graden av rättssäkerhet.

Målgruppen, som genom opinionsbildning utvecklats till att omfatta främst de afghanska unga ensamkommande, kommer i tillägget till ändringen till den tillfälliga lagen få förmåner som ingen annan migrant kommer i åtnjutande av. Denna grupp kommer att erbjudas upp till fyra år av arbetsmarknadsintroduktion eller gymnasiestudier, trots att de saknar uppehållsrätt i Sverige enligt fattade beslut. För de som erhållit permanenta uppehållstillstånd med asylskäl som grund gäller två år innan introduktionsersättningen är slut. De som saknar uppehållsrätt erbjuds bättre förutsättningar än de som har fått uppehållsrätt av asylskäl.  Regeringen har kollektivt beslutat om att behandla denna grupp bättre än till och med de som av UNHCR bedöms ha skäl nog att klassificeras som kvotflyktingar.

Regeringen överger med uppgörelsen likabehandlingsprincipen i lagstiftningen. De väljer att behandla en grupp migranter som saknar uppehållsrätt eller fått avslag på sin ansökan positivt i relation till de som har såväl asylskäl som erhållit uppehållsrätt genom extra förmånliga integrationsförutsättningar. 

I den tidigare lagrådsremissen för den ursprungliga lagstiftningen som kallas Gymnasieundantaget, eller “Lag om ändring i lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige”,  underkände Lagrådet regeringens planer. Lagförslaget skulle kunna skapa en “kaotisk situation” och det är “komplext”, “märkligt” och ”godtyckligt” menade Lagrådet i sitt svar till regeringen. Trots denna kritik passerade lagen riksdagen. Kammarrätten i Stockholm – dit Migrationsöverdomstolen hör – har till exmpel kallat förslaget för “mycket olyckligt” och avstyrkt det helt och hållet. Kammarrätten har bland annat vänt sig mot att det framstår som att skyddsskäl i vissa fall ska ersättas av att ungdomarna studerar.

Lagrådet skrev i den tidigare remissen att

Av det som nu redovisats framgår att det är fråga om en mycket komplex reglering. Många remissinstanser har också framfört att författningsändringarna är svårtillgängliga och kan leda till tillämpningssvårigheter och påverka rättssäkerheten. Bland dessa ingår Kammarrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Stockholm, Förvaltningsrätten i Göteborg, Migrationsverket och Sveriges advokatsamfund. Det är alltså fråga om instanser som är väl förtrogna med regelverket.

Lagrådet framförde i sitt yttrande med anledning av den tillfälliga lagen (se prop. 2015/16:174 s. 156) att den valda tekniken – att en tillfällig lag ska gälla i stället för en gällande lag under en begränsad tid – gör regelverket mycket svårtillgängligt. Denna uppfattning gäller i än högre grad när regelverket nu kompliceras ytterligare. De olika situationer som ska regleras och de ytterligare tidsgränser som kommer till gör regelverket ännu mer svårtillgängligt.

Det kan befaras att en kaotisk situation kommer att uppstå som innebär osäkerhet för en utsatt grupp.

(Not: Redaktörens fetmarkering av text)

Trots dessa varningar antog en riksdagsmajoritet lagen med de varningar som visat sig stämma. Det fanns även ytterligare osäkerheter i beredningen av lagrummet. Riksrevisionen har pekat på såväl regeringen Reinfeldt som Löfven brustit i beredningen av lagar inom migrationsområdet.  Konsekvensanalyserna inför regeringens migrationspolitiska propositioner har haft brister, visade en granskning från Riksrevisionen. Bland annat har det saknats ekonomiska analyser, trovärdiga skattningar av antalet asylsökande samt beskrivningar av hur förslagen påverkar människor, myndigheter, kommuner och landsting.

– Vår bild är att underlagen inte alltid har tagits fram med vedertagen metodik. Metoder, data och beräkningar redovisas sällan. Det är ovanligt med hänvisningar till forskning och andra kunskapsunderlag. I 20 av de 26 granskade propositionerna saknas analyser av risker och osäkerheter helt, säger Tommi Teljosuo som genomfört revisionen.

I den nu framlagda överenskommelsen från regeringen framgår inte hur många som kan förväntas beviljas de nu föreslagna uppehållstillstånden, hur många som kan förväntas studera på ett nationellt program respektive på introduktionsprogram eller hur många som kan bedöms helt, eller näst intill helt, sakna tidigare skolgång och således ställas inför särskilda problem när det gäller att klara gymnasiala studier. Ledarsidorna.se har sökt samtliga ministrar som var med under presskonferensen i tisdags via e-post men utan svar. Det står dock klart att regeringen hade information om mycket av detta när de genomförde pressträffen under tisdagen. Källor i såväl Statsrådsberedningen, Regeringskansliet, Gränspolisen samt Migrationsverket pekar alla på samma siffra:

9 325 individer. 2 325 som fått avslag samt 7 000 vars prövningar inte är slutförda ännu.

Regeringen överger nu en av grunderna i den svenska lagstiftningsprocessen. Regeringen överger likabehandlingsprincipen till förmån för en begränsad grupp, som redan idag saknar uppehållsrätt, genom att rikta in lagstiftningen och regeringen har alla de data som krävs för en konsekvensanalys ner på kommunal nivå. Vem som betalar vad. Vilka budgetposter som skall justeras och vilken grupp som skall ställas mot vilken. Utbildningsministern försäkrar i debatt att regeringens agerande, och med en riksdagsmajoritet som garant, leder till rättssäkerhet.

Riksdagsmajoriteten ser ut att bestå av Socialdemokraterna och Miljöpartiet som regeringsbärande partier samt med Centerpartiet och Vänsterpartiet som garanter för att lagen skall gå igenom och bli rättssäker. En av effekterna är att likabehandlingen nu överges.  

 

Redaktörens kommentar:

Jag undviker numera, i den mån det är möjligt förutom i direkta citat, aktivt uttrycken

  • “utmaning”.
  • “naiv”
  • “ansvar”
  • “ordning  och reda”

av sannolikt lätt insedda skäl. Dessa uttryck kan även av vissa uppfattas som kränkande.

Jag ber därmed om ursäkt för bitvis svårgenomträngligt språkbruk.

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.