Har Dagens Nyheter tagit fan i båten……

  • Torsdag 25 Jan 2018 2018-01-25
E-post 0

Vartefter #metoo går in i ett förvaltningsskede, där nu mediaprofiler antingen tillstår sina gärningar i form av övergrepp mot kvinnor och tar konsekvenserna av detta eller frias i rättslig mening, som Lars Kronér, SVT, borde det finnas tillfälle till viss rannsakan av denna rörelse. I grunden består #metoo av två komponenter som definitivt bör förvaltas och föras vidare. Dels komma tillrätta med den strukturella synen på kvinnors integritet som finns i samhället, dels föra uppenbara övergrepp in i en juridisk process. Men. Det som inte bör föras vidare till eftervärlden är den utomrättsliga process som kantat fler av de uppmärksammade fallen. Urban Ahlin, talmannen, är ett sådant exempel.

I många av de fall som uppmärksammats av media eller andra aktörer har det funnits så pass mycket substans att den tilltalade antingen tillstått hela eller delar av ett händelseförlopp alternativt att det har funnits ett sådant underlag att arbetsgivaren kunnat vidta arbetsrättsliga eller juridiska åtgärder. Men bara för att det är många fall innebär det inte att samtliga fall har haft den substansen att de kunnat följa denna givna mall.

I fallet med riksdagens talman publicerade DN den 7 december 2017 uppgifter om att Urban Ahlin för tio år sedan, 2008, skulle ha sänt sms med sexuellt innehåll samt försökt att ta sig in i en kvinnas hotellrum. Uppgiftslämnarna var inledningsvis anonyma ombud till kvinnan och det var först när Cecilia Eklund, Mona Sahlins pressekreterare under den aktuella perioden och senare tillförordnad presschef för socialdemokraternas riksdagsgrupp klev fram som ombud för den fortfarande anonyma kvinnan som anklagelserna mot Ahlin fick en avsändare. Inte primärkällan. Men ett ombud, dessvärre utan tydlig fullmakt. Eklund, och de anonyma källorna som DN refererar till säger alla att de sett  sms med sexuella anspelningar men ingen har ännu, trots att snart tio år förflutit,  har kunnat återge. Vare sig som avbildning eller innehåll i stort.

Jag var själv med på ett internat 2009 på Bommersvik när jag fick reda på uppgifterna om Ahlin. Som av en ren händelse var bland annat Cecilia Eklund, Johan Ulvenlöv samt Karin Pettersson med. Karin Pettersson var då socialdemokraternas kommunikationschef innan hon efter valet 2010 gick vidare till Aftonbladet. Eklund, som nämnt, i Sahlins stab samt Ulvenlöv som ansvarig för opinionsbildning på sociala medier. De uppgifter som Eklund presenterade i DN var i praktiken exakt desamma som delgavs oss 2009. Trots följdfrågor om innehåll var historien lika diffus då som nu även i en trängre krets.

Under dessa snart tio år bör kollussionsfaran, vittnespåverkan, att sekundärkällor och ombud påverkar varandra eller en försvårande av utredning, vara uppenbar. Lika uppenbart som att preskriptionstiden för ett eventuellt sexuellt ofredande har gått ut. Preskriptionstiden för sexuellt ofredande är om brottsoffret är över 18 år fem år.

Utöver detta uppenbara bör det ur ett pressetiskt perspektiv ställas högre krav på bevisföringen när så pass lång tid förflutit. Dock är det osannolikt att några tekniska bevis i form av mobiltelefoner finns kvar samtidigt som advokatbyrån Settervalls, som fått uppdraget av socialdemokraterna att utreda talmannen Urban Ahlin, saknar tvångsmedel att göra beslag eller genomföra husrannsakan. Lika lite som Dagens Nyheter kan göra det.

DN kan, ur ett pressetiskt perspektiv, inte förvänta sig att advokatbyrån Settervalls nu gör jobbet åt redaktionen. Ansvarig utgivare Peter Wolodarski bör ha haft så pass mycket på fötterna innan publicering, det vill säga material som med råge skulle hållit i en juridisk process, eftersom den juridiska preskriptionstiden gått ut för att DN skulle kunna publicera.

Kan det konstateras att talmannen agerat klandervärt skall han naturligtvis kritiseras för detta. Men där är vi inte ännu. DN har satt igång någonting där vi endast tagit oss halvvägs, eller ens det, i en utomrättslig process där det enda straffet blir ett medialt gatlopp. Oavsett om Ahlin blir fälld eller friad. Utan möjlighet till överprövning från någon part. Frias Ahlin kan inte den anonyme målsägaren, som agerar dold bakom delvis anonyma ombud (med okända fullmakter), begära överprövning lika lite som Ahlin kan begära överprövning om han fälls.

Talesättet ”har du tagit fan i båten får du ro honom i land” kan tillämpas. Dagens Nyheter får nu anstränga sig för att ta oss till andra stranden och inte sluta ro halvvägs. Det är det enda pressetiskt rimliga under ett valår.

