Säg inte att du inte visste – den banala godheten i Malmö

Ali dräper Marhab vid Khaybar. Persisk miniatyr, 1590-talet.
  • Söndag 10 Dec 2017 2017-12-10
E-post 0

I torsdags samlades tvåhundra personer på Möllevångstorget i Malmö för att ge utlopp för sin vrede över Donald Trumps besked om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Tvåhundra muslimska män skanderade slagord på arabiska, ord hämtade från en hadith om slaget vid Khaybar 628, en oasstad som beboddes av judar.

Tiotusen judar dödades av Muhammeds armé vid slaget om Khaybar – och i torsdags kväll stod alltså tvåhundra muslimska män på Mölllevångstorget i Malmö och uppmanade till att döda judar för att en amerikansk president erkänt Jerusalem som Israels huvudstad.

Tidigt i fredags morse såg jag en film från den antisemitiska demonstrationen i min barndomsstad och jag hade ärligt talat svårt att ta in det mina ögon registrerade. Varför står tvåhundra antisemiter framför Arbetets söner och uppmanar till att döda judar? Varför protesterar dessa män, bosatta i Malmö, mot ett beslut taget av en amerikansk president, ett beslut som rör ett annat land, långt ifrån Malmö? Det hela tedde sig surrealistiskt. Jag drabbades av en nästan existentiell svindel. Antisemitiska slagord hör inte hemma på Möllevångstorget, det torg min mamma handlade frukt och grönsaker på varje vecka under min uppväxt. Möllevångstorget. Det är ju hemma.

Ändå kan ingen säga att vi inte visste. Malmö har tillåtits bli en fristad för antisemitism. Det vi såg i torsdags kväll är resultatet av att Malmös politiker valt att blunda i många år. Judiska vänner bosatta i Malmö började tala om att flytta redan för ett decennium sen. Några flyttade till Stockholm, andra flyttade utomlands.

Judiska församlingen i Malmö har också krympt rejält. 1970 bestod församlingen av tvåtusen medlemmar. 2013 hade de minskat till 500. Anna Svensson, stadsarkivarie som intresserat sig framförallt för judarnas historia i Lund, men även för judarnas situation i Malmö sade 2013 till tidningen Världen Idag att det frodas ett hat mot judar i vissa grupper i en snabbväxande muslimsk befolkning i Malmö. De ser judar som lovliga byten.

Fredrik Sieradzki från Judiska församlingen i Malmö berättar att judiska barn trakasseras i skolan. Det är dock inte – om någon till äventyrs skulle tro det – nynazister som är problemet utan människor med rötter i Mellanöstern. ”Människor har tagit med sig Mellanösternkonflikten hit”, säger han till Sydsvenskan i september 2016. Malmöjudarnas utsatta situation syns också i statistiken. Det anmäls fler antisemitiska brott i Malmö än någon annanstans i Sverige, vilket SVT uppmärksammade 2015.   Obamaadministrationen var så bekymrad över judarnas situation i Malmö att han sände särskilda sändebud dit vid två tillfällen. Världen har sett, men vi, vi har valt att blunda.

Varför blundar vi? Vi, som har läst om andra världskrigets grymheter, som sett filmer om förintelsen, som blivit undervisade i antisemitismens historia, som är stolta över de vita bussarna och över att Sverige tog emot judar som överlevt nazisternas utstuderade grymheter.

Varför ser vi inte? För att vi inte vill. En handfull nynazister fördöms på varje ledarsida, orsakar motdemonstrationer och politiska protester. Gott så. Men – det stora hotet mot judarnas säkerhet i Sverige är inte NMR utan antisemitiska muslimer. Ännu en upplysningskampanj om förintelsen kommer inte att lösa det här. Det är knappast nynazister som trakasserar judiska barn i Malmöskolorna. I den banala godhetens namn har alltför många gått som katten kring het gröt och mumlat i skägget – och de som talat klarspråk har anklagats för rasism och islamofobi.

All form av antisemitism måste fördömas, bestraffas och kväsas, oavsett vem avsändaren är. En förment förtryckt grupp har inte rätt att förtrycka andra grupper med hänvisning till sin utsatthet. Antisemitism kan aldrig ursäktas. Aldrig någonsin.

 

Ann Heberlein  

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se