Sveriges kommuner: Bakom varje budgetpost finns en människa

Image by Verbebabric on Pixabay

Kostnaderna ökar nämligen snabbare än intäkterna när befolkningen ökar. Det framgår sedan tidigare av en ekonomirapport från Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Skattehöjningar med drygt två kronor de kommande åren går inte att utesluta. Söderhamns kommuns underlag ger en tydlig bild om vilka problem som många, sannolikt de flesta, kommuner kommer stå inför valåret 2018 och kommande mandatperiod.

Kommunerna håller som bäst på att anpassa verksamheten för ensamkommande barn och andra etableringar till det nya ersättningssystem som trädde i kraft vid halvårsskiftet. Enligt en undersökning som SKL gjorde i början av 2016 låg de genomsnittliga kostnaderna för bland annat placerade ensamkommande barn och ungdomar betydligt högre än den nu aktuella schablonen. För att få kostnadstäckning behöver kommunerna såväl sänka kostnaderna inom de olika placeringsformerna, som att minska antalet barn placerade i hvb-hem och flytta dessa till familjehem och stödboenden.

En annan post som visat sig påverkas är ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd. Att de största utbetalningarna av ekonomiskt bistånd som går till flyktingar uppstår efter fullgjorda etableringsinsatser, som normalt tar två år, är allmänt känt. Innan och under tiden i etableringsprogrammet är en stor andel som beviljas ekonomiskt bistånd, men beloppen blir betydligt större när etableringsinsatserna, och därmed etableringsersättningen, löpt ut. Andelen som uppbär ekonomiskt bistånd sjunker sedan efter fem år från tidpunkten för uppehållstillstånd, men beloppen per biståndsmottagare tenderar att öka. År 2015 gick 40 procent av det totala utbetalade biståndet till flyktinghushåll, oaktat vistelsetid i landet. När nu staten förändrar nivån för schablonersättningarna ute i kommunerna skapar detta en överrullningseffekt och en undanträngningseffekt vilket blir tydligt om inte, i detta exempel, Söderhamns kommun höjer kommunalskatten.

Även bostadsbristen spelar in. Söderhamns kommun skriver i sitt beslut (bifogat som fil) följande:

Bostadsbristen i Söderhamn medför svårigheter för nyanlända och deras anhöriga att få tillgång till en bostad. Bristen medför att kommunen i vissa lägen får söka tillfälliga och mer kostsamma boendelösningar, som i slutändan belastar kostnaden för försörjningsstöd.

Sveriges Kommuner och Landsting redogör för de kommande årens utveckling av försörjningsstöd som belastar kommunerna samt påverkansfaktorer i sin senaste prognos:

  • En tänkbar konsekvens av de strängare reglerna kring anhöriginvandring är att fler anhöriga istället kommer till Sverige som asylsökande. Etableringstillägg för barn medges endast om de är folkbokförda, inte om de är asylsökande.
  • I juli 2017 infördes en begränsning i antalet dagar som det går att uppbära föräldrapenning för barn som inte är födda i Sverige. Kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd beräknas därför öka med omkring 75 miljoner kronor.
  • Antalet personer med avvisningsbeslut som vistas i landet förväntas öka kraftigt. Gruppen har i dag begränsade möjligheter till ekonomiskt bistånd, men individuell prövning är ändå möjlig.
  • Det krävs uppehållstillstånd på minst ett år för att etableringsersättning, och andra sociala förmåner, ska betalas ut. I och med att många nu får tillfälliga uppehållstillstånd innebär det att anhöriga hamnar utanför systemen om det återstår mindre än ett år på uppehållstillståndet.
  • Glappet, det vill säga perioden mellan asylersättning och etableringsersättningen har nu ökat kraftigt bland annat på grund av långa handläggningstider hos Skatteverket och Arbetsförmedlingen. Detta har inneburit att allt fler blivit beroende av ekonomiskt bistånd, och under allt längre tid. Det befintliga statsbidraget räcker inte på långa vägar.

Älmhults kommun är en av Sveriges kommuner som redan tvingats till dramatiska åtgärder som följd av bland annat ändrade statliga ersättningsnivåer för mottagandet. I våras beslutades om ett sparpaket på 19 miljoner kronor, en summa som senare justerades till 23 miljoner kronor. Av dessa pengar belastade 7 miljoner socialförvaltningen och berörde uteslutande äldreomsorgen.

I det kommunala budgetarbetet kommer post nu ställas mot post. Bakom varje budgetpost finns som regel grupper av människor. Ingen kommun kommer att bli opåverkad av de nya regelverk och schablonersättningar som de nu skall anpassa sina respektive utgiftsmassor till.

Så fungerar budgetarbete. Utgiftspost ställs mot utgiftspost. Grupp mot grupp. Människa mot människa.

 

 

Om författaren

Johan Westerholm
Johan Westerholm
Redaktör och ansvarig utgivare för Ledarsidorna.se. Fd underrättelseofficer med studier i politisk islam. Bott i Stockholm, Madrid, London och Boston men nu landat i Furusund.

Kommentarer

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av det regelverk som Myndigheten för Radio och TV för var tid beslutar om.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver i kommentatorsfältet. Dina kommentarer faller under ditt eget ansvar.