 

EDIT kl 09:30:

Advokat Elisabeth Massi Fritz, legitimt ombud för den kvinna som anmält Lasse Kronér, har nu begärt överprövning av åklagarens beslut. Massi Fritz agerande är helt inom ramen för en rättssäker process där kvinnans intressen tas tillvara.

Denna process förnekas, och är heller inte möjlig, för vare sig talmannen eller den tidigare anställde kvinnan i den socialdemokratiska riksdagsgruppen.

Valåret 2018 har bara börjat och vi har sannolikt inte sett slutet på denna historia, heller har vi inte sett början på andra motsvarande historier.

SLUT EDIT.

 

Redaktörens kommentar

Denna artikel refuserades av DN Debatt. I och för sig förståeligt då DN sannolikt inte vill publicera kritik mot sitt redaktionella arbete på sin egen plattform. Det är endast vid ett fällande utslag i Pressens Opinionsnämnd som en aktör är tvingad att publicera kritik i form av utslag.

Men.

Flera ledande svenska mediebolag går nu samman för att utveckla en digital plattform som ska förebygga att falska nyheter får stor spridning och spelar en avgörande roll i valet nästa år. Fyra projekt får finansiering av statliga Vinnova där Sveriges Television, NTM, Bonnier, Schibsted Sverige och Sveriges Radio samarbetar:

  • Digital plattform som motverkar falska nyheter
  • Automatiserad nyhetsvärdering
  • Personaliseringsmotor
  • Faktaassistenten

I det första projektet, den digitala plattformen, skall enligt Vinnova

flera ledande svenska nyhetsredaktioner motverka att “fake news” och ogrundade påståenden får spridning och spelar en avgörande betydelse i det svenska valet 2018. En digital plattform ska utvecklas som kan lyfta fram faktagranskningar som görs av olika redaktioner under valåret, till exempel granskningar av postningar i sociala medier. Det kan handla om påståenden i den politiska debatten och om uppgifter som får stor spridning viralt.

Påståendena om talmannen är ett exempel på en nyhet som fått stor spridning viralt.

Bonnier är, med Dagens Nyheter, idag utan egentlig konkurens den mest tongivande aktören som sätter mycket av ton och kvalitet i nyhetsrapporteringen. Dagens Nyheter kan sägas ha ett särskild roll för hur media utvecklas. I detta bör pressetiken vägas in.

De flesta aktörer är sannolikt medvetna om att valåret 2018 kommer att ha inslag av dels “fake news”, dels “alternativa fakta” och att yttre påverkan inte kan uteslutas. Det kommer därmed ställas högre krav än tidigare på publicister, redaktörer, journalister och läsare än tidigare i nyhetsåtergivningen. Detta innefattar artikelserier som innefattar till exempel högt uppsatta politikers tidigare agerande. Att publicister redan innan publicering har så mycket på fötterna att en historia kan tas från den ena stranden till den andra. Och inte förlita sig på att andra, som i detta fall advokatbyrån Settervalls, genomför en granskning utan egentligt lagstöd eller andra tvångsmedel.

Valåret 2018 har inletts med utomrättsliga processer med en rättstillämpning som bygger på anonyma uppgiftslämnare, ombud, som saknat fullmakt. Att ett av dessa ombud klivit fram styrker inte ur ett rättsligt perspektiv det händelseförlopp som DN vill göra gällande. Det saknas fortfarande en målsägande i egentlig mening samt även erforderlig stödbevisning. Att DN säger att det finns fler som kan vittna om samma sak hjälper föga då vi inte vet om det är samma historia som kommer från flera håll nio år senare eller om det är andra historier som kommer från olika anonyma uppgiftslämnare.

Det som gör det ännu allvarligare är att påståendena riktats mot den person som innehar det högsta ämbete en svensk medborgare kan väljas till. Då bör den ansvarskännande redaktören eller publicisten rimligen haft mer att kunna publicera redan från början än vad som framkommit. Information som med råge klarat av en juridisk process eftersom preskriptionstiden gått ut.

Ett argument som att advokatbyrån Settervalls genomför en egen utredning är tveksamt om DN väljer att gömma sig bakom detta. I denna utomrättsliga process är inte rättegångsbalkens bestämmelser om förundersökningssekretetess tillämpliga och desto längre tiden går, desto mer skada tillfogas såväl talmansämbetet som Urban Ahlin personligen om han skulle vara utan skuld eller som åklagaren kom fram till i fallet med Lasse Kronér, att rekvisit för att styrka brottslig handling saknas.

Det åligger DN att ta oss till andra stranden nu. De satte oss i båten. Om Urban Ahlin bevisligen kan läggas det han anklagas för till last skall han kritiseras. Om inte detta lyckas har DN lyckats med en historisk prestation som vida överträffar allt som sociala medier annars läggs till last.

Om advokatbyrån Settervalls kommer sluta sig till att, som i fallet med Lasse Kronér, rekvisit saknas för att styrka olämpligt beteende alternativt preskriberad brottslig handling har Dagens Nyheter rimligen ett särskilt ansvar för de konsekvenser som kommer följa.

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se